Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor. Mellan föräldrabeteendet psykologisk kontroll och både affektivt välbefinnande och livstillfredsställelse framkom negativa signifikanta samband. En deskriptiv jämförelse avseende könsskillnader visade indikationer på att mammors respektive pappors föräldrabeteende har olika inverkan på ungdomars välbefinnande.

Psykopati är en personlighetsstörning där specifika beteendemönsteringår. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begränsat med forskning gällande ungdomar med psykopatiskadrag och okänslighet för bestraffning, samt hur föräldrabeteendenpåverkas. Syftet med denna studie är att undersöka om ungdomarsokänslighet för bestraffning medierar länken mellan psykopatiskadrag och föräldrabeteenden. Studien är gjord på tidigare insamladdata från en medelstor stad i Sverige. Sammanlagt deltog 968 flickoroch pojkar, samt svarade deras föräldrar på enkäter. Resultatetvisade att ungdomars okänslighet för bestraffning delvis medierarlänken mellan ungdomars psykopatiska drag och föräldrabeteenden.Dock visade fynden olika resultat för olika föräldrabeteenden. / Psychopathy is a personality disorder where specific patterns ofbehavior are included. It is possible to find psychopathic traits amongchildren and adolescents. There is limited research concerningadolescents with psychopathic traits and insensitivity to punishment,also how the parenting behaviors are affected. The purpose of thisstudy is to research if adolescents’ insensitivity to punishmentmediates the link between psychopathic traits and parenting behaviors.The study is conducted by using previously collected data from anaverage sized city in Sweden. There were 968 participants, where bothgirls and boys and their parents filled out questionnaires. The resultshowed that adolescents’ insensitivity to punishment partly mediatesthe link between youth’s psychopathic traits and parenting behaviors.However the findings showed different paths for different parentingbehaviors.

Bakgrund: Sömnproblem hos barn inbegriper svårigheter med insomning och sömnkontinuitet. Omkring 20-30% tros ha sömnproblem, där 5-6% är svåra och ihållande. Det kan leda till att livskvaliteten försämras för föräldrar. Följden av sömnbrist har ett samband med utmattning, stress och depression. Barnhälsovården (BHV) har en viktig roll i att bedöma sömnproblem och vägleda föräldrar. Tidigare forskning visar att föräldrar upplever att BHV inte har tillräcklig kunskap gällande sömnproblem hos barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser kring sömnproblem hos barn. Metod: Insamling av data genomfördes digitalt genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (n=11). Rekrytering utfördes via sociala medier genom ett bekvämlighetsurval. Data analyserades därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt metoden beskriven av Burnard m.fl. (2008). Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Barnets sömnproblem är livsförändrande och Barnhälsovården brister kring sömn samt sex underkategorier. Dessa är: Känslan av att bli överrumplad, Sömnbristens konsekvenser för förälderns hälsa, Upplevelser av mognad och förändring över tid, Känslan av att inte bli tagen på allvar, Okvalificerade råd och Otillräcklig kunskap om barns sömnproblematik. Konklusion: Föräldrar upplever att barnets sömnproblem har en omfattande påverkan på familjen. Utifrån föräldrars upplevelser finns det utrymme för förbättring av BHVs kompetens, handläggning och bemötande, där det centrala är att barnets sömnproblem upplevs bli generaliserat. Slutsatsen är att när en generalisering av barnets sömnproblem inte upplevs rimlig för situationen, kan det leda till att BHV missar kärnan i bedömningen kring omfattningen av barnets sömnproblem. / Background: Sleep problems in children include difficulties with sleep onset and sleep continuity. About 20-30% are thought to have sleep problems, with 5-6% being severe and persistent. This can lead to a deterioration in the quality of life for parents. The consequence of sleep deprivation is associated with exhaustion, stress and depression. Child health care service (CHCS) has an important role in assessing sleep problems and guiding parents. Previous research shows that parents feel that CHCS lacks knowledge about sleep problems in children. Aim: The purpose of the study was to elucidate parents' experiences of sleep problems in children. Method: The data was collected digitally through semi-structured interviews with parent’s (n=11). Recruitment took place via social media through a convenience sampling. The data was then analysed according to the method of qualitative content analysis described by Burnard et al. (2008). Result: The analysis resulted in two main categories: The child's sleep problems are life-changing and Child Health Care is inadequate regarding sleep and six subcategories. These are: The feeling of being caught off guard, The consequences of sleep deprivation on the parent's health, Experiences of maturity and change over time, The feeling of not being taken seriously, Unqualified advice and Insufficient knowledge of children's sleep problems. Conclusion: Parents' experience is that the child's sleep problems have a wide-ranging impact on the family. Based on parents' experiences, there is room for improvement of CHCS's competence, handling and treatment, where the key is that the child's sleep problems are perceived to be generalized. The conclusion is that when a generalization of the child's sleep problems is not perceived as reasonable for the situation, it can lead to CHCS missing the core of the assessment about the extent of the child's sleep problems.