I Sverige har antalet förorenade områden kartlagts till omkring 80 000. Runtom i landet arbetar man med att kartlägga och sanera dessa föroreningar. Utifrån föroreningens karaktär väljs olika undersökningsmetoder. Traditionella undersökningsmetoder som tillämpas på förorenade områden är oftast jord- och grundvattenprovtagning. Dessa metoder kan innebära mycket arbete och höga kostnader eftersom föroreningar oftast sprider sig över stora ytor. På grund av dessa svårigheter som kan förekomma skulle det vara attraktivt att finna en metod som kan ge en översiktlig bedömning av hur föroreningssituationen ser ut innan eventuell borrning och grävning genomförs. En möjlig metod skulle kunna vara att använda sig av träd som en källa till insamling av prover istället för jord och vatten. Trädprovtagning kräver en tillväxtborr för att få ut trädkärnan. Utöver trädkärnor har projektet även inbegripit jord- och rotprover, detta för att avgöra ifall det finns något samband för var i trädet som upptaget sker. Studien inbegrep 45 träd varav två referensträd. Utav dessa fanns tre granar, två tallar och resterande fyrtio var björkar. Analyserna gällde metaller och studien har fokuserat på arsenik, bly, koppar och zink. Analysresultaten gällande den linjära regressionen visade inget tydligt samband mellan metallhalten i jorden och metallhalten i trädkärna respektive roten (maximalt R2-värde = 0,30). Däremot kunde man se ett tydligare samband mellan metallhalt för jord och rot jämfört med halterna i jord och trädkärna. Trädprovtagning skulle i framtiden kunna vara en lämplig metod men det krävs vidare försök och utveckling inom området. / The number of polluted areas in Sweden has been estimated to around 80 000. Therefore, during the last decade, a lot of time and effort have been spent to characterize the contaminants and assess the hazard at many of these sites. In some rare cases remedial action has already been completed. Traditionally survey methods such as groundwater and soil sampling are applied to determine the degree of pollution at contaminated site. These methods generally mean a lot of work and high costs as pollutants often are distributed unevenly at the site. These sampling techniques may also influence the surroundings. Because of the difficulties that may occur, it would be attractive to find an alternative sampling method that can provide an overall assessment of the pollution situation before any drilling and excavation is carried out. Tree sampling requires an increment borer to extract the tree-core. To see if there is any connection of where the tree uptake is made, this study also includes samples taken from soil and roots. One potential method is to use trees as a source of material for sampling instead of soil and water. Tree sampling requires only an increment borer to extract the tree-core. As the accumulation ability may vary with different plant organs samples in this study was taken from both roots and stems. To analyse the relationship between pollutants in soil and in tree organs soil samples were also included. The study material consisted of samples from 45 trees on site and two referential trees. There were three firs, two pines and the remainder forty was birches. The analysis made where on metals and the study focused on arsenic, lead, copper and zinc. Analyses of results by linear regression didn´t show any strong relationship between metal content in soil and metal content in the tree organs (max R2value = 0,30). However, it was possible to discern a stronger relationship between soil and roots than between soil and stems. There's a possibility that this study of tree samples might be a suitable method for the future, but still more tests needs to be done and more development needs in the field.

Kadmium, bly och arsenik är ur hälsosynpunkt de mest kritiska metall(oid)erna i Glasriket och på många andra förorenade områden. Konsumtion av grönsaker som odlas på förorenad mark kan utgöra en hälsorisk eftersom växter tar upp föroreningar. Upptag i grönsaker sker främst från porvattnet via rötterna. För att skatta föroreningsupptag kan man tillsammans med halten i jord använda biokoncentrationsfaktorer (BCFs) för den aktuella grödan. En BCF visar förhållandet mellan halten i grödan och halten i jord. Vid extraktion inför analys av dessa halter kan olika metoder användas, vilket kan ge olika resultat. I riskbedömningar av förorenad mark använder Naturvårdsverket generella BCF-värden för att skatta föroreningsupptag. Men upptaget av en given metall i en given gröda varierar och BCFs är därför inte konstanta. Detta arbete är en litteraturstudie av kadmiumupptag, blyupptag och arsenikupptag i sallad och potatis. Biokoncentrationsfaktorer för dessa ämnen varierar stort både i litteraturen och i data från Glasriket. Flera faktorer förutom de plantspecifika och totalhalten i jord styr metallupptaget. Den mest avgörande miljöfaktorn är pH som i hög grad styr metallers löslighet och därmed biotillgänglighet. Miljöfaktorers påverkan på växters metallupptag och variationen för BCFs visar på brister i tillförlitligheten då generella BCF-värden används. / Cadmium, lead and arsenic are critical metal(oid)s for human health due to consumption of vegetables from the Kingdom of Crystal in Sweden and other contaminated sites. Root uptake from pore water is the dominant pathway for metals in crops. To assess the concentration of contaminants in vegetables the soil concentration can be used in association with crop bio concentration factor (BCF). The BCF shows the ratio between the concentration of a certain contaminant in the vegetable and the soil concentration. Soil concentration values, however, depend on extraction method. In Swedish risk assessments for contaminated sites The Environmental Protection Agency uses generic BCF values. But metal uptake varies and these BCF values are not constant for a specific metal in a specific vegetable. This work is a literature study in uptake of cadmium, lead and arsenic in lettuce and potatoes. Bio concentration factors for these elements show great variety in literature and in data from Kingdom of Crystal. The uptake depends on plant specific characteristics and total metal burden in soil but is affected also by other factors. Controlling bioavailability through solubility makes pH the most crucial environmental factor. Metal uptakes dependence on environmental factors and the great variability in BCFs shows shortcomings in reliability for the use of generic BCFs.