The study examine if there is a direct link between adolescents with psychopathic traits and delinquency, secondly if there is a direct link between neighborhood and delinquency. Gender differences were also examined as a control variable. The third aim is to look at the interaction between psychopathic traits and neighborhood on delinquency. We hypothesized that adolescents with psychopathic traits are more likely to engage in delinquent behaviour. We also hypothesized that adolescents who lives in high-risk areas are more prone to engage in delinquent acts. Regarding gender, we believe that boys have higher risk of becoming delinquent. We hypothesized that the interaction between psychopathic traits and high-risk neighborhood would increase the likelihood to engage in delinquent behaviour. The study is conducted by self-report of 1.485 adolescents (10–18 years of age) in a medium-sized city in Sweden. Analyses show that adolescents with high levels of psychopathic traits are more engaged in delinquency. Regarding neighborhood the analyses showed that high-risk neighborhood increases the risk for adolescents to engage in delinquent behaviour. The findings suggest that boys in high-risk areas is more likely to engage in delinquent behaviour compared to girls. Last, the moderation analysis shows that neighborhood accentuated the differences in delinquency between adolescents who has low, medium or high levels of psychopatic traits. In low-risk neighborhoods there are few differences in delinquency between adolescents who has low, medium or high levels of psychopathic triats. In high-risk neighborhoods there are substantial differences between adolescents who has low, medium or high levels of psychopathic traits. This suggest that the effect personality risks have on delinquency is accentuated by contextual risk factors. / Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan ungdomar med psykopatiska drag och brottslighet, det andra syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan bostadsområde och brottslighet. Könsskillnader undersöktes också som en kontrollvariabel. Det tredje och sista syftet är att undersöka interaktionen mellan psykopatiska drag och bostadsområde på brottslighet. Vår hypotes var att ungdomar med psykopatiska drag är mer benägna att engagera sig i brottsligt beteende. Vår hypotes var även att ungdomar som bor i högriskområden är mer benägna att delta i brottsliga handlingar. När det gäller kön tror vi att pojkar har högre risk att bli brottslingar. Vår tredje hypotes är att samspelet mellan psykopatiska drag och högriskområden skulle öka sannolikheten för att delta i brottsligt beteende. Studien genomförs av självuppskattning av 1.485 ungdomar (10-18 år) i en medelstor stad i Sverige. Analyserna visar att ungdomar med höga nivåer av psykopatiska drag är mer engagerade i brottslighet. Gällande bostadsområde visar analysen att högriskområden ökar risken för ungdomar att engagera sig i brottsligt beteende. Resultaten tyder på att pojkar i högriskområden har en större sannolikhet att engagera sig i brottsligt beteende jämfört med tjejer. Slutligen visar moderationsanalysen att bostadsområde framhäver skillnaden i brottslighet hos ungdomar som har låg, mellan eller höga nivåer av psykopatiska drag. I lågriskområden är det få skillnader i brottslighet hos ungdomar som har låg, mellan eller höga nivåer av psykopatiska drag. I högriskområden är det väsentliga skillnader hos ungdomar som har låg, mellan eller höga nivåer av psykopatiska drag. Detta tyder på att den effekt som personlighetsrisker har på brottslighet accentueras av kontextuella riskfaktorer.