Syfte: I dagens samhälle har det blivit mer intressant att bygga med en miljö-certifiering, detta leder till att byggentreprenörer ställs inför tekniska svårigheter vid både projektering och produktion för att kraven ska uppfyllas. I denna rapport kommer svårigheterna med solvärmelast och dagsljus behandlas då de kan vara ett problem. Målet med denna rapport är att ”Belysa hur kraven på dagsljus och solvärmelast enligt miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad kan lösas”. Metod: Kvalitativ data samlades in via intervjuer för att få svar på frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes i huvudsak på plats hos respektive persons företag. En hög validitet uppnåddes genom att intervjufrågorna strukturerades och hade koppling till frågeställningar och mål. Reliabiliteten stärktes genom att intervjuerna spelades in och det gick att hitta samband mellan svaren. Resultat: Kravnivåerna i Miljöbyggnad är BBR:s krav i grunden för de flesta indikatorer vilket motsvarar BRONS-nivån i Miljöbyggnad. För indikatorn dagsljus skulle SILVER vara lite bättre än BRONS och för GULD krävs datorsimuleringar samt enkätundersökning eller egendeklaration. För Indikatorn solvärmelast finns inget grundkrav i BBR då det endast står att solvärmetillskottet ska begränsas. När kravnivåerna för solvärmelast togs fram användes persienner för att ta reda på rimliga nivåer. Det kan uppstå problem med att uppfylla kraven för solvärmelast och dagsljus om arkitekten inte har tillräcklig kunskap om Miljöbyggnad. Placering av byggnader och fönster är också problematiskt eftersom byggnader inte bör ligga för nära varandra för att tillräckligt med dagsljus ska komma in i byggnaden. Mycket fönster i söderriktning kan innebära mycket solinstrålning vilket kan ge problem med att klara solvärmelasten. De lösningar som denna rapport har fått fram är att det ska finnas en dialog mellan ansvariga i projekten för att hitta pareto-optimala lösningar. Det går att sänka kravet på en indikator och höja kravet på en annan för att sammanlagt få det byggnadsbetyg som önskas. Solvärmelastens krav kan lösas med hjälp av olika sorters solskydd. Det går även att ändra fönstrets typ, storlek eller antal. Konsekvenser: Den slutsats som går att dra efter att arbetet blivit färdigställt, är att fönster påverkar indikatorerna solvärmelast och dagsljus mest. För att båda de kraven ska bli uppfyllda och få ett högt betyg, är det lämpligt att använda solskydd för att minska solvärmelasten. En rekommendation är också att beställarens arkitekt detaljberäknar indikatorerna innan förfrågningsunderlaget går ut, då det oftast är i början av byggprocessen som de större problemen kan undvikas. Begränsningar: Arbetet begränsas till att behandla indikatorerna solvärmelast och dagsljus i miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Lösningar för kravnivåerna detaljstuderas inte. Undersökningsstrategin begränsas till att bara innehålla en kvalitativ metod. Nyckelord: Dagsljus, Fönster, Miljöbyggnad, Solvärmelast / Purpose: Society has become more interested in building with an environmental certification system, which leads to that building engineers are facing technical difficulties in both planning and production to meet the requirements. This thesis addresses the technical difficulties with solar heat load and daylight in the environmental certification system Miljöbyggnad. The purpose of this thesis is to “Illustrate how the demands of daylight and solar heat load in Miljöbyggnad can be solved”. Method: Qualitative data were collected through interviews to obtain answers concering the issues. The interviews essentially took place at each person’s company. High validity was achieved by the interview questions that were structured and linked to the issues and the purpose of this thesis. To increase the reliability, interviews were recorded and it was possible to find correlations between the answers. Findings: The BRONZE level in Miljöbyggnad is basically BBR:s requirements for most of the indicators. The SILVER level for the indicator daylight were supposed to be better than BRONZE and GOLD requires simulations and pleased residents. It is not possible to find requirements for solar heat load in BBR. When the requirements for this indicator in Miljöbyggnad was set, sun-blinds were used. There may be problems in meeting the requirements for solar heat load and daylight if the architects do not have the sufficient knowledge of Miljöbyggnad. The placement of buildings and windows are also problematic because the distance between the buildings can affect daylight problems. If there are a lot of windows in the south direction, the solar gain may cause difficulty to solve the requirements for solar heat load. The solutions this thesis submits are, to have a dialogue between the involving people in the projects to find pareto-optimal solutions. It is possible to reduce the require-ments for one indicator and raise the requirements for another to get the total building-rating as required. The requirements for solar heat load can be solved by using different kinds of shading devices. It is possible to change the type of windows, size of the windows and the amounts of windows. Implications: The conclusions are that the windows affect the indicators solar heat load and daylight very much. To solve the requirements and get a high rating on both indicators, it is appropriate to use any kind of shading devices. We also recommend that the architect calculates the indicators in detail before the tender document is ready, to avoid major problems. Limitations: To limit the extensive work it was necessary to focus on the indicators solar heat load and daylight in the environmental certification system Miljöbyggnad. The solutions for the indicators levels were not studied in details. The investigation method was limited to only use qualitative interviews. Keywords: Daylight, Miljöbyggnad, Solar heat load, Windows

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförändring är i full gång har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsägare är det en möjlighet att bevisa för sina hyresgäster och köpare att byggnaden är hållbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivå av hållbarhet som bestäms utifrån standardiserade kriterier. Fastighetsägaren kan alltså använda certifikatet i marknadsföringssyfte. Den här studien undersökte om en byggnad som är byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. Målet var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag. Miljöbyggnad har i dagsläget inga specifika kriterier för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, så bedömningen har skett mot de allmänna kriterierna. Vid certifiering med Miljöbyggnad sker en granskning utifrån energi-, inomhusmiljö- och materialrelaterade kriterier. Verktyget mäter alltså inte bara byggnadens hållbarhet i fråga om växthusgasutsläpp utan även i hänseende till hälsan och välbefinnandet hos personerna som vistas i byggnaden. Byggnaden som har utvärderats är Kungliga Tekniska Högskolans studenters kårhus. Den byggnadsminnesförklarades 2012 på grund av sin utpräglade och välbevarade funktionalistiska utformning. Byggd 1930 uppfördes den mitt under en brytningstid när funktionalismen var på intåg i Sverige. I studien har alla kriterier som krävs för en miljöcertifiering gåtts igenom och stämts av mot hur byggnaden ligger till idag. Särskild fokus har lagts på Miljöbyggnads energirelaterade kriterier. För att minska energianvändningen har energieffektiviseringsåtgärder tagits fram som ger en besparing på hundratusentals kronor per år. Energieffektiviseringsåtgärderna består av bättre drift av ventilationen samt byte till effektivare belysning. Energiberäkningsprogrammet DesignBuilder har använts för att utvärdera energieffektiviseringsåtgärderna samt för att simulera termisk komfort och dagsljusinsläpp. Energikällornas hållbarhet vid olika miljöval på elhandelsavtalet och om det finns möjlighet att installera solskydd för fönstren har också undersökts. Hindret för en certifiering är att byggnaden åtminstone behöver uppfylla myndighetskrav på tillgång till dagsljus. Det finns också osäkerheter som har att göra med om energieffektiviseringsåtgärderna minskar energianvändningen så mycket som krävs för en certifiering. För övrigt finns goda förutsättningar för en miljöcertifiering. / Climate change is widely discussed these days, and the interest in environmental assessment for buildings has increased enormously. For landlords and house-owners, it brings the possibility to prove to their tenants and customers that their buildings are sustainable. A building with an environmental assessment certificate is assured by an independent inspector to fulfill a certain level of sustainability that is specified by standardized criteria. The landlords can subsequently use the certificate for advertising. This study investigated if a listed historic building can be certified according to the Swedish environmental assessment method Miljöbyggnad. The objective was to find cost effective ways to meet those criteria for environmental assessment that are not fulfilled today. Miljöbyggnad has no specific set of criteria for historical buildings today, so the investigation has been performed using the general criteria. For a certification with Miljöbyggnad, an audit from energy, indoor environment and material point of view is performed. Thus, the assessment method does not only measure sustainability regarding greenhouse gas emissions, but also concerning well-being of the occupants of the building. The examined building is the student union house of the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm. The building was listed in 2012 due to its pronounced and well preserved functionalistic design. Built 1930, it was raised during the time when the functionalism was introduced in Sweden. In the study, all criteria for the environmental assessment have been evaluated for the current situation of the building. The energy related criteria has been emphasized. In order to decrease the energy use, measures for improving the energy efficiency has been found, that will save several hundred thousand SEK per year. The measures consist of improved operation of the ventilation system and retrofitted lighting for better efficacy. The energy calculation program DesignBuilder has been used to evaluate the energy efficiency measures and to simulate thermal comfort and daylighting. The sustainability of the energy sources for different environmental options for the electricity contract and the possibility of installing shadings for the windows have been investigated as well. The main difficulty for a certification is that the building has to fulfill building codes for daylighting. There are also uncertainties regarding the energy efficiency measures being able to decrease the energy use sufficiently for a certification. Other than that, the prospects are good for a certification.