This master thesis examines how buildings should be designed in the future, in terms of facades and cooling systems, in order to achieve desired indoor temperatures. The basis of the thesis is the expected increase in outside temperature, due to climate change, and the fact that several hundred people died in 2018, as a result of the heat wave that was in Sweden that year. To examine future indoor temperatures, a model of an apartment building in southern Stockholm was created in the software IDA Indoor Climate and Energy, IDA ICE, as well as future climate files for the same geographic position. The climate files were based on future climate scenarios and local data, in order to be as realistic as possible. The model of the building was simulated during the summer months, beginning of June to end of August, with the focus of receiving the indoor temperatures for year 2030 and 2060. For the year 2060 a sensitivity analysis was made in order to see how a change in building design, to analyze how it may affect the indoor temperatures.The results indicates that the indoor temperatures will continue to increase, as a result of the climate change, and that building design played a small role in lowering the indoor temperatures when it comes to changes in facades, but a bigger role for cooling systems. Peaks of 33°C for the year 2060 was lowered to 25°C when cooling systems where implemented, while changes in facades only lowered the peaks to 32°C.The conclusion for this master thesis is therefore that when it comes to buildings in the future, cooling systems should be considered, as well as changes in the facades, in order to achieve desired indoor temperature. Solar film on the windows and awnings can be used to reduce the indoor temperature, but the balance between daylight admission and heat transmission is important to consider. Rotation of the building and the presence of shading objects, such as balconies and surrounding buildings, also affect the indoor temperature in apartment buildings and should therefore be considered in new construction.

Conventional agriculture has impacts on the environment such as soil degradation, biodiversity loss and pollution of ecosystems, which could be enhanced further by climate change. The effects can be more or less extensive depending on whether adaptation is carried out. Agriculture in Sweden is controlled by EU- and national regulations that set the rules and possibilities for adaptation through financial and advisory support. This study aimed to examine what impacts climate change will impose on the agriculture in Sweden, as well as how the theoretical and practical side of the adaptation measures available through policy regulations, is perceived on farm level. The question of research was: ‘How sufficient are the agricultural policy regulations in enabling Swedish farmers to adapt to climate change?’, which was investigated by interviewing Swedish farmers. The results were analyzed through the theoretical framework adaptive capacity, as a criterion for successfully enabling climate change adaptation. The results showed that several barriers exist within the regulations which can obstruct adaptation due to bureaucratic complexity and a gap between theory and practice in regard to the effectiveness of measures. The results also showed that economic, human and social capital included in the adaptation capacity concept can be strengthened for better adaptation. The discussion presented several points of improvement for regulations to adopt a practical farm-perspective in order to enable farmers to adapt to climate change. / Konventionellt jordbruk har negativa effekter på miljön, såsom markförstöring, förlust av biologisk mångfald och förorening av omgivande ekosystem, vilket kan förvärras av klimatförändringar. Effekterna kan bli mer eller mindre omfattande beroende på om anpassning genomförs. Jordbruket i Sverige styrs av Europeiska- och nationella lagar som anger regler och möjligheter för anpassning genom ekonomiska och rådgivande stöd. Studien syftade till att undersöka vilka konsekvenser klimatförändringarna kan innebära för jordbruket i Sverige, samt hur den teoretiska och praktiska sidan av anpassningsåtgärder tillgängliga genom regelverket, uppfattas på gårdsnivå. Frågeställningen för undersökningen var således: ‘Hur tillräckliga är existerande regelverk i att möjliggöra svenska jordbrukares anpassning till klimatförändringar?’. Forskningsfrågan undersöktes genom en intervjustudie med svenska lantbrukare. Resultatet analyserades genom det teoretiska ramverket Anpassnings-kapacitet som är ett kriterium för att möjliggöra klimatanpassning. Resultatet visade att det existerar hinder inom regelverket som begränsar anpassning på grund av byråkratisk komplexitet samt en klyfta mellan teori och praktik gällande utvecklingen och effekten av åtgärder, vilket gav slutsatsen att regelverkets ansträngningar i att möjliggöra anpassning är överlag otillräckliga. Resultatet visade att ekonomiskt, human- och socialt kapital som ingår i konceptet Anpassnings-kapacitet kan stärkas för att bättre anpassning ska ske. Diskussionen presenterar flera förbättringar för att regelverket ska kunna anta ett gårds-perspektiv för att göra det möjligt för lantbrukare att anpassa sig till klimatförändringarna.

När byggnader projekteras används klimatfiler från 1981-2010 för att dimensionera konstruktionen och energisystemet. Detta leder till att byggnader dimensioneras för ett klimat som varit och inte ett framtida klimat. SMHI har tagit fram olika klimatscenarier för framtiden som beskriver möjliga utvecklingar klimatet kan ta beroende på fortsatt utsläpp av växthusgaser. Dessa scenarier kallas för RCP (Representative Concentration Pathways). I denna studie används två olika klimatscenarier, RCP4,5 och RCP8,5. Siffran i namnet står för den strålningsdriving som förväntas uppnås år 2100. I RCP4,5 kommer medelårstemperaturen öka med 3 °C fram till år 2100 jämfört med referensperioden 1961-1990.  För samma tidsperiod sker en ökning på 5 °C enligt RCP8,5.  Ett flerbostadshus certifierad enligt Miljöbyggnad 2.2 nivå silver placerat i Vallentuna i Stockholms län används i denna studie som referensbyggnad. Byggnaden simuleras i programmet IDA ICE där den utsätts för RCP4,5 och RCP8,5. Resultatet visar att byggnaden inte skulle klara av kraven för Miljöbyggnad 2.2 gällande termiskt klimat sommar i något av de två klimatscenarierna. De operativa temperaturerna blir för höga i byggnaden utan att tillsätta komfortkyla.  Byggnaden ändras för att se vilka faktorer som kan förbättra resultatet gällande det termiska klimatet. Resultatet visar att värmelagringsförmåga hos byggmaterial och solavskärmning har störst påverkan på det termiska klimatet.  I studien gjordes flertal olika kombinationer av byggnadsutformningar. Enbart kombinationen av en tung stomme av betong tillsammans med fönster med lägre g-värde klarar kraven för Miljöbyggnad 2.2 i RCP4,5 och RCP8,5 utan komfortkyla. Kombinationen får lägst energianvändning i RCP8,5 av de olika kombinationerna som testats i studien.  En kombination av tung stomme av KL-trä med lågt U-värde, fönster med lägre g-värde och komfortkyla får lägst energianvändning i grundklimatet och RCP4,5 av de olika kombinationerna som testats i studien trots användningen av komfortkyla.  Frågan om vilket alternativ som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv är svårt att svara på. Det finns många aspekter som behöver tas i hänsyn till som byggnadens totala klimatavtryck både i tillverkning och användning. Oavsett val av konstruktion är det viktigt att projektera för att komfortkyla och solavskärmning skall kunna appliceras när ett varmare klimat råder. / When buildings are designed climate files from 1981 to 2010 are used to construct the building and its energy system. This leads to building being designed to a climate that has been and not to a future warmer climate that will come. SMHI has developed different climate scenarios for the future that describe different paths the climate can take depending on continued emissions of greenhouse gas. This climate scenarios are called RCP (Representative Concentration Pathways) In this study two of the climate scenarios, RCP4,5 and RCP8,5 are used. The number in the name stands for the radiation forcing that is expected in the year 2100.  In RCP4,5 the mean average air temperature will increase with 3 °C until year 2100 compared to the reference period 1961-1990. In the same time period RCP8,5 will increase with 5 °C.  An apartment building certified according to Miljöbyggnad 2.2 level silver placed in Vallentuna, Stockholms län is used as a reference building. The building is simulated through the simulation software program IDA ICE where it´s exposed to RCP4,5 and RCP8,5. The results demonstrate that the reference building would not meet Miljöbyggnad 2.2 requirement in the indicator about thermal comfort during summer. The operative temperature in the building is too high unless comfort cooling is used.  The design of the building changes to see what factors can improve the results regarding the thermal comfort. The results demonstrate that thermal conductivity and solar shading has the greatest impact on thermal comfort.  In this study several combinations of different building designs were made. Only the combination of a concrete frame with windows with low g-value met the requirement of Miljöbyggnad 2.2 regarding the thermal comfort during summer without using comfort cooling in RCP4,5 and RCP8,5. The combination had the lowest energy demand in RCP8,5 of all the combinations tested in the study.  A combination of cross laminated wood frame with low U-value, windows with low g-value and comfort cooling had the lowest energy demand in the original climate file and RCP4,5 despite the use of comfort cooling.  The questing about which building construction is the best from a sustainable perspective is difficult to answer. To answer that question the building´s total climate footprint in both production and use must be calculated. Regardless of the choice of building construction it is important to have in mind when designing a building that comfort cooling and solar shading should be easily applied when a warmer climate will prevail.