Studien syftar till att öka förståelsen för den fackliga organisationsgraden inom branschen för hushållsnära tjänster genom att utifrån ett kvalitativt angreppssätt undersöka vad som påverkar huruvida hushållsarbetare ansluter sig till facket eller inte. I studien undersöks hushållsarbetare och fackförbundet Kommunal utifrån Ahrnes förståelse av organisationer som förvaltare av kollektiva resurser, och Meluccis förståelse av sociala rörelser som beroende av en kollektiv identitet. Metod är kvalitativa forskningsintervjuer samt kvalitativ textanalys. Empirin består av sammanlagt nio intervjuer och skrivet material från Kommunal. Av analysen framgår att hushållsarbetarna uppfattar flera av de resurser som ett medlemskap ger tillgång till (trygghet, kunskap, organisationsstrukturer och medlemsförmåner) som intressanta. Vissa likvärdiga resurser går dock att få tag i utan ett fackmedlemskap, uppges i intervjuerna. Det uttrycks även ett visst intresse bland hushållsarbetarna att bidra till organisationens arbete. Vidare tolkas förutsättningarna för gruppen fackmedlemmar att skapa en kollektiv identitet som goda. För gruppen hushållsarbetare ses förutsättningarna för den kollektiva identitetskonstruktionen inte som lika goda. Trots detta framkommer vad som här tolkas som tendenser till förhandlingar kring gemensamma intressen inom gruppen. Analysen visar också att hushållsarbetarnas intresse av ett fackmedlemskap begränsas av vissa av de åtaganden ett medlemskap innebär. Även arbetsgivares påtryckningar att stå utanför facket, samt tillgången på icke-exklusiva resurser uppges fungera som begränsande på fackmedlemskapet. Hushållsarbetarna bidrar till Kommunals maktresurser på ett flertal sätt, vilket gör dem intressanta att rekrytera. Rekryteringssvårigheter specifika för branschen kan dock tänkas göra att intresset för att rekrytera hushållsarbetare minskar. De faktorer som framstår som specifika för hushållsbranschen vad gäller påverkan på organisationsgrad är framförallt kopplade till arbetets utformning. Att arbetet är förlagt i privata hem och till stor del är ett ensamarbete, begränsar hushållsarbetarnas möjlighet att träffas och därmed skapa en kollektiv identitet, samt försvårar rekryteringsarbetet för Kommunal.

Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande människors inställning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga människor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nå ökad förståelse för varför unga människor i åldern 20-24 år inte är medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts så mycket tidigare forskning på varförunga människor väljer att stå utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes på unga arbetande människor. Det vi kom fram till var att unga inte är intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har någon kunskap om facket eller vad de gör, men också dels föratt de har en osäker position på arbetsmarknaden. Detta resulterar i att de anser att en fackavgift blir en onödig utgift för dem, eftersom de inte vet hur länge de kommer att arbeta kvar på denarbetsplatsen eller inom den branschen. De unga har en instrumentell inställning till sitt arbete och ingen av respondenterna vill arbeta kvar där i framtiden. Senare i livet kan merparten av respondenterna tänka sig att gå med i facket. När deras arbete är mer meningsfullt för dem och när de har nått en trygg anställning inom det som är relevant för deras utbildningar.

<p><p>Följande examensarbete belyser den fackliga organisationens medlemsras och vad som kan tänkas ligga bakom detta fenomen. Studien har två syften; att kartlägga vilka faktorer som kan ligga bakom medlemsraset och att göra en empirisk undersökning för att därigenom ta reda på varför medlemmarna i SKTF valde att gå ur fackförbundet. Jag har därför utgått från följande frågeställningar: Av vilken anledning väljer medlemmar i ett fackförbund att lämna den fackliga organisationen? Vad krävs för att före detta medlemmar i SKTF ska återvända till fackföreningen? Litteraturmässigt presenteras olika orsaker som kan ha bidragit till medlemsraset, bland annat höjningen av a-kasseavgiften, högkonjunkturen, kön, ålder samt fackförbundens arbetsuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvantitativ forskningsstrategi. Studien är baserad på materialet från en internetbaserad enkät som är framställd i programmet Evasys. De respondenter som har ingått i studien är före detta medlemmar i SKTF som under perioden december 2008 till februari 2009 hade begärt utträde ur fackförbundet. Studien har utgått från en deskriptiv analys som är av en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen visade bland annat att nästan en tredjedel av undersökningsdeltagarna var missnöjda med SKTF:s lokala fackliga arbete. Det visade även att en lägre medlemsavgift skulle få 33 procent av respondenterna att överväga ett nytt medlemskap i SKTF. Slutligen var Ledarna det fackförbund som merparten av de före detta medlemmarna hade valt att övergå till.</p></p>

Följande examensarbete belyser den fackliga organisationens medlemsras och vad som kan tänkas ligga bakom detta fenomen. Studien har två syften; att kartlägga vilka faktorer som kan ligga bakom medlemsraset och att göra en empirisk undersökning för att därigenom ta reda på varför medlemmarna i SKTF valde att gå ur fackförbundet. Jag har därför utgått från följande frågeställningar: Av vilken anledning väljer medlemmar i ett fackförbund att lämna den fackliga organisationen? Vad krävs för att före detta medlemmar i SKTF ska återvända till fackföreningen? Litteraturmässigt presenteras olika orsaker som kan ha bidragit till medlemsraset, bland annat höjningen av a-kasseavgiften, högkonjunkturen, kön, ålder samt fackförbundens arbetsuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvantitativ forskningsstrategi. Studien är baserad på materialet från en internetbaserad enkät som är framställd i programmet Evasys. De respondenter som har ingått i studien är före detta medlemmar i SKTF som under perioden december 2008 till februari 2009 hade begärt utträde ur fackförbundet. Studien har utgått från en deskriptiv analys som är av en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen visade bland annat att nästan en tredjedel av undersökningsdeltagarna var missnöjda med SKTF:s lokala fackliga arbete. Det visade även att en lägre medlemsavgift skulle få 33 procent av respondenterna att överväga ett nytt medlemskap i SKTF. Slutligen var Ledarna det fackförbund som merparten av de före detta medlemmarna hade valt att övergå till.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut. Trots att ordföranden anser att det lokala facket fortfarande är en stark motpart på arbetsmarknaden finner studien flera områden där minskat medlemsantal visat sig få konsekvenser. Legitimitetsproblem, hos arbetsgivare i allmänhet och i den privata sektorn i synnerhet, upplevs som en av följderna av det sjunkande medlemsantalet. Färre antal medlemmar ger minskade ekonomiska resurser som resulterar i att facket tvingas reducera sin lokala verksamhet, vilket bland annat påverkar medlemsservicen. Det minskade medlemsantalet har följaktligen lett till begränsade möjligheter att genomföra det lokala fackliga arbetet. Enligt de lokala fackliga ordförandena är det centralt för facket att vända den negativa medlemsutvecklingen genom att bli bättre på att informera om sin verksamhet samt anpassa sig till den allt mer privatiserade arbetsmarknaden.

Univ., Diss.--Bayreuth, 2006.

Syfte med denna studie är att undersöka hur arbetsmarknadsinstitutioner som arbetsmarknadsregleringar och fackföreningar påverkar prekariatets storlek i 25 europeiska länder. Min teoretiska utgångspunkt är den nystrukturalistiska ansatsen som utgår från att makrostrukturella processer omformar arbetsmarknaden genom att skapa ekonomiska och politiska villkor som i sin tur utgör en grund för prekära anställningsformer. Jag har valt att undersöka arbetsmarknadsregleringar och fackföreningars roll för framväxten av de prekära jobben. I uppsatsen används data från European Working Conditions Survey (EWCS) 2010 genomförd av European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (EFILWC). Jag har genomfört linjära regressionsanalyser på både individ- och landsnivå. Mina resultat visar att det varken finns samband mellan anställningsskyddets strikthet mätt med OECD:s EPL-index, eller mellan kollektivavtalstäckning och storleken på prekariatet i olika länder. Samtidigt har det påvisats ett starkt negativt samband mellan organisationsgraden i fackföreningar och procent prekära bland de anställda. Ett negativt samband mellan organisationsgrad och den relativa storleken på prekariatet gäller även för flera demografiska grupper som är särskilt utsatta för prekära anställningar såsom kvinnor, äldre och lågutbildade. Mina resultat ger stöd åt teoretiska antaganden om att starka fackföreningar kan motverka prekära jobb. Samtidigt visar resultaten på behovet av vidare studier med tidsseriedata för att utesluta risken för omvänd kausalitet. Dessutom finns det ett stort område för studier av andra makrofaktorer som bidrar till framväxten av prekära jobb.

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, Graduate School of Business, August 2002. / Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

The union organization rate has continuously diminished since the mid 90's. The aim of this essay is to investigate non-members approach to the union. Central questions are what personal experiences the respondents have of the union and how they view the union as a phenomenon. According to previous research the main cause of the great decline in membership to LO are the increased membership fees to the union and the unemployment insurance funds (UIF) in 2007. The increased fee led to a greater accumulated cost for those who were both union- and UIF -members, which had a negative effect on the membership numbers for the union. This study is based on qualitative interviews with three persons working within the agreement area of IF Metall and three persons within the agreement area of Kommunal. To interpret our empirical material we use Max Weber´s theory of social action. The study shows that the membership fee is an important factor for the decision to stay out of the union but even more important is the lack of personal benefits that union membership is associated with. Generally the interviewees think that the union, to increase the personal benefits, should be more present in the working place and that they should work more intensively to improve the work environment, workplace safety and job security. The union is not considered to offer personal safety to the extent they ought to. The protection that is requested stretch from qualified support in labour law negotiations to a secure and steady income in case of unemployment or sickness. / Den fackliga organisationsgraden har kontinuerligt minskat sedan mitten av 1990-talet. Uppsatsens syfte är att undersöka fackligt oorganiserades förhållningssätt till facket. Centrala frågor är vilka personliga erfarenheter respondenterna har av facket samt vilken syn de har på facket som fenomen. Enligt tidigare forskning är de höjda egenavgifterna till a-kassorna och de stigande medlemsavgifterna till fackförbunden kring 2007 den främsta orsaken till medlemsraset inom LO. De ökade avgifterna ledde till en ökad ackumulerad kostnad för de som både var fack- och a-kassemedlemmar, vilket påverkade medlemsantalet negativt för facket. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med tre fackligt oorganiserade personer inom IF Metalls avtalsområde och tre inom Kommunals. I tolkningen av det empiriska materialet använder vi oss av Max Webers teori om sociala handlingstyper. Vår studie visar att medlemskostnaden spelar en viktig roll i beslutet att avstå medlemskap men att den upplevda personliga nyttan med medlemskap är ännu mer avgörande. Intervjupersonerna anser generellt att facket, för att öka den personliga nyttan, skulle behöva vara mer närvarande ute på arbetsplatserna och ta mer kamp för en förbättrad fysisk och psykosocial arbetsmiljö och anställningstrygghet. Facket anses inte heller i tillräcklig grad ge det personliga skydd som det borde till medlemmarna. Skyddet de efterfrågar kan handla om allt från ett kvalificerat stöd i arbetsrättsliga förhandlingar till en tryggad inkomst vid arbetslöshet och sjukdom.

Med huvudsakligt fokus på budföretaget Foodora och de otrygga arbetsförhållanden som växer fram i samband med gig-ekonomins utbredning har denna studie som syfte att bilda en djupare förståelse för hur det fackliga arbetet påverkas, samt vilka huvudsakliga utmaningar som finns med att höja den fackliga organisationsgraden inom företaget Foodora. Det teoretiska ramverk som använts genom studien utgörs av Guy Standings teori om prekariatet. Standing framhåller hur prekariatet är en klass i vardande som idag växer fram till följd av de otrygga förhållanden denna grupp tvingas förhålla sig till. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer med fackligt anställda på Svenska Transportarbetarförbundet utgjort vårt empiriska material. Vår slutsats visar hur det fackliga arbetet påverkas negativt av hur de potentiella medlemmarna befinner sig i otrygga arbetsförhållanden och därför upplever det som riskfyllt att engagera sig fackligt. Vi identifierade främst hur en avsaknad av anställning-, inkomst- och representationstrygghet hos buden orsakade svårigheter för Transport med att organisera gruppen. Vi kunde även identifiera att det främst är migranter som anställs inom Foodora, där både den typ av dubbla otrygghet individen befinner sig i, samt kulturella skillnader och språkliga barriärer var försvårande i arbetet med att organisera gruppen fackligt. / With the main focus on the company Foodora and the precarious working conditions that emerge in connection with the gig economy, this study aims to gain a deeper understanding of how union work is affected and which primary challenges there are in reaching a higher level of trade union organization within the company Foodora. The theoretical framework used in the study is based on Guy Standing’s theory concerning the precariat. Standing emphasizes how the precariat is a becoming class whose growth is caused by the precarious work conditions that this group is forced to adhere to. The basis for gathering our empirical material has been a qualitative method with semi structured interviews with employees organized within the Transport union. Our results show that there is a negative attitude towards engaging in organized unions among the potential members since they perceive it as a risk, which then has a negative effect on the work of the union. We identified that the lack of insecurity with employment, insecurity with salary and lack of representation caused problems when trying to organize members in the trade union. We could also identify that those who are mainly employed at Foodora are immigrants, who are affected by insecurity based on various interplaying factors. Caused by the lack of civil rights as well as the lack of work-related safety. The cultural and linguistic barriers, in combination with the insecurity within the group caused obstacles when trying to organize members in the trade union.