Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut. Trots att ordföranden anser att det lokala facket fortfarande är en stark motpart på arbetsmarknaden finner studien flera områden där minskat medlemsantal visat sig få konsekvenser. Legitimitetsproblem, hos arbetsgivare i allmänhet och i den privata sektorn i synnerhet, upplevs som en av följderna av det sjunkande medlemsantalet. Färre antal medlemmar ger minskade ekonomiska resurser som resulterar i att facket tvingas reducera sin lokala verksamhet, vilket bland annat påverkar medlemsservicen. Det minskade medlemsantalet har följaktligen lett till begränsade möjligheter att genomföra det lokala fackliga arbetet. Enligt de lokala fackliga ordförandena är det centralt för facket att vända den negativa medlemsutvecklingen genom att bli bättre på att informera om sin verksamhet samt anpassa sig till den allt mer privatiserade arbetsmarknaden.

The union organization rate has continuously diminished since the mid 90's. The aim of this essay is to investigate non-members approach to the union. Central questions are what personal experiences the respondents have of the union and how they view the union as a phenomenon. According to previous research the main cause of the great decline in membership to LO are the increased membership fees to the union and the unemployment insurance funds (UIF) in 2007. The increased fee led to a greater accumulated cost for those who were both union- and UIF -members, which had a negative effect on the membership numbers for the union. This study is based on qualitative interviews with three persons working within the agreement area of IF Metall and three persons within the agreement area of Kommunal. To interpret our empirical material we use Max Weber´s theory of social action. The study shows that the membership fee is an important factor for the decision to stay out of the union but even more important is the lack of personal benefits that union membership is associated with. Generally the interviewees think that the union, to increase the personal benefits, should be more present in the working place and that they should work more intensively to improve the work environment, workplace safety and job security. The union is not considered to offer personal safety to the extent they ought to. The protection that is requested stretch from qualified support in labour law negotiations to a secure and steady income in case of unemployment or sickness. / Den fackliga organisationsgraden har kontinuerligt minskat sedan mitten av 1990-talet. Uppsatsens syfte är att undersöka fackligt oorganiserades förhållningssätt till facket. Centrala frågor är vilka personliga erfarenheter respondenterna har av facket samt vilken syn de har på facket som fenomen. Enligt tidigare forskning är de höjda egenavgifterna till a-kassorna och de stigande medlemsavgifterna till fackförbunden kring 2007 den främsta orsaken till medlemsraset inom LO. De ökade avgifterna ledde till en ökad ackumulerad kostnad för de som både var fack- och a-kassemedlemmar, vilket påverkade medlemsantalet negativt för facket. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med tre fackligt oorganiserade personer inom IF Metalls avtalsområde och tre inom Kommunals. I tolkningen av det empiriska materialet använder vi oss av Max Webers teori om sociala handlingstyper. Vår studie visar att medlemskostnaden spelar en viktig roll i beslutet att avstå medlemskap men att den upplevda personliga nyttan med medlemskap är ännu mer avgörande. Intervjupersonerna anser generellt att facket, för att öka den personliga nyttan, skulle behöva vara mer närvarande ute på arbetsplatserna och ta mer kamp för en förbättrad fysisk och psykosocial arbetsmiljö och anställningstrygghet. Facket anses inte heller i tillräcklig grad ge det personliga skydd som det borde till medlemmarna. Skyddet de efterfrågar kan handla om allt från ett kvalificerat stöd i arbetsrättsliga förhandlingar till en tryggad inkomst vid arbetslöshet och sjukdom.