Sveriges riksdag antog 1999 ett antal nationella miljökvalitetsmål, de så kallade Miljömålen. Dessa beskriver vad miljöarbetet ska leda till för tillstånd fram till år 2020. Det finns idag totalt 16 miljömål varav ett är Giftfri Miljö. Det är ett mål som inte kommer att kunna nås till år 2020, varken regionalt eller nationellt. Som en del av det regionala åtgärdsprogrammet i Kalmar Län finns punkten att utreda och åtgärda förorenade områden. I området Glasriket finns en mängd sjöar och vattendrag att fiska i men under en lång tid bedrevs även miljöpåverkande verksamheter i form av glastillverkning med stora utsläpp av tungmetallerna arsenik (As), bly (Pb) och kadmium (Cd) med fler som följd.  En exponeringskälla för att komma i kontakter med dessa ämnen är fisk. I arbetet har en litteraturstudie utförts som avhandlat ansamling av metaller i fiskvävnad från förorenade områden. Dessa har sedan jämförts med sediments- och vattenprover från Glasriket.  Framför allt området runt Orrefors och Flygsfors glasbruk visar på höga halter av föroreningar. Fyra gäddor fångade i en damm nära Flygsfors glasbruk undersöktes på lab med avseende på halterna As, Cd och Pb i de ätliga delarna av fisken. Provsvaren visade att två av gäddorna ej nådde detektionsgränsen för metallerna medan två visade på förhöjda halter av As och Pb där halten As översteg gränsvärden för dagligt intag.  Konsumtion av fisk i området är ej undersökt i studien. En nationell enkät visade att strax under 2 % av befolkningen är högkonsumenter (äter en gång per vecka eller mer) av insjöfisk medan man i Kalmar län hade en högre konsumtion på 2-3 %. Hur mycket fisk som fångas i området är oklart. I Orrefors Fiskevårdsförening där gäddorna i studien fångades sålde man 450 fiskekort 2014. Exponeringsberäkningen för fisken i studien visar att en person kan få i sig betydande halter arsenik och mindre halter bly.

Exposure assessments can be made for contaminated soil to get information about how the human health may be affected. They are used in many different countries and may differ from each other, either dramatically or minimal. This study was conducted to examine how these differences appear between three countries' exposure assessments. The countries chosen were Sweden, the Netherlands and the United States and the purpose was to see how the difference appears between the structure, parameters, thresholds, calculations, etc. to be abl e to discuss which of the models are perceived to give the best picture of reality. The discussion was focused on the Swedish assessment model. The results show that there are differences between models and that they sometimes refer to the fact that their model is based on other models. Many parameters used, such as body weight, are not justified and there are manyuncertainties associated with the use of these models. The sources they use to justify the parameters and their values are not always relevant and updated. Uncertainty always follows with these kinds of calculations, but some of the uncertain can be reduced, as shown in this study. / Exponeringsbedömningar kan göras för förorenad mark för att på det sättet få information om hur människors hälsa kan påverkas. Exponeringsbedömningar används i många olika länder och de skiljer sig från varandra, antingen drastiskt eller minimalt. Denna studie genomfördes för att granska hur dessa skillnader kan se ut mellan tre olika länders exponeringsbedömningar. Länderna som valdes var Sverige, Nederländerna och USA och syftet var att se hur skillnaden ser ut mellan upplägg, parametrar, gränsvärden, beräkningar med mera för att på det sättet kunna diskutera vilken av modellerna som upplevs ge den bästa bilden av verkligheten. Fokus låg på Sveriges bedömningsmodell och diskussionen fördes utifrån den. Resultatet visar att det finns skillnader mellan modellerna och de hänvisar ibland till att deras modell är baseras på andra modeller. Många parametrar som används, exempelvis kroppsvikt, är inte motiverade och det finns många osäkerheter associerade med användandet av dessa modeller. Källorna de använder för att motivera parametrar och dess värden är inte alltid relevanta och aktuella. Osäkerheter följer alltid med sådana här beräkningar, men vissaav dem skulle kunna minskas, vilket visas i denna studie. / exposure assessment, risk assessment, quantitative exposure models, contaminated soil