Sveriges riksdag antog 1999 ett antal nationella miljökvalitetsmål, de så kallade Miljömålen. Dessa beskriver vad miljöarbetet ska leda till för tillstånd fram till år 2020. Det finns idag totalt 16 miljömål varav ett är Giftfri Miljö. Det är ett mål som inte kommer att kunna nås till år 2020, varken regionalt eller nationellt. Som en del av det regionala åtgärdsprogrammet i Kalmar Län finns punkten att utreda och åtgärda förorenade områden. I området Glasriket finns en mängd sjöar och vattendrag att fiska i men under en lång tid bedrevs även miljöpåverkande verksamheter i form av glastillverkning med stora utsläpp av tungmetallerna arsenik (As), bly (Pb) och kadmium (Cd) med fler som följd.  En exponeringskälla för att komma i kontakter med dessa ämnen är fisk. I arbetet har en litteraturstudie utförts som avhandlat ansamling av metaller i fiskvävnad från förorenade områden. Dessa har sedan jämförts med sediments- och vattenprover från Glasriket.  Framför allt området runt Orrefors och Flygsfors glasbruk visar på höga halter av föroreningar. Fyra gäddor fångade i en damm nära Flygsfors glasbruk undersöktes på lab med avseende på halterna As, Cd och Pb i de ätliga delarna av fisken. Provsvaren visade att två av gäddorna ej nådde detektionsgränsen för metallerna medan två visade på förhöjda halter av As och Pb där halten As översteg gränsvärden för dagligt intag.  Konsumtion av fisk i området är ej undersökt i studien. En nationell enkät visade att strax under 2 % av befolkningen är högkonsumenter (äter en gång per vecka eller mer) av insjöfisk medan man i Kalmar län hade en högre konsumtion på 2-3 %. Hur mycket fisk som fångas i området är oklart. I Orrefors Fiskevårdsförening där gäddorna i studien fångades sålde man 450 fiskekort 2014. Exponeringsberäkningen för fisken i studien visar att en person kan få i sig betydande halter arsenik och mindre halter bly.

Exposure assessments can be made for contaminated soil to get information about how the human health may be affected. They are used in many different countries and may differ from each other, either dramatically or minimal. This study was conducted to examine how these differences appear between three countries' exposure assessments. The countries chosen were Sweden, the Netherlands and the United States and the purpose was to see how the difference appears between the structure, parameters, thresholds, calculations, etc. to be abl e to discuss which of the models are perceived to give the best picture of reality. The discussion was focused on the Swedish assessment model. The results show that there are differences between models and that they sometimes refer to the fact that their model is based on other models. Many parameters used, such as body weight, are not justified and there are manyuncertainties associated with the use of these models. The sources they use to justify the parameters and their values are not always relevant and updated. Uncertainty always follows with these kinds of calculations, but some of the uncertain can be reduced, as shown in this study. / Exponeringsbedömningar kan göras för förorenad mark för att på det sättet få information om hur människors hälsa kan påverkas. Exponeringsbedömningar används i många olika länder och de skiljer sig från varandra, antingen drastiskt eller minimalt. Denna studie genomfördes för att granska hur dessa skillnader kan se ut mellan tre olika länders exponeringsbedömningar. Länderna som valdes var Sverige, Nederländerna och USA och syftet var att se hur skillnaden ser ut mellan upplägg, parametrar, gränsvärden, beräkningar med mera för att på det sättet kunna diskutera vilken av modellerna som upplevs ge den bästa bilden av verkligheten. Fokus låg på Sveriges bedömningsmodell och diskussionen fördes utifrån den. Resultatet visar att det finns skillnader mellan modellerna och de hänvisar ibland till att deras modell är baseras på andra modeller. Många parametrar som används, exempelvis kroppsvikt, är inte motiverade och det finns många osäkerheter associerade med användandet av dessa modeller. Källorna de använder för att motivera parametrar och dess värden är inte alltid relevanta och aktuella. Osäkerheter följer alltid med sådana här beräkningar, men vissaav dem skulle kunna minskas, vilket visas i denna studie. / exposure assessment, risk assessment, quantitative exposure models, contaminated soil

Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS) är konstjordframställda substanser som har haft brett användning i en rad konsumentprodukter. En av de mest kända användningarna är som en av beståndsdelarna i brandsläckningsskum. På grund av många användningsområden är PFAS vitt sprida i miljön. En av de mest studerade PFAS- ämnena är PFOS (perfluoroktansulfonat) som i likhet med andra högfluorerade ämnen har visat sig vara mycket svårt nedbrytbart och bioackumulerbart. Studier pekar på att exponering för PFOS kan leda till sjukdom som cancer samt immunsystemet påverkas. Denna studie syftar till att kartlägga förekomst och effekter av perfluoroktansulfonat inom den sydvästra delen av gruvindustriområdet i Kiruna där företaget Luossavaara-Kiirunavaara AB bedriver delar av sin verksamhet. Huvudfokus i kartläggningen har lagts på modellering av spridning från deponi till ytvatten samt belastning på recipienten Mettä-Rakkurijärvi där överskott av processvatten bräddas. Vidare har exponeringsbedömning via intag av fisk från samma recipient ingått i kartläggningen. Spridning av förorening till ytvatten har modellerats genom beräkning med svenska Naturvårdsverkets spridningsmodell. För bedömning av belastningsnivå på recipient har det akvatiska fotavtrycket beräknats och jämförts mot verktyg framtaget av Statens geotekniska institut. Exponeringsbedömning via intag av fisk omfattar 4- och 12 åriga barn samt män och kvinnor och tre konsumtionsscenarion där som låg fiskkonsumtion anses 1 gång per månad, mellan – 1 gång per vecka och hög – 2 till tre gånger per vecka. Modellering av spridning av perfluoroktansulfonat tyder på att de halter som potentiellt kan finnas i mark mest troligt överstiger det preliminära riktvärdet för PFOS i mark (0,02 mg/kg TS). Medelhalten baserad på modellering från detekterade halter i grundvatten är 0,035 mg/kg TS och övre konfidensgränsen av medelvärdet 0,086mg/kg TS. Vid modellering som inkluderar ej kvantifierade analysdata blir resultatet något lägre. Vidare tyder resultaten på att spridningen är i dagsläget begränsad till området nedanför deponin och de halter som förväntas i ytvatten överskrider inte den nuvarande miljökvalitetsnormen 0,65 ng/l. Det akvatiska fotavtrycket som lämnas på recipient via bräddning av processvatten ligger mellan 0, 06 och 0,22 m3/s vilket tyder på att belastningen är hög. Ingen av de scenarion som ingick i exponeringsbedömning av fisk visar på att enbart via detta intag kommer det nuvarande värde för tolerabelt dagligt intag 0,15 µg/kg-dag att överskridas. Den största delen av riskkartläggningen har baserats på data från tidigare undersökningar och resultaten från denna studie bör ses som en grund för mer fördjupade undersökningar där stor fokus bör ligga på processvatten och de föroreningshalter som tillkommer till processvattnet via infiltration av grundvatten.