A new site- and construction-law came into effect in May 2011. The new law, PBL 2010:900 implies several different changes of the law. These changes concern both constructors, people working in municipality and county councils and other people that in some way are related to the building sector. Except from the change in order of the chapters and the renewed and modernized language, the law has now been extended with a few new phases. According to the new law a certificate has to be issued to start and finish the construction; the construction consulting has changed name into technical consulting and the protocol for the controls has to show what the control is being compared to. This diploma work concerns control visits on construction sites as related to the new law. The reason why visits on construction sites are now implemented in the law is because the government saw a lack of trustworthiness in the old law. This because there was no kind of control that what was once approved to be built actually was being built, and nothing else. There was neither any controls to see if the building was actually following applicable rules and regulations. Because of this, the municipalities are now in need of education to deal with these changes in the law, especially when it comes to visits on construction sites. Even though the authority Boverket is offering a lot of information and education and even though there are several accredited companies that handle the education in the new law there is room for a deepening investigation in the matters of the visits. The municipality of Tierp had a request for guidelines on how to handle the visits. Therefore, in this thesis, guidelines for these matters of site visits have been proposed.

Syfte Syftet med studien är att jämföra förekomst och typ av ögonrelaterade nacke-, skuldrabesvär hos de som har ett statiskt respektive dynamiskt arbete.  Metod 35 korta arbetsplatsbesök utfördes på ett kontor och i två butiker. På arbetsplatsbesöken uppmättes belysningsstyrka och luminans med hjälp av en ljusmätare, blickvinkel och arbetsavstånd uppmättes med hjälp av gradskiva och måttband. Innan arbetsplatsbesöken ägde rum skickades en symptomenkät ut till deltagarna där de fick svara på frågor om eventuella ögon- och muskuloskeletala besvär, om de använder glasögon eller kontaktlinser samt hur de upplever belysningssituationen på arbetsplatsen.  Resultat Resultatet indikerar på att besvären gällande ögon, muskler, nacke och skuldra är större vid statiskt än dynamiskt arbete. Luminansförhållanden och belysningsstyrkor var överlag utanför de rekommenderade värdena. Skillnaderna mellan grupperna är inte statistiskt signifikanta då den ena gruppen var hälften så stor som den andra och besvärspoängen väldigt spridda. Något statistiskt samband mellan ögonbesvär och muskuloskeletalabesvär fanns ej.  Slutsats Trender visar att  nacke-, skuldraproblem är större hos de som har ett statiskt arbete än de som har dynamiskt arbete men detta är inte statistiskt signifikant.

Bakgrund: Att arbeta är viktigt utifrån individens välbefinnande och ur ett samhällsperspektiv. Individer med nedsatt arbetsförmåga har i mindre omfattning arbete än övriga befolkningen. Arbetsterapeuter har kompetens att arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering då det ställer krav på att både bedöma individens förutsättningar, arbetsmiljön samt krav i arbete.  Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur kunskapsläget nationellt och internationellt ser ut avseende arbetsterapeutiska interventioner inom arbetslivsinriktad rehabilitering på och i nära anslutning till arbetsplatsen där syftet är återgång i arbete. Metod: En scoping review genomfördes utifrån Arksey och O´Malleys femstegsmodell.  Resultat: Efter analys av tio artiklar framkom huvudtemana interventioner och arbetsterapeutiskt arbetssätt med undertemana arbetsplatsanpassningar interventioner för hitta aktivitetsbalans, interventioner för att stärka individens sociala förmåga, klientcentrerat och individbaserat arbetssätt.  Slutsats: Studien har bidragit till ökad kunskap om vilka interventioner som används av arbetsterapeuter inom arbetslivsinriktad rehabilitering och att de är effektiva. Det är viktigt att arbetsterapeuten arbetar klientcentrerat. Interventionerna bör utgå från individen och ta hänsyn till arbetsmiljö och kraven i arbete. Det går att utveckla evidensbaserade metoder med arbetsterapiteori.  Implikationer: Arbetsterapeuter har en viktig roll för en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering då studien visade att det genom arbetsterapeutiska interventioner blev en effektivare återgång i arbete.

Det har nu gått 5 år sedan den nya plan- och bygglagen trädde i kraft, där bland annat det obligatoriska arbetsplatsbesöket infördes. Införandet grundade sig i att myndigheterna tidigare inte hade så bra insyn i byggnationerna runt om i landet. För att öka myndigheternas insyn infördes obligatoriska arbetsplatsbesök. Vid ett arbetsplatsbesök som utförs av en handläggare som representerar byggnadsnämnden är den kontrollansvarige och oftast en byggherre närvarande. Syftet med denna uppsats är att undersöka kontrollansvarigas och byggherrars tankar om kvalitéten på arbetsplatsbesöken motsvarar plan- och bygglagskommitténs intention till att införa obligatoriska arbetsplatsbesök. Detta har gjorts genom intervjuer med kontrollansvariga och byggherrar i två olika kommuner. Intervjuerna visar att införandet av det obligatoriska arbetsplatsbesöket upplevs positivt men det finns fortfarande förbättringspotential. En av utvecklingspotentialerna handlar främst om brist på erfarenhet hos de yngre handläggarna. Det har även framkommit att det råder brist på resurser för att kunna utföra arbetsplatsbesöken i den omfattning som önskas. Det framkommer också att den nya plan- och bygglagen lämnar ett stort utrymme för egen tolkning av lagen, vilket har lett till att det är svårt att avgöra om ett arbetsplatsbesök har utförts på ett korrekt sätt. / It has now been five years since the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) came into force, in which the mandatory workplace visit was introduced. The introduction was based in that the authorities had not previously had such a good insight into the construction work around the country. To increase transparency, the authorities introduced mandatory workplace visits. At a workplace visit conducted by an officer who represents the building committee is the control manager, and usually a developer present. The purpose of this essay is to examine the control manager´s and developer´s thoughts on the quality of workplace visits corresponds to the Planning and Building Committee's intention to introduce mandatory workplace visits. This has been done through interviews with control managers and developers in two different municipalities. The interviews show that the introduction of the mandatory workplace visit is perceived positively but there is still potential for improvement. One of the development potential is mainly about the lack of experience of the younger officers. It has also emerged that there is a lack of resources to carry out workplace visits, to the extent desired. It also emerged that the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) leaves a lot of room for your own interpretation of the law, which has led to difficulties to determine whether a workplace visit has been carried out correctly.