Klimatförändringarnas påverkan på östra Mälaren undersöktes för att bättre kunna förstå framtida risker för dricksvattenproduktionen i Görväln. Genom att analysera tidigare forskning och vattenkvalitetsdata mellan åren 1968 och 2024, identifierades olika trender med avseende på bland annat temperatur, istäckta dagar, syrgashalt, näringsämnen, växtplankton och olika miljögifter. Utmaningarna är många där varmare klimat kan leda till bland annat tidigare skiktning, syrebrist, isfria vintrar och tillväxt av växtplankton. Även en prognosticerad befolkningsökning runt Mälaren kan bland annat leda till ökande mängd miljöföroreningar och övergödning på höst och vår. Klimatförändringarna förväntas öka yttemperaturen i Görväln men dess påverkan på temperaturen i djupet är inte lika tydlig. En starkare skiktning har observerats, vilket kan leda till låga syrgashalter vid botten, men på grund av Görvälns korta omsättningstid (0,4 år) kan det tänkas att dess påverkan på vattenkvaliteten är marginell. Växtplanktonbiomassan har varierat över tid i Görväln, med en minskning mellan 1968 och 1997 följt av en ökning, som sammanfaller med en höjd vattenmedeltemperatur. Generellt är biomassan högre i Ekoln än i Görväln och Prästfjärden, men även cyanobakteriermängden och totalfosfor är högre för Ekoln. Miljöföroreningarna arsenik, bly och benso(a)pyren visar nästan inga signifikanta trender på grund av begränsad data, men halterna borde ha minskat enligt nationella trender. Framtidens klimatförändringar har påverkat och kan komma att påverka Mälarens vattenkvalitet och därmed utmana dricksvattenreningen för befolkningen runt Mälaren.