När man ska bygga något nytt, ändra en byggnad eller riva en byggnad behövs ett bygglov från kommunen där åtgärden ska utföras. Örebro kommun har sett att majoriteten av enklare bygglovsärenden behöver kompletteras innan de kan beviljas. Detta medför en förlängd bygglovsprocess i väntan på en komplett bygglovsansökan. Syftet med denna rapport är att undersöka de underliggande faktorerna som medför att personer som söker bygglov inte skickar in kompletta bygglovshandlingar samt att hitta lösningar på dessa. En enkätundersökning har genomförts för att undersöka vad bygglovssökare i Örebro kommun upplevde var bra respektive dåligt med deras ärende och bygglovsprocess. Det genomfördes även en granskning på kommunens hemsida för bygglov i syfte att försöka förbättra den och hitta faktorer som leder till att bygglovssökare inte skickar in kompletta handlingar. Denna rapport avgränsar sig till privatpersoner som fått komplettera sin bygglovsansökan innan de fått ett beviljat bygglov mellan sommaren 2018 och våren 2019 i Örebro kommun. Bygglovstyperna som undersökts är nybyggnad av komplementbyggnad, tillbyggnad av komplementbyggnad samt tillbyggnad av enbostadshus. Resultat visar att kontrollplanen som är nödvändig för en ansökan ofta är bristfällig jämfört med andra handlingar. De som sökt bygglov menar att den är svår att förstå och information om kontrollplanen som hittas på Örebro kommuns hemsida inte är tillräckligt tydlig. Det visar sig också att hälften av respondenterna i enkäten som gjorts är positivt inställda till en kort informationsfilm på Örebro kommuns hemsida där det förklaras vad som ska skickas in samt hur handlingarna ska se ut. Kontrollplanen visade sig vara problematisk för personer som sökt bygglov. De tyckte att det fanns en osäkerhet gällande om den skulle skickas med, vad för punkter som ska finnas med i kontrollplanen för respektive ansökan samt vad punkterna man kontrollerar mot betyder. En åtgärd som kan förbättra detta problem är att tydligt på Örebro kommuns hemsida informera att en kontrollplan måste skickas in med en ansökan samt vad för konsekvenser en ej komplett ansökan får. Konsekvensen är en förlängd bygglovsprocess i väntan på en komplett bygglovsansökan. Man kan också på Örebro kommuns hemsida tydligt förklara vad varje kontrollpunkt i kontrollplanen som ska med betyder. Det Örebro kommun också kan tänka på är att minska mängden text som finns på bygglovssidorna. Detta för att personer som söker bygglov ska se en kort och koncist förklaring på vad för handlingar som ska skickas in för att underlätta för dem. Örebro kommun bör också visa exempel på kontrollplaner i exempelritningar som finns på Örebro kommuns hemsida för att sökande på ett enkelt sätt ska kunna se vilka handlingar som ska skickas in. / When you want to build something new, reconstruct a building or demolish a building, a building permit is needed from the municipality. Örebro municipality has seen that a majority of building permit cases needs to be supplemented before they can be approved. This results in an extended building permit process. The purpose of this report is to examine the underlying factors that leads to people seeking building permits do not submit complete. A survey has been carried out to investigate what people applying for building permits in Örebro municipality experienced was good and bad with their case regarding the building permit process. An inspection was also carried out on the municipality's website for building permits to find reasons why people applying for building permits do not submit complete documents. This report is limited to individuals who have supplemented their building permit application before receiving a granted building permit between summer 2018 and spring 2019 in Örebro municipality. The building permits that were investigated are of simpler cases. Results show that the control plan is often inadequate compared to other documents. Those who have applied for a building permit mean that it is difficult to understand the information in the control plan found on the Örebro municipality's website and that the information is not sufficiently clear. It also turns out that half of the respondents in the survey have been positively set towards a short information film on the Örebro municipality's website. The information film would explain what type of documents that should be submitted and how the documents should look. The control plan proved to be problematic for people who applied for a building permit. They felt that there was an uncertainty regarding the control plan whether it should be sent in with the apply for building permits. They also felt an uncertainty regarding what type of control points should be included in the control plan for each application and what the controls you check against means. An action that can solve this problem is to clearly inform on Örebro municipality's website that a control plan must be submitted with an application and what consequence a non-complete application results in. The consequence is an extended building permit process pending a complete building permit application. Örebro can also clearly explain on their website what each control point in the control plan means. What the Örebro municipality also can think about is to reduce the amount of text that is on the building permit webpages. This is because people who apply for a building permit should see a brief and concise explanation of what documents should be submitted in order to facilitate them. Örebro municipality should also have examples of control plans in the example documents that are available on the website, in order for applicants to easily see which documents that should be submitted.

Det har nu gått 5 år sedan den nya plan- och bygglagen trädde i kraft, där bland annat det obligatoriska arbetsplatsbesöket infördes. Införandet grundade sig i att myndigheterna tidigare inte hade så bra insyn i byggnationerna runt om i landet. För att öka myndigheternas insyn infördes obligatoriska arbetsplatsbesök. Vid ett arbetsplatsbesök som utförs av en handläggare som representerar byggnadsnämnden är den kontrollansvarige och oftast en byggherre närvarande. Syftet med denna uppsats är att undersöka kontrollansvarigas och byggherrars tankar om kvalitéten på arbetsplatsbesöken motsvarar plan- och bygglagskommitténs intention till att införa obligatoriska arbetsplatsbesök. Detta har gjorts genom intervjuer med kontrollansvariga och byggherrar i två olika kommuner. Intervjuerna visar att införandet av det obligatoriska arbetsplatsbesöket upplevs positivt men det finns fortfarande förbättringspotential. En av utvecklingspotentialerna handlar främst om brist på erfarenhet hos de yngre handläggarna. Det har även framkommit att det råder brist på resurser för att kunna utföra arbetsplatsbesöken i den omfattning som önskas. Det framkommer också att den nya plan- och bygglagen lämnar ett stort utrymme för egen tolkning av lagen, vilket har lett till att det är svårt att avgöra om ett arbetsplatsbesök har utförts på ett korrekt sätt. / It has now been five years since the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) came into force, in which the mandatory workplace visit was introduced. The introduction was based in that the authorities had not previously had such a good insight into the construction work around the country. To increase transparency, the authorities introduced mandatory workplace visits. At a workplace visit conducted by an officer who represents the building committee is the control manager, and usually a developer present. The purpose of this essay is to examine the control manager´s and developer´s thoughts on the quality of workplace visits corresponds to the Planning and Building Committee's intention to introduce mandatory workplace visits. This has been done through interviews with control managers and developers in two different municipalities. The interviews show that the introduction of the mandatory workplace visit is perceived positively but there is still potential for improvement. One of the development potential is mainly about the lack of experience of the younger officers. It has also emerged that there is a lack of resources to carry out workplace visits, to the extent desired. It also emerged that the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) leaves a lot of room for your own interpretation of the law, which has led to difficulties to determine whether a workplace visit has been carried out correctly.

Purpose: This study aims to identify the problems and challenges within the building permit process specifically for new constructions, changes to existing constructions and extensions. Method: The chosen method for this study was literature study and a case study. Furthermore, the case study covered an interview with business coordinator Robin Eklund Olsson and a survey which was sent to people who has been involved in a building permit process. Results: The results presented shows how the municipality of Västerås handles the digitalization of the building permit process. An analyze of how digitalization can countermeasure the problems and challenges within the building permit process was presented. Furthermore, the results show how well the E-service is experienced by the users applying for a building permit. Lastly the results presented different kinds of suggestions for how to improve the building permit process in Västerås municipality.  Conclusions: The conclusions are that the building permit administrators in Västerås are well equipped with digital tools to handle the building permit process. Advanced studies of existing and potentially new digital tools will help increase the digitalization of the process for the building permit administrators.

Purpose: The purpose of this study was to identify perceived shortcomings in the process of building permits in municipality of Enköping from former customers’ perspective. The study also looked at if the content of the legislation made it difficult for the municipality to improve the process. Based on the identified shortcomings of the process a number of concrete improvement suggestions are presented that the municipality can use in future work to reach more satisfied customers and a more efficient process. Methods: To identify the perceived shortcomings a digital survey was sent to former customers in which they were asked about their experience and what could have made it better. Furthermore, an interview was made with the head of the building permits department to get an additional perspective on how the process works and what shortcomings are already known. The interview also helped to get the opinion of the municipality about the content of the legislation and if it makes their work easier or harder. Results: The results of the survey showed that five main areas were experienced as negative or difficult; the time-limit, the application documentation, the interpretation of the legislation, the fees and the ways to contact the department. The suggested improvements regarded an update of the information on the website, an increased efficiency in the channels of communication and a larger accessibility, structured work on consensus in interpretations of legislation and an increase of the digital services. Conclusions: The way to a more effective building permit process is not simple and many different factors can affect a costumer’s experience. By providing easy accessible and easy understandable information as well as digital services for the customers the time-limit of the process decreases. By creating a common interpretation of legislation between co-workers within the department and good ways for the costumer to communicate with the municipality many misunderstandings and a lot of frustration and potential delays can be avoided.

Rapporten syftade till att lägga en grund för hur en undersökning om digitaliseringens påverkan på handläggningstid och nöjd-kund-index, NKI, utföras i bygglovsprocessen. Bygglovsprocessen är en komplex process där olika faktorer kan påverka kvaliteten och effektiviteten i processen. Digitalisering har blivit alltmer vanligt i bygglovsprocessen, men det finns ett behov av att undersöka hur digitalisering påverkar processens effektivitet och kvalitet. Denna studie använde både kvantitativa och kvalitativa metoder för att undersöka hur en kommuns digitaliseringsgrad påverkar handläggningstid och NKI. Ett slumpmässigt och proportionellt stratifierat urval på 50 kommuner gjordes för att säkerställa generaliserbarheten i undersökningen. Dessutom gjordes ett icke-slumpmässigt urval av fem kommuner för en mer detaljerad förståelse av ämnet i intervjuer. Datainsamling skedde genom enkäter och intervjuer, och analys av sammanhängande variabler gjordes med hjälp av Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient (r-värde) samt linjär regression. Detta mäter om digitalisering ökar eller minskar handläggningstid eller NKI. Kvalitativa data analyserades med tematisk analys.  Resultatet indikerar att majoriteten av kommunerna i Sverige är digitaliserade, men endast ett fåtal har påbörjat en automatisering. Digitalisering påverkar handläggningstiden, NKI och inkompletta ärenden negativt enligt de kvantitativa data som kunde fås fram. Däremot var dessa resultat för osäkra att dra slutsatser från. Det saknas tydlig forskning på hur NKI påverkas av digitalisering i litteraturen, men intervjuerna visade tydligt på att NKI ökar med digitaliseringen. Både litteraturgenomgången och de kvalitativa resultaten tyder på att digitalisering kan effektivisera handläggningstiden, genom att frigöra resurser och möjliggöra hantering av större mängd ärenden. För att öka validiteten i studien hade en alternativ metod för att mäta digitalisering kunnat användas. För att identifiera ett tydligt samband mellan handläggningstid och NKI hade det krävt ett högre r-värde i Pearson-korrelationen. Trots detta bedöms resultaten vara trovärdiga, då urvalet var slumpmässigt och reliabiliteten i studien var hög. Intervjuerna indikerar på att digitaliseringens har en positiv effekt på handläggningstid och NKI. Slutsatsen är att det är osäkert om digitalisering hjälper handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. Förmodligen är inte digitalisering den variabeln som är viktigast för handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. Denna studie har bidragit med en unik kartläggning av digitaliseringen av bygglovsprocessen i Sverige och lagt en grund för fortsatt forskning om digitaliseringen och dess samband med kvalitetsfaktorer som handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. / This report aimed to lay a foundation for how a survey on the impact of digitalisation on handling time and customer satisfaction index, NKI, is carried out in the building permit process. The building permit process is a complex process where various factors can affect the quality and efficiency of the process. Digitalisation has become increasingly common in the building permit process, but there is a need to examine how digitalisation affects the efficiency and quality of the process. This study used both quantitative and qualitative methods to investigate how a municipality's degree of digitalisation affects handling time and NKI. A randomized and proportionally stratified sample of 50 municipalities was made to ensure the generalizability of the survey. In addition, a non-random selection of five municipalities was made for the interviews. Data collection was done through questionnaires and interviews, and analysis of related variables was done using Pearson correlation coefficient (r-value) and linear regression. This measures whether digitalisation increases or decreases handling time or NKI. Qualitative data were analyzed using thematic analysis. The result indicates that the majority of municipalities in Sweden are digitized, but only a few have started automation. Digitalisation negatively affects handling time, NKI and incomplete cases according to the quantitative data that could be obtained. However, these results were too uncertain to draw conclusions from. There is a lack of clear research on how NKI is affected by digitalisation in the literature, but the interviews clearly showed that NKI increases with digitalization. Both the literature review and the qualitative results indicate that digitalisation can make handling time more efficient, by freeing up resources and enabling the handling of a larger number of cases. To increase the validity of the study, an alternative method for measuring digitalisation could have been used. To identify a clear relationship between handling time and NKI, it would have required a higher r-value in the Pearson correlation. Despite this, the results are considered to be credible, as the selection was random and the reliability of the study was high. The interviews indicate that digitalisation has a positive effect on handling time and NKI, on the other hand. The conclusion is that it is uncertain whether digitalisation helps handling time, NKI and incomplete cases. Digitalisation is probably not the most important variable for handling time, NKI and incomplete cases. This study has contributed with a unique survey of the digitalisation of the building permit process in Sweden and laid a foundation for continued research on digitalisation and its relationship with quality factors such as handling time, NKI and incomplete cases.

Purpose: The purpose of this study is to identify problems and shortcomings in the process of building permits from the perspective of small house owners in Stockholm. The purpose of this study is also to present future improvements. Methods: The method for this study contains both literature study and a case study. The case study consisted of a digital survey and interviews with small house owners and with the municipality´s building permit department. The digital survey consisted of questions about previous experiences of the building permit process to then investigate where there are shortcomings and weaknesses. Results: The results gave a wider perspective of how the small house owners experience the building permit process and how the municipality works through challenges and improves the process. The digital survey showed that several were dissatisfied with the processing time and experienced it as a long period. The respondents also experienced it as a difficulty when it comes to submitting correct documents requested by the municipality and that there are high building permit fees. A concrete improvement measure is that Stockholm municipality clarifies the building permit process steps regarding processing times and other weaknesses that arise on the website. Conclusions: The conclusion of this work is that Stockholm municipality updates the website, so that applicants with less knowledge and experience regarding building permits can get a better idea and possibly follow the schedule and budget they planned for the project. To avoid damage caused by damp during the project, it is possible to undergo a so-called moisture safety design. Stockholm municipality can introduce more employees within the building permit department to be prepared for periods where there is high pressure in building permit matters.

Syfte: Den rådande digitaliseringen av samhällsbyggandet leder till möjlighet att automatisera och effektivisera processer inom samhällsbyggandet. Att automatisera delar av bygglovsprocessen med hjälp av Robotic Process Automation (RPA) är möjligt. En sådan implementering skulle kunna leda till effektivare processer, men kanske även andra effekter, negativa som positiva. Några av Sveriges kommuner har redan implementerat RPA i bygglovsprocessen och andra står i begrepp att göra det inom kort. Därför är det av hög relevans att utreda hur mycket RPA kan effektivisera bygglovsprocessen samt undersöka hur automatisering påverkar arbetet för personal på bygglovsenheter. Syftet med denna studie är, därför, att undersöka i vilken utsträckning bygglovsprocessen kan effektiviseras med hjälp av RPA. Vidare önskar studien utreda hur en sådan implementering kan påverka arbetsuppgifter och arbetstillfällen för bygglovshandläggare och administratörer på bygglovsenheter i Sverige. Metod: Denna studie utförs som en survey. För att uppnå studiens syfte och mål har två olika datainsamlingstekniker valts, där primärdata insamlas genom intervjuer och sekundärdata via en dokumentstudie. Studien är således i huvudsak av kvalitativ karaktär, men kompletteras med kvantitativ empiri för att kunna styrka slutsatser. Resultat: I rapporten framkommer det att bygglovsprocessen effektiviseras med hjälp av RPA. Genom att automatisera moment i processen, beräknas 141,5 timmar/månad sparas in på tidigare manuellt utförda arbeten. Tiden som sparas in läggs istället på uppgifter som anses relevanta och mer kunskapskrävande. Detta i sin tur leder till en förändring av arbetsuppgifter för de anställda på bygglovsenheten och lyfts som en positiv aspekt. Vidare visar studien att bygglovshandläggares arbetstillfällen inte har påverkats på grund av RPA samt ger inga anvisningar på att deras arbeten i framtiden kommer hotas. De som påverkas mest av implementeringen är administratörer, då det främst är administrativa uppgifter som kan ersättas av RPA. Studien ger en viss indikation på att administrativa tjänster och behovet av administratörer på bygglovsenheter kan komma att minska, som en följd av automatisering. Konsekvenser: Genom att implementera RPA i bygglovsprocessen uppnås inte bara en effektivisering av processen. Andra fördelar som nöjdare medarbetare och högre kvalitét på besluten är också effekter av automatisering. Nöjdare medarbetare kan, i förlängningen, leda till färre antal uppsägningar och följaktligen en förhöjd kompetensnivå på bygglovsenheten. Högre kvalitét på beslut leder till ett ökat förtroende för bygglovsenheter i Sverige. Vidare kan även RPA bidra till en mer enhetlig bygglovsprocess kommuner emellan, då uppsatta funktioner och regler, samt information kan delges mellan kommunerna. Begränsningar: Då studien utförts som ett examensarbete har begräsningar funnits i form av antal ord som studien får omfatta. Utöver det har studien undersökt tre av Sveriges kommuner som arbetat med RPA i minst ett år. Om fler kommuner undersökts, skulle studiens validitet kunnat öka. / Purpose: The current digitalization of community building leads to the opportunity to automate and streamline processes in community building. Automating parts of the building permit process using Robotic Process Automation (RPA) is possible. Such implementation could lead to more efficient processes, but perhaps also other effects, negative and positive. Some of Sweden's municipalities have already implemented RPA in the building permit process and others are about to do so shortly. Therefore, it is of high relevance to investigate how much RPA can make the building permit process more efficient and investigate how automation affects the amount of work for employees at building permit units. The purpose of this study is to investigate the extent to which the building permit process can be streamlined with the help of RPA. Furthermore, the study wishes to investigate how such an implementation can affect the tasks and jobs of caseworkers and administrators at building permit units in Sweden. Method: This study is carried out as a survey. In order to achieve the purpose and objectives of the study, two different data collection techniques have been selected, where primary data is collected through interviews and secondary data via a document study. The study is thus mainly of a qualitative nature but is supplemented with quantitative empirical evidence in order to substantiate conclusions. Findings: The report shows that the building permit process is made more efficient with the help of RPA. By automating steps in the process, it is estimated that 141.5 hours/month is saved on previously manually performed work. The time saved is instead mainly spent on tasks that are considered relevant and more knowledge-intensive. This in turn leads to a change in tasks for the employees at the building permit unit, and is highlighted as a positive aspect. Furthermore, the study shows that jobs of building permit caseworkers have not been affected due to RPA and does not provide any indications that their work will be threatened in the future. Those most affected by the implementation are administrators, as it is mainly administrative tasks that can be replaced by RPA. The study provides some indication that administrative services and the need for administrators in building permit units may decrease, as a result of automation. Implications: By implementing RPA in the building permit process, not only is the process streamlined. Other benefits such as more satisfied employees and higher quality of decisions are also effects of automation. Satisfied employees can lead to fewer redundancies and consequently an increased level of competence at the building permit unit in the long run. Higher quality of decisions leads to increased trust in building permit units in Sweden. Furthermore, RPA can also contribute to a more unitary building permit process between municipalities, as established functions and rules, as well as information can be shared between the municipalities. Limitations: Since the study was carried out as a bachelor thesis, there were restrictions of the number of words that the study may include. In addition, the study examined three of Sweden's municipalities that worked with RPA for at least one year. If more municipalities were examined, the validity of the study could increase.

Abstract  This thesis is based on the problems surrounding the building permit process that many in the construction industry is experiencing. When you are going to build something new, change a building or demolish a building, you need a building permit from the municipality where the measure is to be carried out. The purpose of the work is to identify the shortcomings that applicants in Malmö municipality experience with the building permit process. And what building permit applicants in Malmö municipality experienced were good and bad with their case and building permit process. Some shortcomings are long processing times, which is a problem and problem with drawings and documents, as well as other problems during the building permit process. The purpose is also to see what solutions are available to these problems, and solutions to shorten the processing times and have a more efficient building permit process. Several methods have been used to identify the perceived shortcomings in the municipality's building permit process. The study is partly based on an interview with Malmö municipality building permit officer which was conducted orally, and partly on a questionnaire that was sent to private individuals to find out which steps in the building permit process they found difficult to perform. Information about applicants comes from Malmö Municipality's city planning office during public documents. The questionnaire was sent out via email to 102 private individuals who applied for a building permit between the years 2019-2021. 19 people participated, which corresponds to a response rate of 18.6%. The types of building permits that have been investigated are new construction of ancillary buildings, extensions of ancillary buildings and extensions of detached houses. The results from the study have led to suggestions for improvement measures, based on the questionnaire responses, five major areas in the process were identified as insufficient. Many had problems with long processing times, there are many who apply for a building permit even if the municipality adheres to statutory processing times. If the municipality were to employ more staff, it could help to shorten the processing time, but it takes a lot of money to complete and there should be people to hire. Many also find it difficult to know which documents and drawings will be submitted with the application to the municipality, which some often consider to be unreasonably many requirements and documentation. Another problem is that private individuals can submit applications and drawings even if they do not have previous knowledge of the construction environment or architecture. Applications must be checked by a professional before the case is submitted to the municipality. The last area that many considered to be a problem is contact and communication with the building permit officer or the municipality. Many find it difficult to get in touch with administrators. A better communication system is needed as this usually takes time when external parties need to be involved in a case. Keywords: Building permit, Building permit process, Building permit documents, Complete documents, Malmö municipality, Planning and Building Act, National Board of Housing, Building and Planning, application process / Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i problematiken kring bygglovsprocessen som många i byggbranschen upplever. När man ska bygga något nytt, ändra eller riva en byggnad behövs ett bygglov från kommunen där åtgärden ska utföras. Syftet med arbetet är att identifiera de brister som sökande i Malmö kommun upplever med bygglovsprocessen. Samt vad bygglovssökare i Malmö upplevde var bra respektive dåligt med deras ärende och bygglovsprocess. Några brister är långa handläggningstider, som är ett av problemen och det andra är problem med ritningar och handlingar, samt andra problem under bygglovsprocessen. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för dessa problem,    och hitta nya lösningar för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess.  För att identifiera de upplevda bristerna i kommunens bygglovsprocess har flera metoder använts. Studien grundar sig delvis på en intervju med Malmö kommun bygglovshandläggare som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Uppgifter om sökande kommer från Malmö kommuns stadsbyggnadskontoret under offentliga handlingar. Enkäten skickades ut via mejl till 102 privatpersoner som ansökte om bygglov mellan år 2019-2021. 19  personer deltog som motsvarar en svarsfrekvens på 18,6 %. Bygglovs typerna som undersökts är nybyggnad av komplementbyggnad, tillbyggnad av komplementbyggnad samt tillbyggnad av enbostadshus Resultaten från studien har lett fram till förslag på förbättringsåtgärder, baserat på enkätsvaren identifierades fem stora områden i processen som otillräckliga. Många hade problem med långa handläggningstider, det är många som ansöker om bygglov även om kommunen håller sig till lagstadgade handläggningstider. Om kommunen skulle anställa fler personal kan det hjälpa att förkorta handläggningstid, men det behövs stor ekonomi för att slutföra samt ska det finnas personer att anställa. Många har också svårt att veta vilka handlingar och ritningar som kommer att lämnas in med ansökan till kommunen, vilket vissa ansåg ofta var orimligt många krav och dokumentationer. Ett annat problem är att privatpersoner kan skicka in ansökan och ritningar även om de inte har tidigare kunskaper i byggmiljö eller arkitektur. Ansökningar måste kontrolleras av en professionell innan ärendet lämnas in till kommunen. Det sista området som många ansåg var problem är kontakt och kommunikation med bygglovshandläggare eller kommunen. Många har svårt att komma i kontakt med administratörer. Ett bättre kommunikationssystem behövs då detta vanligtvis tar tid när externa parter behöver involveras i ett ärende.