Sveriges riksdag antog 1999 ett antal nationella miljökvalitetsmål, de så kallade Miljömålen. Dessa beskriver vad miljöarbetet ska leda till för tillstånd fram till år 2020. Det finns idag totalt 16 miljömål varav ett är Giftfri Miljö. Det är ett mål som inte kommer att kunna nås till år 2020, varken regionalt eller nationellt. Som en del av det regionala åtgärdsprogrammet i Kalmar Län finns punkten att utreda och åtgärda förorenade områden. I området Glasriket finns en mängd sjöar och vattendrag att fiska i men under en lång tid bedrevs även miljöpåverkande verksamheter i form av glastillverkning med stora utsläpp av tungmetallerna arsenik (As), bly (Pb) och kadmium (Cd) med fler som följd.  En exponeringskälla för att komma i kontakter med dessa ämnen är fisk. I arbetet har en litteraturstudie utförts som avhandlat ansamling av metaller i fiskvävnad från förorenade områden. Dessa har sedan jämförts med sediments- och vattenprover från Glasriket.  Framför allt området runt Orrefors och Flygsfors glasbruk visar på höga halter av föroreningar. Fyra gäddor fångade i en damm nära Flygsfors glasbruk undersöktes på lab med avseende på halterna As, Cd och Pb i de ätliga delarna av fisken. Provsvaren visade att två av gäddorna ej nådde detektionsgränsen för metallerna medan två visade på förhöjda halter av As och Pb där halten As översteg gränsvärden för dagligt intag.  Konsumtion av fisk i området är ej undersökt i studien. En nationell enkät visade att strax under 2 % av befolkningen är högkonsumenter (äter en gång per vecka eller mer) av insjöfisk medan man i Kalmar län hade en högre konsumtion på 2-3 %. Hur mycket fisk som fångas i området är oklart. I Orrefors Fiskevårdsförening där gäddorna i studien fångades sålde man 450 fiskekort 2014. Exponeringsberäkningen för fisken i studien visar att en person kan få i sig betydande halter arsenik och mindre halter bly.

Kadmium, bly och arsenik är ur hälsosynpunkt de mest kritiska metall(oid)erna i Glasriket och på många andra förorenade områden. Konsumtion av grönsaker som odlas på förorenad mark kan utgöra en hälsorisk eftersom växter tar upp föroreningar. Upptag i grönsaker sker främst från porvattnet via rötterna. För att skatta föroreningsupptag kan man tillsammans med halten i jord använda biokoncentrationsfaktorer (BCFs) för den aktuella grödan. En BCF visar förhållandet mellan halten i grödan och halten i jord. Vid extraktion inför analys av dessa halter kan olika metoder användas, vilket kan ge olika resultat. I riskbedömningar av förorenad mark använder Naturvårdsverket generella BCF-värden för att skatta föroreningsupptag. Men upptaget av en given metall i en given gröda varierar och BCFs är därför inte konstanta. Detta arbete är en litteraturstudie av kadmiumupptag, blyupptag och arsenikupptag i sallad och potatis. Biokoncentrationsfaktorer för dessa ämnen varierar stort både i litteraturen och i data från Glasriket. Flera faktorer förutom de plantspecifika och totalhalten i jord styr metallupptaget. Den mest avgörande miljöfaktorn är pH som i hög grad styr metallers löslighet och därmed biotillgänglighet. Miljöfaktorers påverkan på växters metallupptag och variationen för BCFs visar på brister i tillförlitligheten då generella BCF-värden används. / Cadmium, lead and arsenic are critical metal(oid)s for human health due to consumption of vegetables from the Kingdom of Crystal in Sweden and other contaminated sites. Root uptake from pore water is the dominant pathway for metals in crops. To assess the concentration of contaminants in vegetables the soil concentration can be used in association with crop bio concentration factor (BCF). The BCF shows the ratio between the concentration of a certain contaminant in the vegetable and the soil concentration. Soil concentration values, however, depend on extraction method. In Swedish risk assessments for contaminated sites The Environmental Protection Agency uses generic BCF values. But metal uptake varies and these BCF values are not constant for a specific metal in a specific vegetable. This work is a literature study in uptake of cadmium, lead and arsenic in lettuce and potatoes. Bio concentration factors for these elements show great variety in literature and in data from Kingdom of Crystal. The uptake depends on plant specific characteristics and total metal burden in soil but is affected also by other factors. Controlling bioavailability through solubility makes pH the most crucial environmental factor. Metal uptakes dependence on environmental factors and the great variability in BCFs shows shortcomings in reliability for the use of generic BCFs.

Abstract: This paper is studying peat and soil from the former lake Bokaren in stavby parish. The peat comes from a darkening around a skeleton that was dug out in 2015. The purpose is to investigate whether the previously measured level of arsenic found in previous analyzes can say something about the individual/skeleton found in Bokaren. Is it possible to determine whether the individual has been exposed to arsenic during his life or is naturally present on the spot. The purpose is also to include this in a discussion about poison and poisonings in a prehistoric context, as a possible cause of death for bog bodies?

En utvärdering av befintlig data från referensfasen av kontrollprogrammet för Grimstorp Lillesjön har utförts. De studerade parametrarna i rapporten är ytvatten- och grundvattenhalter (grundvattenrör och brunnar) av arsenik och tre utvalda PAH (acenaften, fluoren och naftalen) ämnen samt fysikaliska-kemiska stödparametrar. För att bidra med information till kontrollprogrammet har i denna rapport statistiska parametrar beräknats i form av kontrollmål för årsmedelvärde och stickprov för de studerade parametrarna. Det har även i förväg angetts den förändring från kontrollmålet som kan påvisas enligt planerad provtagning. Arsenikhalterna har 1-5 ggr mindre relativa standard avvikelsen (CV) än för de tre valda PAH ämnena, där CV i många fall är över ett. Det största bidraget till variationen i data kommer från säsongsvariationer, där temperaturen har den största inverkan till variationen. För ytvatten- samt brunnsdata för de undersökta parametrarna kan halvårsvisa säsongsmässiga indelningar ses och genom att dela in data enligt säsongsvariationen kan variationskoefficienten minskas. Från jämförelse med andra genomförda impregneringprojekt vid före detta impregneringsanläggningar kan konstateras att i entreprenadfasen sker ett läckage av arsenik. I uppföljningsfasen påverkas visa grundvattenrör nedströms det före detta impregneringsområdet med högre halter av arsenik och PAH. Dessa haltökningar kan påvisas tre år efter utförd sanering. Sammantaget är bättre att köra kontrollprogrammet för Grimstorp Lillesjön mindre intensivt men under en längre tidsperiod och då ta prover under samma säsong, vilket ger jämförbara resultat. Detta medför att totalt sett kan färre prov tas jämfört med planerad provtagning eller en mindre förändring av halter kan detekteras i entreprenad och uppföljningsfasen.

Grundvattenmodellering av föroreningstransport   – Ett uppdragsanpassat beräkningsverktyg Emil Friberg Målet för detta arbeta var att bygga upp en modell i modelleringsprogrammet MODFLOW för spridning av förorenande ämnen i grundvattnet. Syftet med modellen var att finna en balans mellan den mycket enkla modellen som Naturvårdsverket har satt upp för förorenad mark och en fullskalig platsspecifik modell. Utgångspunkten var att studera litteraturen för att finna lämpliga generella parametrar som beskriver föroreningstransport i grundvattnet. Tre genomförda uppdrag med förorenad mark användes som referenskälla, men även för att evaluera den framtagna modellen. Föroreningarna som förekom i dessa uppdrag och som studerades i detta arbete är bensen, PCE och arsenik. Att finna lämpliga parametrar för beskrivning av transporten visade sig vara ganska enkelt, det finns en god förståelse för vilka faktorer som har betydelse. Däremot var det svårare att finna generella värden till dessa parametrar. Sammanställningar gjorda av Naturvårdsverket var en god källa. Den uppbyggda modellen döptes till ESM. Alla valda parametrar analyserades och modellen känslighetsanalyserades. Resultatet visade att vissa parametrar ger större känslighet än andra. Samtidigt visade analyserna att känsligheten varierar beroende på vilket intervall en viss parameter studeras samt att modellens känslighet även är beroende på värdena på de andra parametrarna. Bland annat visade det sig att dispersion alltid är en känslig parameter inom vissa intervall. Sorption och grundvattenflödets gradient visade sig enbart vara känsliga i vissa fall. ESM jämfördes med analytiska lösningsmetoder, Naturvårdsverkets riktlinjesmodell samt de tre utvalda uppdragen. Resultatet var blandat. I jämförelsen med den enklaste analytiska lösningsmetoden med enbart advektion och dispersion överensstämde inte resultaten . Då även sorption användes blev resultatet mycket bra med en hög överensstämmelse. Det gick inte att jämföra Naturvårdsverkets modell rakt av med ESM då förutsättningarna var ganska skilda. Däremot visade jämförelsen i ett större perspektiv att ESM ger en bättre bild av föroreningsspridningen än vad Naturvårdsverkets riktlinjesmodell ger.  Även jämförelsen mellan ESM och de utvalda uppdragen gav blandat resultat, vissa fall blev resultatet mycket bra medan andra mindre. Generellt gav ESM en bra bild av föroreningssituationen och dess karaktär men den har svårigheter att återspegla verkligheten beträffande uppmätta halter och andra mer specifika parametrar. Slutsatsen blev att ESM kan användas initialt för att få en bild av situationen och att modellen är enkel att förändra men kan inte återspegla alla aspekter på föroreningstransporten. Nyckelord: MODFLOW, MT3DMS, föroreningstransport, PCE, bensen, arsenik, riktvärde för förorenad mark Institutionen för geovetenskaper; luft-, vatten- och landskapslära. Uppsala universitet Villavägen 16, Se-752 36 UPPSALA

Phytoremediation is a technique using the ability of plants to absorb pollutants in their biomass from contaminated soils and remediate it. The plants are then harvested and the soil gets purified. This method is more environmental-friendly than the normally used methods for soil remediation. Glasriket in Småland is an area with large amount of pollutants including arsenic, cadmium and lead. This area must be cleaned from these metals because of the high threat to the environment ant the health of people who live here. This work has been carried out to investigate whether phytoremediation is a realistic remediation method for Glasriket or not. Phytoremediation is affected by many factors such as the environment, soil characteristics and the metals bioavailability. But the key determinant for the method is the choice of plants. The chosen plants must have the ability to survive at the location but also have a high biomass and a good ability to absorb heavy metals. Plants with these criteria do not generally grow in Sweden, which leads to the conclusion that phytoremediation not are a realistic option for Glasriket. But phytoremediation can be used as a second method or in a combination with other methods.

BAKGRUND: arsenik i grundvattenbrunnar har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem i Bangladesh. Mellan 35-57 miljoner människor riskerar att dricka arsenikförgiftat vatten. Arsenik är cancerframkallande och arsenikförgiftning är vanligast hos fattiga människor. Hälsoministern i Bangladesh meddelade 1996 att det uppstått en landsomfattande kris och att dödsfall rapporterats. Sida finansierade lån till grundvattenbrunnar i Bangladesh mellan 1992 och 2000 genom biståndsprogrammet RESP. SYFTE: att undersöka hur RESP fungerade, hur ansvariga för RESP reagerade på arsenikförgiftningen och vad Sida gör för att förbättra folkhälsan i Bangladesh. METOD: en kvalitativ retrospektiv fallstudie baserad på arkivdokument och intervjuer med Sidas hälsoenhet och ansvariga för RESP. RESULTAT: RESP skapade arbetstillfällen genom att fattiga fick bygga upp infrastruktur på landsbygden och mikrokrediter gavs för att starta småföretag. Krediter gavs även till brunnsborrning. Sida uppmärksammade inte arsenikkatastrofen förrän journalister började ställa frågor om varför Sida inte engagerade sig. Sida agerade först i slutet av 1999 då huvudkontoret upptäckte att Sida finansierat brunnar. Ett mindre projekt för att hindra arsenikförgiftning hos målgruppen startades tre år senare med avslutades efter 16 månader. Intern korrespondens i Sidas arkiv visar på en likgiltig inställning till dem som drabbas av arsenikförgiftning. Sidas hälsoenhet uppgav att ohälsa är ett stort utvecklingshinder och att kostnader till följd av sjukdom är en av de största fattigdomsfällorna. Sida har dock lämnat ansvaret för arsenikproblematiken till andra biståndsorganisationer. Sida ser RESP som ett lyckat program trots att det visat sig att det inte nådde de fattigaste. Denna grupp ansågs svår att få med då de ofta är sjuka och kringdrivande. / BACKGROUND: arsenic contamination of groundwater tube wells has become a serious public health problem in Bangladesh and 35 to 57 million people are drinking arsenic poisoned water. Arsenic is a carcinogen and arsenicosis is more prevalent among the poorest of the population. In 1996 The Health Minister of Bangladesh stated that this had caused a countrywide crisis and that deaths had been reported. Sida financed loans to groundwater tube wells in Bangladesh between 1992 and 2000 through a development aid programme called RESP. AIM: to examine how RESP functioned, how those responsible for the program reacted on the arsenic crisis and what Sida is doing to improve the public’s health in Bangladesh. METHOD: a qualitative retrospective case study based on archive records and interviews with the health department at Sida and responsible for RESP. MAIN RESULTS: RESP created job opportunities by hiring poor people to build up rural infrastructure and by giving micro credits to finance small businesses. Loans were also given to install tube wells. Sida did not take notice of the arsenic crisis until journalists started asking questions why Sida wasn’t involved. Sida did not react until end of 1999 when the headquarters discovered that Sida had financed tube wells. A smaller arsenic mitigation project started tree years later but was terminated after 16 month. In-house correspondence at Sida reveals an indifferent attitude to the sufferers of arsenicosis. Sida’s health department stated that ill health is a major development obstacle and that health related costs are one of the largest poverty traps. Despite this knowledge Sida has left the responsibility for the arsenic crisis to other aid organizations. Sida see RESP as a successful program even though it didn’t reach the poorest population in the programme area. These people were seen as difficult to reach as they often are sick and homeless.

This study has examined how cooking affects the levels of the toxicantsaflatoxin, arsenic, lead, dioxins, cadmium, mercury, perfluorinatedcompounds and polybrominated diphenyl ethers in rice, potatoes and fish.Not every toxicant was examined for all three types of food, they were onlyexamined for those types of food where current levels of the toxicant in thattype of food are relevant from a risk assessment perspective. To determineif there is a danger of negative effects due to the exposure of thesetoxicants from food, articles from the Swedish National Food Agency andother scientific articles have been compiled. A minor experimentalsubstudy was also performed where rice bought in Uppsala was rinsed andboiled in different ways to see if that affected the residue levels of arsenic.The results of this study indicate that the levels of some toxic substancescan be lowered on a dry weight basis by cooking, and that this reduction isdependent on the cooking method used, the properties of the food andtoxin. The levels of cadmium and mercury were generally unchanged bycooking whereas the results for lead and perfluorinated compounds wereconflicting. Cooking can lover the levels of aflatoxin, arsenic, dioxins andpolybrominated diphenyl ethers on a dry weight basis. The effects ofcooking on toxicant levels should be considered when performing riskassessments, but further studies are needed to achieve a better basis for decision-making.

MIFO (a Method for Investigation of Polluted Areas) is a Swedish investigationtechnique for polluted areas which is produced by the Swedish environmentalprotection agency. The purpose with MIFO is to standardize and simplify theevaluation of the situation in the environment in terms of the extent of pollution andit’s hazards and dispersal rate. A MIFO – analysis should lay the groundwork forfurther investigations and actions. The analysis gives a priority system where themore contaminated areas are processed with higher priority than areas with lesspollution or risks.The purpose with this report is to comleate a MIFO – 2 – analysis of Gimowoodpreservation factory in Östhammar municipality, Sweden. Gimowoodpreservation factory was during the 30’s to 50’s contaminated by the woodpreservative CCA (Copper, Chromium, Arsenic)The area has since then been investigated several times and remediated once.Copper, chromium and arsenic are breafly described in the report in terms of theireffects on humans and the environment and their general behaviour in water andsoil.Arsenic is a dangerous substance and is considered poisonous for humans and theenvironment. Copper and chromium are not considered as to be as hazardous.The amounts of the three substances in the water around Gimo are considered amoderate and low risk. The amounts of arsenic are in some places in the soil areabove the guideline values. The risk of spreading of the pollution is however low, andtherefore the result of the MIFO – analysis of Gimo woodpreservation factory isevaluated as “3 – moderate risk”. / MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) är en nationell inventeringsmetod för förorenad mark framställd av Naturvårdsverket. Syftet med metoden är att få en gemensam nationell metod att enkelt och enhetligt bedöma miljökvalitén i olika områden i Sverige med avseende på föroreningars omfattning, samt skade- och spridningsriskerna dessa medför. En MIFO-analys skall ligga som grund för fortsatta undersökningar och eventuella åtgärder inom ett förorenat område. MIFO leder till ett prioriteringssystem där de mer kontaminerade områdena åtgärdas med högre prioritet än områden med lägre föroreningshalt eller spridningsrisker. Syftet med denna rapport är att genomföra en MIFO – fas 2 analys över Gimo träimpregnering, Östhammar kommun. Gimo träimpregnering kontaminerades under 30-50-talet med impregneringsmedlet CCA, ett impregneringsmedel innehållande koppar, krom och arsenik. Området har sedan slutet av 80-talet undersökts i flera studier samt sanerats. Koppar krom och arsenik beskrivs kort i rapporten med avseende på dess skadeverkan för människa och miljö, samt dess generella beteende i mark och vatten. Arsenik är ett skadligt ämne och är mycket farligt för människor miljön. Koppar och krom räknas inte lika miljöskadliga. Halterna av de tre ämnena ligger inom måttliga nivåer i grundvattnet kring Gimo, men riktvärden för arsenik överskrids till viss mån i marken. Spridningsrisken är dock låg i området och detta medför att MIFO-analysen av Gimo träimpregnering, gav resultatet ”Riskklass 3, måttlig risk”.

The Swedish mining industry has changed from the historical situation with several smaller mines to the present situation with a few, bigger mines. This results in presence of abandoned mines around Sweden. Remediation of mines is regulated by legislation and the present demands are considerably higher than it was some decades ago.  The Storliden mine was a Zink- and Coppermine active between 2001-2008. Storliden is located in Malå municipality, Västerbotten county, and is included in the Skellefte district, known for its sulfide mineralizations.  The ore was broken underground with a technique called cut and fill mining. It was estimated that the ore was to be consumed in 2007, but due to rising ore prices, the mine was operated until 2008. Remediation was done through backfilling the mine with waste rock from Storliden and Boliden’s mines Renström, Kedträsk, and Kankberg. Also, tailings, concrete, and sludge from the sedimentation basins were backfilled. Today, the mine is filled with water.  High Arsenic concentrations in water is a serious health issue in parts of the world. Bangladesh is perhaps the most common example where Arsenic in groundwater has caused health problems for millions of people. In Sweden, the Skellefte field is known for its elevated Arsenic concentrations in the bedrock, related to sulfide mineralizations. Studies confirm a correlation between Arsenic-bearing bedrock and elevated concentrations in water.  This thesis work has been conducted together with the consultant company Golder Associates (Golder) in Luleå. Golder has performed environmental investigations in the Storliden area during the period 2018-2020. Installation and sampling of groundwater wells were included in this investigation. High concentrations of Arsenic was found in some of the groundwater wells. This thesis aims to review potential sources of Arsenic and their potential significance. The purposes are to be fulfilled by evaluating and interpreting the results from the sampling, Piper diagrams, ratios, and modeling in the program PHREEQC.  The results indicate that the presence of Arsenopyrite in the bedrock is the most likely source of the elevated concentrations of Arsenic in deep groundwater. Oxidation of Arsenopyrite is likely caused by mainly dissolved oxygen in groundwater. Further, the water quality differs from different depths, indicating that deep groundwater and water flow from the mine via the ramp do not have any immediate connection. It is likely that remains of tailings on the industrial area cause low pH and leaching of metals locally.  High concentrations of Arsenic can occur very locally, highlighting the importance of conducting sampling of groundwater used as drinking water in areas where sulfide mineralizations are confirmed or suspected. Further, a relation between the time that water is in contact with the bedrock/mineralization and the concentration of Arsenic is stated. Higher concentration HCO3- tends to correlate with elevated Arsenic concentration. / Sveriges gruvindustri har förändrats i snabb takt, från ett flertal mindre gruvor till dagens läge med ett mindre antal större gruvor. Detta resulterar i förekomst av nedlagda gruvor runt om i Sverige. Efterbehandling av gruvor regleras genom lagstiftning, och kraven idag är betydligt högre än för bara något decennium sedan.   Storlidengruvan var en zink- och koppargruva verksam mellan 2001–2008. Storliden ligger i Malå kommun och området ingår i Skelleftefältet, känt för sina sulfidmineraliseringar. Malmen bröts i en underjordsgruva med så kallad igensättningsbrytning, dvs. tomrum har succesivt fyllts ut med material under driften. Malmen beräknades vara förbrukad 2007, men när malmpriset ökade kunde gruvan leva vidare till 2008. Efterbehandlingen innebar att fylla igen gruvan med gråberg från Storliden men också gråberg från Bolidens gruvor Renström, Kedträsk och Kankberg. Dessutom användes anrikningssand, cement och slam från sedimentationsbassängerna för att fylla igen gruvan. Länshållning av gruvan upphörde och idag är gruvan vattenfylld. Höga arsenikhalter i vatten är ett hälsoproblem i delar av världen. Det kanske vanligaste exemplet är Bangladesh, där arsenik i grundvatten har orsakat hälsoproblem för miljontals människor. I Sverige är Skelleftefältet utmärkande för den höga arsenikhalten i berggrunden. Naturlig arsenikhalt i borrade brunnar har undersökts i flera studier som visar ett samband mellan arsenikhaltig berggrund och förhöjda halter i vatten.  Examensarbetet har utförts tillsammans med konsultföretaget Golder Associates i Luleå. Golder har fått i uppdrag att utföra miljötekniska undersökningar i Storlidenområdet, bland annat ingick installation och provtagning av grundvattenrör. Denna provtagning skedde under perioden 2018–2020. I några av grundvattenrören påträffades förhöjda halter av arsenik. Detta examensarbete syftar till att utreda förekomsten av Arsenik i grundvattnet, undersöka vilka källor som kan vara orsaken till arsenikhalterna samt källornas förväntade betydelse. Detta har gjorts genom att utvärdera och tolka resultaten från provtagningarna samt användningen av Piper-diagram, geokemiska kvoter och geokemisk modellering i programmet PHREEQC. Resultaten indikerar att förekomst av arsenikkis som mineralisering i berggrunden är den mest troliga källan till de förhöjda halterna av arsenik i djupt grundvatten. Oxidationen av arsenikkis sker troligtvis främst av löst syre i grundvattnet. Vidare skiljer sig vattenkvalitén åt från olika djup och delar av området som provtagits, dvs. det verkar inte finnas någon omedelbar koppling mellan djupt grundvatten och vatten som kommer via rampen som leder till gruvan. Det är troligt att rester av anrikningssand på industriområdet orsakar lågt pH och metallutlakning lokalt.  Höga arsenikhalter kan förekomma lokalt, vilket understryker vikten av att utföra provtagning av grundvatten som används för dricksvatten i områden där misstänkt eller konstaterade sulfidmineraliseringar förekommer, eftersom arsenik annars kan vara en mycket skadlig ”diffus” förorening. Vidare konstateras också samband mellan den tid som vatten är i kontakt med mineralisering och arsenikhalt. Högre halt HCO3- tenderar att korrelera med förhöjd arsenikhalt