Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar? / This systematic literature study discusses definitions of psychopathic traits in children and adolescents. We aim to clarify how psychopathic traits are expressed, if they are connected to inheritance or upbringing as well as if these personality traits are temporary or persistent. Risk assessments such as PCL: YV and APSD and current research about possible genetic and social explanations to psychopathic traits in childhood and adolescence is included. Psychopathic traits in childhood is a controversial subject. Our main questions is; can psychopathy be identified in children and adolescents?

Psykopati är en personlighetsstörning där specifika beteendemönsteringår. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begränsat med forskning gällande ungdomar med psykopatiskadrag och okänslighet för bestraffning, samt hur föräldrabeteendenpåverkas. Syftet med denna studie är att undersöka om ungdomarsokänslighet för bestraffning medierar länken mellan psykopatiskadrag och föräldrabeteenden. Studien är gjord på tidigare insamladdata från en medelstor stad i Sverige. Sammanlagt deltog 968 flickoroch pojkar, samt svarade deras föräldrar på enkäter. Resultatetvisade att ungdomars okänslighet för bestraffning delvis medierarlänken mellan ungdomars psykopatiska drag och föräldrabeteenden.Dock visade fynden olika resultat för olika föräldrabeteenden. / Psychopathy is a personality disorder where specific patterns ofbehavior are included. It is possible to find psychopathic traits amongchildren and adolescents. There is limited research concerningadolescents with psychopathic traits and insensitivity to punishment,also how the parenting behaviors are affected. The purpose of thisstudy is to research if adolescents’ insensitivity to punishmentmediates the link between psychopathic traits and parenting behaviors.The study is conducted by using previously collected data from anaverage sized city in Sweden. There were 968 participants, where bothgirls and boys and their parents filled out questionnaires. The resultshowed that adolescents’ insensitivity to punishment partly mediatesthe link between youth’s psychopathic traits and parenting behaviors.However the findings showed different paths for different parentingbehaviors.

The purpose of the study was to examine whether gender moderated the association between psychopathic traits and peer harassment, as well as examining each psychopathic trait individually alongside the different harassment forms. Secondary data from the Seven School project was used which collected its data from seven middle-sized schools in Sweden. Besides descriptive and correlation analyses, a series of hierarchical regression models were used. The results show that boys in general scored higher than girls on both psychopathic traits and peer harassment. Also, impulsivity predicted peer harassment and so did gender in all outcome steps except for step 1 and 2 for personal harassment. However, gender didn’t moderate the effect between psychopathic traits and peer harassment except for sexual harassment and impulsivity. The conclusion of the study is that impulsivity is a major concern in peer harassment whilst grandiosity and callous-unemotional does not seem to be of major concern. Also, the moderating role of gender only had an effect on impulsivity and sexual harassment in males. / Syftet med studien var att undersöka om kön modererade kopplingen mellan psykopatiska drag och trakasserier bland jämnåriga. Samt även att undersöka de olika psykopatiska dragen separat tillsammans med de olika trakasserierna. Sekundärdata från ”Sju skolor” projektet användes som hämtade in sin data från sju medelstora skolor i Sverige. Utöver descriptive- och korrelationsanalyser, utfördes även en serie av hierarkiska regressionsmodeller. Resultatet visar på att pojkar generellt får högre resultat på psykopatiska drag och trakasserier än flickor. Impulsivitet förutsäger trakasserier bland jämnåriga och det gjorde även kön i alla resultatsteg förutom steg 1 och 2 för personliga trakasserier. Däremot så modererar kön inte effekten mellan psykopatiska drag och trakasserier förutom sexuella trakasserier och impulsivitet. Slutsatsen av studien är den att impulsivitet är ett stort problem för trakasserier bland jämnåriga medan grandiositet och känslokallhet inte verkar vara ett större problem. Den modererande koppling mellan könen hade bara en effekt på impulsivitet och sexuella trakasserier bland män.

The study examine if there is a direct link between adolescents with psychopathic traits and delinquency, secondly if there is a direct link between neighborhood and delinquency. Gender differences were also examined as a control variable. The third aim is to look at the interaction between psychopathic traits and neighborhood on delinquency. We hypothesized that adolescents with psychopathic traits are more likely to engage in delinquent behaviour. We also hypothesized that adolescents who lives in high-risk areas are more prone to engage in delinquent acts. Regarding gender, we believe that boys have higher risk of becoming delinquent. We hypothesized that the interaction between psychopathic traits and high-risk neighborhood would increase the likelihood to engage in delinquent behaviour. The study is conducted by self-report of 1.485 adolescents (10–18 years of age) in a medium-sized city in Sweden. Analyses show that adolescents with high levels of psychopathic traits are more engaged in delinquency. Regarding neighborhood the analyses showed that high-risk neighborhood increases the risk for adolescents to engage in delinquent behaviour. The findings suggest that boys in high-risk areas is more likely to engage in delinquent behaviour compared to girls. Last, the moderation analysis shows that neighborhood accentuated the differences in delinquency between adolescents who has low, medium or high levels of psychopatic traits. In low-risk neighborhoods there are few differences in delinquency between adolescents who has low, medium or high levels of psychopathic triats. In high-risk neighborhoods there are substantial differences between adolescents who has low, medium or high levels of psychopathic traits. This suggest that the effect personality risks have on delinquency is accentuated by contextual risk factors. / Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan ungdomar med psykopatiska drag och brottslighet, det andra syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan bostadsområde och brottslighet. Könsskillnader undersöktes också som en kontrollvariabel. Det tredje och sista syftet är att undersöka interaktionen mellan psykopatiska drag och bostadsområde på brottslighet. Vår hypotes var att ungdomar med psykopatiska drag är mer benägna att engagera sig i brottsligt beteende. Vår hypotes var även att ungdomar som bor i högriskområden är mer benägna att delta i brottsliga handlingar. När det gäller kön tror vi att pojkar har högre risk att bli brottslingar. Vår tredje hypotes är att samspelet mellan psykopatiska drag och högriskområden skulle öka sannolikheten för att delta i brottsligt beteende. Studien genomförs av självuppskattning av 1.485 ungdomar (10-18 år) i en medelstor stad i Sverige. Analyserna visar att ungdomar med höga nivåer av psykopatiska drag är mer engagerade i brottslighet. Gällande bostadsområde visar analysen att högriskområden ökar risken för ungdomar att engagera sig i brottsligt beteende. Resultaten tyder på att pojkar i högriskområden har en större sannolikhet att engagera sig i brottsligt beteende jämfört med tjejer. Slutligen visar moderationsanalysen att bostadsområde framhäver skillnaden i brottslighet hos ungdomar som har låg, mellan eller höga nivåer av psykopatiska drag. I lågriskområden är det få skillnader i brottslighet hos ungdomar som har låg, mellan eller höga nivåer av psykopatiska drag. I högriskområden är det väsentliga skillnader hos ungdomar som har låg, mellan eller höga nivåer av psykopatiska drag. Detta tyder på att den effekt som personlighetsrisker har på brottslighet accentueras av kontextuella riskfaktorer.

Psykopatiska drag kan ge negativa konsekvenser såsom ett antisocialt beteende och låg empati. För att kunna förebygga har forskningen tittat på olika orsaker till att sådana drag utvecklas. Man har bland annat tittat på om otrygga anknytningsstilar har ett samband med psykopatiska drag.   I den här studien deltog 102 personer i ett bekvämlighetsurval. Av de som svarade var 83,3% kvinnor och resten män, de flesta var i åldersgrupperna mellan 41–64 år.   Denna studie visade ett svagt samband mellan otrygg-undvikande anknytningsstil och psykopatiska drag. Andra studier har gjorts med andra urvalsgrupper med problematik såsom psykiatrisk diagnos och kriminalitet. Förmodligen hade resultatet blivit annorlunda med ett annat urval. Tendensen är dock att det finns ett samband mellan otrygg-undvikande anknytningsstil och psykopatiska drag. / Psychopathic traits can have negative consequences such as antisocial behaviour and low empathy. In order to be able to prevent it, research has looked at various reasons why such traits develop. Among other things, they have looked at whether insecure attachment styles have a connection with psychopathic traits.   In this study, 102 people participated in a convenience sample. Of those who responded, 83.3% were women and the rest were men, most were in the age groups between 41–64 years.   This study showed a weak association between insecure-avoidant attachment style and psychopathic traits. Other studies have been done with other sample groups with problems such as psychiatric diagnosis and crime. Probably the result would have been different with a different selection. The tendency, however, is that there is a connection between insecure-avoidant attachment style and psychopathic traits.