Denna studie syftar att svara på frågeställningen om hur en klimatsatsning inom små och medelstora företag (SME) kommuniceras på bästa sätt och var i svårigheter kan ligga. Jämförelser görs också med liknande projekt som genomförts och de framgångsfaktorer de haft för att se om de går att överföras till de små och medelstora företagen i Halland, som ingår i denna studie. Genom jämförelser med andra rapporter, djupintervjuer med representanter ur de medverkande företagen, workshops i samarbete med EMC och Alexandersoninstitutet samt analys av dessa har utmaningar och möjligheter i arbetet med att implicera klimatarbetet i företagens verksamhet identifierats. Resultaten har analyserats i enlighet med miljöpsykologisk ansats. Genom att utvärdera attityder, upplevd kontroll och upplevda hinder, har förslag för implementering och kommunikation tagits fram. Resultatet av djupintervjuer och workshops visar att företagen behöver vägledning när det gäller kommunikationen av sitt klimatarbete internt såväl som externt. Företagen vet inte vilka kanaler som ska väljas eller vad som ska kommuniceras. De flesta är överens om att ledningen behöver föregå med gott exempel. Därför bör ledningen utbildas i första hand. Företagen har bland annat problem med att anställda tillhör olika grupper som arbetar på skilda sätt, vilket gör att kommunikationen behöver anpassas för att passa respektive grupp. Svårigheter att omvandla klimatåtgärder till mätbara värden så att de tydligt kan redovisas för medarbetare och därmed öka motivationen till ett förändrat beteende är andra faktorer företagen har problem med. Små och medelstora företag kan arbeta med ett antal framgångsfaktorer grundade på analyser av ovanstående. Det är viktigt att arbeta strukturerat och med tydliga mål, det är också viktigt att använda sig av mindre målgrupper, även under den interna hållbarhetskommunikationen. Tesen att den interna kommunikationen är avgörande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete kan styrkas med hjälp av denna studie.

Denna studie syftar till att anpassa Skogsviks konkursprediktionsmodell från 1987 för svenska små och medelstora företag (SMEs). Studien fokuserar även på hur nya redovisningsstandarder för immateriella tillgångar påverkar modellen. Genom att inkludera ett nyckeltal som speglar förhållandet mellan immateriella tillgångar och totala tillgångar (IA) i den justerade modellen, möjliggör studien en jämförelse med Skogsviks Modell. Detta för att utvärdera nyckeltalets relevans i förutsägelsen av konkursrisk för SMEs och undersöka den justerade modellens prediktionsförmåga. Studien undersöker även vilka av Skogsviks Modells variabler som är effektiva för att förutspå konkurs för SMEs. Denna studie bidrar till forskning om redovisningsbaserade konkursprediktionsmodeller för SMEs inom ramen för svensk redovisningspraxis. Modellen skapas genom en probit regression och utvärderas sedan genom två valideringstester, Receiver Operating Characteristic (ROC) och Cumulative Accuracy Profile (CAP). Analysen omfattar data från 544 svenska företag, varav 81 har gått i konkurs. Resultaten visar att den justerade modellen, med nyckeltalet IA, har en högre prediktionsförmåga för SMEs jämfört med Skogsviks Modell utifrån dagens redovisningsstandarder för immateriella tillgångar. Studien bekräftar även att nyckeltalen ROA (Avkastning på totala tillgångar), ETA (Eget kapitalandel) och IA (Immateriella tillgångar i relation till totala tillgångar) är effektiva indikatorer för att förutspå konkursrisken för svenska SMEs idag.

Titel: Miljömässigt- och socialt ansvarstagande i SME - En studie om motiv vid implementeringen av CSR i svenska SME  Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi  Författare: Elin Ahlgren och Frida Ahlstedt Handledare: Tomas Källquist och Pär Villhelmson  Datum: Juni - 2018 Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning presenterar flertalet motiv vid implementering av CSR. Motiven ökar medvetenheten kring varför företag genomför implementering av CSR. Kunskapen kring motiven vid implementering av CSR i SME är bristfällig, detta då tidigare studier främst har riktats mot stora företag. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka motiv som ligger till grund för implementering av CSR i SME, med fokus på värdemotivet, ekonomimotivet och intressentmotivet.                   Metod: Studien utgår från hermeneutiken och socialkonstruktivismen med en abduktiv forskningsansats. Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod där den empiriska datainsamlingen genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen baseras på tidigare forskning och det empiriska materialet är grupperat efter teman och kategorier som uppkommit vid intervjuerna. Utifrån den abduktiva forskningsansatsen har den teoretiska referensramen och det empiriska datamaterialet analyserats i samspel med varandra för att besvara studiens syfte.                       Slutsats:Studien tyder på att värdemotivet, ekonomimotivet och intressentmotivet ligger till grund för implementeringen av CSR i SME. Studien visar även att värdemotivet är det motiv som anses ha den mest centrala och betydande rollen vid implementering av CSR i SME.                      Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning bör fokusera på motivens betydelse vid implementering av CSR i specifika branscher. Dessutom kan intressenternas perspektiv gällande frågan studeras genom att titta på om motiven vid implementeringen av CSR uppfattas av intressenterna.   Studiens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med en förståelse för att värdemotivet, ekonomimotivet och intressentmotivet kan tillämpas vid en studie gällande implementering av CSR i SME. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar denna studie med råd gällande hur företag och dess ledare kan öka kunskapen kring CSR och därmed tillämpa CSR-aktiviteter som är anpassade efter företagets förutsättningar. / Title: Environmental and social responsibility in SMEs - A study of underlying motivation when implementing CSR in Swedish SMEs.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration    Author: Elin Ahlgren and Frida Ahlstedt   Supervisor: Tomas Källquist and Pär Villhelmson   Date: June - 2018                      Aim: Previous research presents the majority of motives when implementing CSR. Motivations raise awareness of why companies implement CSR. Knowledge about the motivation for implementing CSR in SMEs is inadequate, as previous studies have primarily focused on large companies. The aim of the study is to increase understanding of the motives underlying the implementation of CSR in SMEs, focusing on the value-motive, the economy-motive and the stakeholder-motive.                      Method: The study is based on a hermeneutical and social constructivist perspective with an abductive research effort. The study applies a qualitative survey method in which empirical data collection was conducted using semi-structured interviews. The theoretical frame of reference is based on previous research and the empirical material is grouped according to the themes and categories that arose during the interviews. Based on the abductive research effort, the theoretical reference frame and empirical data have been analyzed in interaction with each other to answer the purpose of the study.                  Conclusions: The study suggests that the value-driven, the performance-drivenand the stakeholder-driven motive form the basis for implementing CSR in SMEs. The study also shows that the value-driven motive is the motive considered to be the most central and significant role in implementing CSR in SMEs.   Suggestions for future research: Further research should focus on the importance of the motives when implementing CSR in specific industries. Also, the stakeholders' perspective on the issue can be studied by looking at whether the motives for implementing CSR are perceived by stakeholders.   Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, this study contributes with an understanding that the value-driven, the performance-drivenand the stakeholder-driven motive can be applied in a study on implementation of CSR in SMEs. From a practical perspective, this study contributes with advice about how companies and their leaders can increase knowledge about CSR and apply CSR-activities tailored to the company's conditions.

Syfte: Molnbaserade tjänster har blivit allt vanligare i redovisningsbranschen. Därför syftar denna studie till att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för små och medelstora redovisningsbyråers adoptionsbeslut vid implementeringen av molnbaserad klientredovisning. Metod: Studien utgår ifrån den hermeneutiska forskningsfilosofin med en abduktiv ansats då tidigare studier inom området varit få och att vi söker förståelse för motiven bakom människors handlingar. Rent praktiskt har elva semi-strukturerade intervjuer hos små och medelstora redovisningsbyråer genomförts. En modifierad EDI-adoptionsmodell har använts som en del av studiens teoretiska utgångspunkt. Resultat och slutsats: Faktorer som påverkar beslutet följer till stor del den modifierade EDI- adoptionsmodellen. Däremot hade organisatorisk beredskap inte lika stor påverkan som övriga tre kategorier. Dessutom upptäcktes en ny faktor, trygghet. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en förståelse för vilka faktorer som är av betydelse vid adoption av molnbaserade redovisningssystem. Det bör vara av intresse för leverantörer, men även ge stöd åt redovisningsbyråer som står inför ett sådant beslut. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse i framtiden när molnbaserad redovisning är mindre nytt, hur byråer påverkas efter implementeringen samt hur relationerna med klienterna och lönsamheten påverkas. Vidare hade det varit önskvärt att undersöka den nytillkomna faktorn, trygghet, och se om den bör läggas till som en del av en ny modifierad EDI-adoptionsmodell. / Aim: Cloud computing is more interesting now than ever before, especially in the accounting industry. Therefore, this study aims to examine which factors motivate small and medium sized accounting practices to adopt cloud-based client accounting. Method: This study assumes a hermeneutic research philosophy with an abductive approach because of the lack of previous studies in the field and that we are seeking to understand motives behind people's actions. Eleven semi-structured interviews were conducted with employees from small and medium-sized accounting practices. A modified EDI-adoption model was used as a part of the study's theoretical framework. Results and conclusions: The results show that most of the factors follow the modified EDI- adoption model but the organisational readiness didn ́t have as much impact on SMP:s decision as the others. A new factor, safety, was also discovered. Contribution of the thesis: The study contributes to an understanding of which factors that have an impact on SMP:s decision to adopt cloud-based client accounting. The findings should be of interest to different cloud accounting providers such as Fortnox, as well as accounting practices that are thinking about adopting cloud-based client accounting. Suggestions for future research: One suggestion for future research is to study which factors have an impact on SMP:s in the future when cloud-based accounting isn ́t seen as something new and how the client relationships and profitability of the practices will be affected by the adoption. Also, it would be interesting to examine the new factor, safety, and see if it should be a part of the future EDI-adoption model.

I Sverige är 99.9 % av alla företag SME-företag. I dagens samhälle har förändrade förutsättningar och globala marknader ändrat kundkraven på exempelvis ledtid. Svenska tillverkande SME-företag kräver således ett sätt att anpassa sin produktion till dessa förändrade förutsättningar. VSM är en metod där current- och future-state mappas för att tydliggöra hur produktionen ser ut idag och hur det ska se ut imorgon. Det påvisas dock i tidigare studier att det finns hinder med VSM som motverkar framtagning av FSM. Det ska dock noteras att merparten av de studier som tidigare utförts har gjorts vid utländska företag eller företag större än SME. Dessa studier har dessutom genomförts i syfte att observera VSM i helhet och de fördelar som metoden har, eller undersöka vissa få hinder. Syftet med arbetet är därför att undersöka vilka hinder som kan försvåra för svenska SME-företag att designa future-state värdeflödeskartor som är lämpliga sett till deras verksamhet. Detta för att bättre möjliggöra för VSM implementation hos dessa företag. Detta har utförts genom att jämföra tidigare litteratur med en fallstudie på ett svenskttillverkande SME-företag inom metallindustrin och undersöka de mönster i hindren som observerats. Resultatet av arbetet var en modell av hinder som kan komma att försvåra försvenska SME-företag att designa future-state värdeflödeskartor som är lämpliga sett till deras verksamhet. Från denna modell tydliggörs ett stor överlapp mellan det empiriska resultatet och resultatet från tidigare studier. Ett hinder från tidigare litteratur motbevisas även och exkluderas från modellen. Detta medför att framtida utövare på svenska tillverkande SME-företag aktivt kan göra sig medvetna om de hinder som de kan tänkas stöta på samt vad dessa kan ha för påverkan på deras FSM, och genom detta förbereda sig för att möta dessa hinder. Framtida studier skulle kunna undersöka hinder vid användning av VSM-metoden på flera olika svenska tillverkande SME-företag och således skapa en bredare bild av hinder med VSM för framställning av en FSM / In Sweden, 99.9% of all companies are SMEs. In today's society, changing conditions and global markets have altered customer requirements, such as lead time. Therefore, Swedish manufacturing SMEs require a way to adapt their production to these changing conditions. Value Stream Mapping (VSM) is one such method that maps the current and future states to clarify how production looks today and how it should look tomorrow. However, previous studies have shown that there are obstacles with VSM that hinder the development of Future State Maps (FSMs). It should be noted that the majority of previous studies have been conducted in foreign or larger-than-SME companies. These studies have also been carried out to observe the entirety of VSM and its benefits or to investigate a few specific obstacles. The purpose of this study is to examine the obstacles that may hinder Swedish SMEs from designing future-state value stream maps suitable for their operations, in order to better enable VSM implementation in these companies. This has been accomplished by comparing previous literature with a case study conducted at a Swedish manufacturing SME in the metal industry and examining the patterns observed in the obstacles. The result of this work was a model of obstacles that may hinder Swedish SMEs from designing future-state value stream maps suitable for their operations. This table clearly shows a significant overlap between the empirical findings and the results from previous studies. Additionally, one obstacle from previous literature is contradicted. As a result, future practitioners in Swedish manufacturing SMEs can actively become aware ofthe obstacles they may encounter and understand their impact on their FSMs, thereby preparing to address these obstacles. Future studies could investigate obstacles in the use of the VSM method in several different Swedish manufacturing SMEs to create a broader understanding of obstacles with VSM for the development of an FSM.

Bakgrund och problematisering: Företag inom techbranschen har fått allt större uppmärksamhet för att de driver samhället i form av utveckling och innovation. För att kunna producera innovativa produkter är det viktigt att företag har tillräckligt med kapital där kapitalstrukturen är en viktig pusselbit för att kunna kapitalisera möjligheter. Samtidigt står fortfarande många av företagen i en tidig fas vilket i många fall gör att företagen inte går med vinst. Problemet uppstår i att många av dessa företag inte har tillgång till tillräckligt kapital. Det blir därmed av intresse för att se hur dessa företag resonerar kring kapitalstrukturen under ekonomisk osäkerhet för att dels inte gå i konkurs, dels se till att investera för att få fram produkter.   Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen och nyansera om hur val av finansiering görs i växande svenska SME i techbranschen, identifiera och analysera vad som påverkar företagens val av kapitalstruktur och om tider med hög osäkerhet påverkar finansiella beslut i techföretag.    Metod: Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ ansats som även tillämpade en förklarande flerfallsstudie. Referensramen hämtades i huvudsak från litteratur och vetenskapliga artiklar. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilket transkriberades och analyserades genom ett tematiskt angreppssätt. Studien tog även hänsyn till kvalitetskriterier för att säkerställa god kvalité samt etiska aspekter.    Slutsats: Investerat kapital från ägare i tidigt skede och externt kapital från aktiemarknaden var viktiga pjäser för att hålla i gång företaget samtidigt som man kunde fortsätta med produktutveckling. De flesta företag som fortsatt var i ett tidigt stadie hade inga möjligheter till banklån vilket gör att man förlitar sig på tillskjutet ägarkapital. Företag som hade kommit längre i sin utveckling förklarade däremot att det finns möjlighet att få lån via bland annat kreditinstitutionen ALMI och väljer även att förlita sig på återinvesterad vinst. Företagens beteende kunde främst förklaras av avsaknaden för kapital, att tillväxt var en viktig aspekt i företagen och att ledning och styrelsen spelar en viktig roll vid utformandet av kapitalstruktur. Det konstaterades även att ekonomisk osäkerhet inte påverkar företagens tillvägagångssätt då man i många fall har strategier/planer för hur man vill att framtiden ska gestalta sig.

Hållbarhetsarbete har blivit allt mer viktigt för företag i dagens samhälle. Denna typ av arbete kan vara väldigt krävande för små och medelstora företag, eftersom de inte har samma resurser som stora företag. För att lyckas med hållbarhetsarbetet behöver denna omställning till hållbarhet mötas upp med ett lärande för att underlätta processen. Tidigare forskning om hur rådgivare i projekt lär sig och andra kring hållbarhet är bristfällig. Därmed blir det intressant att skapa en förståelse för hur rådgivares lärandeprocesser i ett hållbarhetsprojekt kan stärka en omställning till hållbarhet i små och medelstora företag.  När syftet uppnås skapar detta en bild över hur de kan bidra till en omställning till hållbarhet inom företagen de arbetar med. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av rådgivare och andra inblandade inom projektet Konkurrenskraft 2030 (K2030) som leds av Energikontor Norr. Metodvalet möjliggjorde att skapa en djupare förståelse för hur rådgivarnas lärandeprocesser kan påverka omställningen i små och medelstora företag.   Studiens resultat visar att rådgivarna i projektet har flera olika typer av lärande och detta är centralt för denna typ av projekt. Studien visar att rådgivarna kan underlätta omställningsprocessen för små och medelstora företag (SME), men att individerna i projektet behöver vara öppen för lärande för att projektet ska vara effektiv. Studien visar att ju mer rådgivarna lärt sig under projektets gång har de enklare kunnat hantera de olika typerna av företag och därmed har utbudet till företagen blivit bättre. / Sustainability work has become increasingly more important for companies in today’s society. This type of work can be very demanding for small and medium-sized enterprises (SME), as they do not have the same resources as large companies. To succeed with sustainability work, the transition towards sustainability needs to be met up with learning to facilitate the process. Previous research is inadequate on how advisors in projects learn and teach others about sustainability. Therefore it becomes interesting to create an understanding of how advisors’ learning processes in a sustainability project can strengthen a transition towards sustainability in SME. When the purpose of this study is achieved it creates an understanding of how advisors can contribute to a transition toward sustainability within the companies. To achieve the purpose a qualitative method was conducted with semi-structured interviews. The respondents consisted of advisers and others involved in the project Konkurrenskraft 2030 (K2030), which is led by Energikontor Norr. The method choice made it possible to create a deeper understanding of how the advisers’ learning processes can affect the transition process towards sustainability in SMEs.  The result of the study shows that the project involves several different types of learning and that this is central to this type of project. The study shows that the advisors can facilitate the transition process in small and medium sized enterprises, but it requires that the individuals in the project need to be open towards learning in order to be effective. The study also showed that the more advisors learned during the project, the easier they could handle the different types of companies. Thus making the offer better for the companies.

This thesis paper discusses the adoption of Artificial Intelligence (AI) technologies in the context of small and medium-sized companies. AI is a disruptive innovation currently leading a technological transition in many industries. Academic literature on its adoption in the context of SMEs is limited. This thesis aims to answer the research question "W hat are the main challenges of AI adoption in SMEs?". The authors use a qualitative research approach, interviewing 18 representatives of different Swedish organizations to answer the question. The authors identify six main challenge categories regarding AI adoption in SMEs via a coding process, which are Change Management, Education, Data, Hiring, Project Structuring, and External Help. The authors show similarities to challenges described in the existing literature on AI adoption. However, Hiring and External Help impact AI adoption in SMEs more significantly than in larger corporations, while Change Management can be easier for smaller organizations. Furthermore, a framework that helps to prioritize the above challenges is introduced. In comparison with literature on the adoption of other (non-AI) IT innovations in SMEs, some challenges are more salient to AI: the unclear definition of the term, false expectations as a result of the AI Hype, the uncertainty of project outcome, and the prerequisite of a previous digitalization process. The authors recommend further research in other contexts. / I denna avhandling diskuteras införandet av artificiell intelligens (AI) teknik i små och medelstora företag. AI är en disruptiv innovation som för närvarande leder en teknisk övergång i många branscher. Den akademiska litteraturen kring dess användning i små och medelstora företag är begränsad. Denna avhandling syftar till att besvara forskningsfrågan "Vilka är de största utmaningarna med att införa AI i små och medelstora företag?". Författarna använder en kvalitativ forskningsansats och intervjuar 18 representanter från olika svenska organisationer för att besvara frågan. Författarna identifierar sex huvudsakliga utmaningar områden avseende AI-adoption i små och medelstora företag via en kodningsprocess: förändringshantering, utbildning, data, anställning, projekt strukturering och extern hjälp. Författarna visar på likheter med de utmaningar som beskrivs i den befintliga litteraturen om AI-användning. Anställning och extern hjälp påverkar dock AI-användningen i små och medelstora företag mer påtagligt än i större företag, medan förändringshantering kan vara lättare för mindre organisationer. Vidare introduceras ett ramverk som hjälper till att prioritera ovanstående utmaningar. I jämförelse med litteratur om antagandet av andra (icke-AI) IT-innovationer i små och medelstora företag är vissa utmaningar mer framträdande när det gäller AI: den oklara definitionen av begreppet, falska förväntningar som ett resultat av AI-hypen, osäkerheten från projektresultatet och förutsättningen av tidigare digitaliseringsprocess. Författarna rekommenderar ytterligare forskning i andra sammanhang.