Huruvida mäklare sätter utgångspriser som återspeglar en rimlig prissättning av bostaden eller inte har länge diskuterats. En stor budpremie är kostsamt för både individ och samhälle, något som tydliggörs när slutpriset kraftigt avviker från utgångspriset. Denna studie undersöker budpremiens utveckling över tid på bostadsrätter i Stockholms kommun år 2007 till 2015 och avser även undersöka om budpremien skiljer sig åt beroende på antalet rum och mellan inre och yttre Stockholms kommun. Studien omfattas av en kvantitativ dataanalys på data från Mäklarstatistik AB och resultatet presenteras i figurer och regressionstabeller. Huvudresultaten visar att ju färre antal rum en bostadsrätt har desto högre är den genomsnittliga budpremien och ju färre antal rum en bostadsrätt har desto fler procentenheter faller budpremien under åren 2011 och 2012 när accepterat pris införs. Dessa mönster stämmer för såväl inre som yttre Stockholms kommun. Detta tyder på att bostadsrätter med färre antal rum har systematiskt lägre utgångspriser.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings – och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen. Slutsatserna är att både landstinget och kommunen sålde sina verksamheter till priser långt under marknadspris men att detta var en förutsättning för att alliansen skulle kunna genomföra sina vallöften om ökat privat företagande inom vårdsektorn. De borgerliga partierna försökte skapa en vårdmarknad karakteriserad av personalägda vårdcentraler och hemtjänster. Hade de avknoppade verksamheterna sålts på marknaden är det troligt att personalen inte hade haft möjligheter att vinna en budgivning. Alltså valde majoriteterna i landstinget och kommunen att istället rikta erbjudanden till sina egna anställda.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka kännetecken fyra kommuner i Stockholmsområdet har i sina handlingsplaner som handlar om våld i nära relationer. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka likheter och skillnader handlingsplanerna har utifrån en genusteoretisk synvinkel. Urvalet har baserats på könsmajoriteten i socialnämnderna samt kommunernas politiska tillhörighet. Med utgångspunkt i närvarons politik kommer uppsatsen att undersöka om handlingsplanerna är utformade av relevanta representanter. Handlingsplanerna kommer att analyseras för att kunna studera skillnaderna och likheterna som kan finnas beroende på könsuppdelningen i de båda nämnderna. Uppsatsen har två teorier, genusteori och närvarons politik. Dessa används för att kunna tyda kommunernas program och deras utformning. Genusteorin används som analysverktyg i uppsatsen som kommer att analyseras utifrån fyra olika delar. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan de mansdominerade och kvinnodominerande handlingsplanernas utformning och vad de fokuserar på gällande våld i nära relationer samt deras syn på genus. Den politiska tillhörigheten visar ingen relevans för forskningen. / <p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p>Det materialet som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar är respektive kommuns</p><p>handlingsplaner mot våld i nära relationer och den metod som har använts är kvalitativ</p><p>innehållsanalys. Uppsatsen har två teorier, genusteori och närvarons politik. Dessa används</p><p>för att kunna tyda kommunernas program och deras utformning. Genusteorin används som</p><p>analysverktyg i uppsatsen som kommer att analyseras utifrån fyra olika delar. Resultatet visar</p><p>att det finns tydliga skillnader mellan de mansdominerade och kvinnodominerande handlingsplanernas</p><p>utformning och vad de fokuserar på gällande våld i nära relationer samt deras syn</p><p>på genus. Den politiska tillhörigheten visar ingen relevans för forskningen.</p>

Purpose: The purpose of this study is to identify problems and shortcomings in the process of building permits from the perspective of small house owners in Stockholm. The purpose of this study is also to present future improvements. Methods: The method for this study contains both literature study and a case study. The case study consisted of a digital survey and interviews with small house owners and with the municipality´s building permit department. The digital survey consisted of questions about previous experiences of the building permit process to then investigate where there are shortcomings and weaknesses. Results: The results gave a wider perspective of how the small house owners experience the building permit process and how the municipality works through challenges and improves the process. The digital survey showed that several were dissatisfied with the processing time and experienced it as a long period. The respondents also experienced it as a difficulty when it comes to submitting correct documents requested by the municipality and that there are high building permit fees. A concrete improvement measure is that Stockholm municipality clarifies the building permit process steps regarding processing times and other weaknesses that arise on the website. Conclusions: The conclusion of this work is that Stockholm municipality updates the website, so that applicants with less knowledge and experience regarding building permits can get a better idea and possibly follow the schedule and budget they planned for the project. To avoid damage caused by damp during the project, it is possible to undergo a so-called moisture safety design. Stockholm municipality can introduce more employees within the building permit department to be prepared for periods where there is high pressure in building permit matters.