Bakgrund och problem: Avknoppning av kommunala verksamheter blir allt mer vanligt i och med att det i vissa fall kan vara mer effektivt att kommunen hyr tjänsten av kommunan-ställda som har tagit över driften av en kommunal verksamhet. Det har uppstått en viss pro-blematik i samband med värderingarna, vilket ledde till att avknoppningarna som genomför-des under år 2007/2008, många fall var felaktiga eftersom de inte inkluderade alla värden i företaget. En del hävdar att det finns skillnader mellan offentliga verksamheter och privata verksamheter och att det därmed inte går att tillämpa traditionella värderingsprinciper efter-som de inte tar hänsyn till ett flertal aspekter och effekter som inte syns i värderingen men som påverkar värdet på det kommunala bolaget. Andra hävdar att det inte finns några skillna-der mellan verksamheter från de olika sektorerna utan att värderingsprinciperna ska gå att tillämpa och ska leda fram till en korrekt värdering. Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur värderingen av kommunala verksamheter i samband med avknoppningar har genomförts under perioden år 2007-2012 i Stockholmsregi-onen. Det kommer att identifieras vilka värderingsmodeller som har använts och vilka effekter som valen har lett fram till. Det kommer sedan ske en jämförelse med värderingsteorier för skapa kunskaper om varför vissa värderingsmodeller har valts framför andra, hur valet påver-kar hela värderingsprocessen och vilka effekter traditionella värderingsmodeller ger på den slutliga värderingen av offentliga verksamheter. Studien kommer leda fram till rekommenda-tioner över vilka värderingsmodeller som ska tillämpas i samband med avknoppningar av kommunala verksamheter. Metod: Metodavsnittet beskriver vilka metodlogiska val som har gjorts i arbetet med studien. Här motiveras valet av forskningsansats, urval av data, hur data har analyserats samt vilken kritik det kan finnas mot de källor som används i studien. Det motiveras även varför viss data och teori har använts och hur de tillhörande modeller används i analysdelen för att kunna leda fram till studiens slutsatser. Slutsats: Kommunerna har använt sig av traditionella värderingsprinciper och deras val av modell har styrts av faktorer som även påverkar valet av värderingsmodell inom den privata sektorn. Det finns stora likheter mellan sektorerna i hur deras värderingsprocess ser ut och vilka effekter modellvalen har gett på det slutliga priset för verksamheten. Valet av modell har stora effekter på det slutliga priset eftersom modellvalet styr vilka värden som ska inkluderas i värderingen och därmed vilket värde som värderingen leder fram till. Värdet utgör en stor del i arbetet med att prissätta verksamheten och det gör att valet av värderingsmodell har en på-verkan på det slutliga priset. Det gör att valet av modell måste göras noggrant för att rätt pris ska sättas på verksamheten. Det finns två modeller som rekommenderas i värderingen av kommunala verksamheter i samband med avknoppningar eftersom de ger en låg risk för fel-värderingar och uppfyller de rättsliga krav som finns på företagsvärderingar.

Denna studie undersöker den svenska marknadens kortsiktiga reaktion på avknoppningar och företagens aktieutveckling efter att avknoppning skett. Studien undersöker även om specialiserande avknoppningar har större effekt än icke-specialiserande avknoppningar. Resultaten visar att avknoppningar genererar positiv kortsiktig abnormal avkastning, med större effekt för specialiserande avknoppningar. Vidare finner vi att moderbolag har sämre aktieutveckling året efter en avknoppning än under ett normalt år och att dotterbolag har en positiv aktieutveckling under det första året på börsen. Resultaten av den kortsiktiga avkastningen och dotterbolagens aktieutveckling är i enlighet med tidigare forskning medan resultaten gällande moderbolagens aktieutveckling efter en avknoppning går i motsatt riktning gentemot tidigare forskning. Vår slutsats är att den svenska marknaden reagerar likt internationella marknader på kort sikt, men på lång sikt är företagens utveckling efter avknoppning annorlunda jämfört med internationella marknader.

Vi studerar effekter på avkastning som uppkommer i samband med att ett bolag på den svenska marknaden annonserar om att genomföra en avknoppning. För att testa detta genomför vi en eventstudie och multipel regression. Vi undersöker 37 bolag listade på Nasdaq Stockholm, First North och Aktietorget under perioden januari 2000 till november 2017. Kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning för vår 3-dagars annonseringsperiod uppgår till 2,45% för hela urvalet. Resultatet från eventstudien är i linje med tidigare studier där vi observerar en högre kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning när en avknoppning leder till ett ökat industriellt fokus, samt för bolag som vid annonseringen har hög informationsasymmetri. Av regression finner vi ett signifikant samband mellan kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning och om bolaget som annonserar är noterat på en handelsplattform. För resterande variabler finner vi inget signifikant samband.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur moderbolagets aktiekurs reagerar, därmed påvisa eventuell onormal avkastning när ett moderbolag beslutar sig för och sedan avyttrar en del av ett dotterbolag till börsen (Equity Carve‐Out). Delsyftet är att undersöka sambandet mellan onormalavkastning i storleken på avyttrade andelar samt beskriva de motiv som anges och analysera detta mot storleken på avknoppad andel.</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är en eventstudie med en kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av börskurser och index.</p><p><strong>Teori: </strong>Eventstudien bygger på hypotesen om effektiva marknader, teorin om asymmetrisk information, agent teori samt teorin om avknoppningsfördelar.</p><p><strong>Empiri: </strong>Eventstudien bygger på 25 Equity Carve‐Outs genomförda mellan åren 1991‐2007 och behandlar aktieutvecklingen dels vid beslut och dels vid genomförandet av en avknoppning, detta relateras sedan till tidigare forskning.</p><p><strong>Resultat </strong></p><ul><li>ECO mellan åren 1991 och 2007 har generellt medfört svagt positiva priseffekter vid beslutet om avknoppning och positiva priseffekter vid avyttringen. </li><li>En ECO motsäger sig inte den effektiva marknadshypotesen i dess halvstarka form. </li><li>Det finns inget samband i marknadsreaktionen beroende på storleken i avyttrad andel. </li><li>Angivna motiv skiljer sig generellt inte beroende på hur stor andel som avyttras. </li></ul> / <p><strong>Purpose: </strong>The aim of this bachelor thesis paper is to investigate parent company stock market reactions to decision and sale of a subsidiary through an Equity Carve‐Out. A secondary purpose is to investigate the correlation between the abnormal returns and the amount of stocks sold in a subsidiary and describe the motives associated whit the sale, and relate those motives to the amount of stocks sold in the subsidiary.</p><p><strong>Methodology: </strong>An event study with a quantitative approach based on empirics consisting of abnormal returns, calculated based on the adjusted market model.</p><p><strong>Theoretical perspectives: </strong>This study is based on the efficient market hypothesis, asymmetric information hypothesis, agency theory and divestiture gains hypothesis.</p><p><strong>Empirical foundation: </strong>The study is based on 25 Equity Carve‐Outs during the period 1991‐2007 on the Swedish stock exchange.</p><p><strong>Conclusion </strong></p><ul type="disc"><li>Equity Carve‐Outs between 1991 and 2007 have generated slightly positive price effects at the time of decision and increasingly positive price effects at the time of the sale. </li><li>An Equity Carve‐Out does not contradict the efficient market theory. </li><li>There is no immediate correlation between the market reaction and the size in the subsidiary retained. </li><li>Parent company motives do not differ depending on the size in the subsidiary retained. </li></ul><p> </p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur moderbolagets aktiekurs reagerar, därmed påvisa eventuell onormal avkastning när ett moderbolag beslutar sig för och sedan avyttrar en del av ett dotterbolag till börsen (Equity Carve‐Out). Delsyftet är att undersöka sambandet mellan onormalavkastning i storleken på avyttrade andelar samt beskriva de motiv som anges och analysera detta mot storleken på avknoppad andel. Metod: Undersökningen är en eventstudie med en kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av börskurser och index. Teori: Eventstudien bygger på hypotesen om effektiva marknader, teorin om asymmetrisk information, agent teori samt teorin om avknoppningsfördelar. Empiri: Eventstudien bygger på 25 Equity Carve‐Outs genomförda mellan åren 1991‐2007 och behandlar aktieutvecklingen dels vid beslut och dels vid genomförandet av en avknoppning, detta relateras sedan till tidigare forskning. Resultat ECO mellan åren 1991 och 2007 har generellt medfört svagt positiva priseffekter vid beslutet om avknoppning och positiva priseffekter vid avyttringen. En ECO motsäger sig inte den effektiva marknadshypotesen i dess halvstarka form. Det finns inget samband i marknadsreaktionen beroende på storleken i avyttrad andel. Angivna motiv skiljer sig generellt inte beroende på hur stor andel som avyttras. / Purpose: The aim of this bachelor thesis paper is to investigate parent company stock market reactions to decision and sale of a subsidiary through an Equity Carve‐Out. A secondary purpose is to investigate the correlation between the abnormal returns and the amount of stocks sold in a subsidiary and describe the motives associated whit the sale, and relate those motives to the amount of stocks sold in the subsidiary. Methodology: An event study with a quantitative approach based on empirics consisting of abnormal returns, calculated based on the adjusted market model. Theoretical perspectives: This study is based on the efficient market hypothesis, asymmetric information hypothesis, agency theory and divestiture gains hypothesis. Empirical foundation: The study is based on 25 Equity Carve‐Outs during the period 1991‐2007 on the Swedish stock exchange. Conclusion <ul type="disc">Equity Carve‐Outs between 1991 and 2007 have generated slightly positive price effects at the time of decision and increasingly positive price effects at the time of the sale. An Equity Carve‐Out does not contradict the efficient market theory. There is no immediate correlation between the market reaction and the size in the subsidiary retained. Parent company motives do not differ depending on the size in the subsidiary retained.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings – och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen. Slutsatserna är att både landstinget och kommunen sålde sina verksamheter till priser långt under marknadspris men att detta var en förutsättning för att alliansen skulle kunna genomföra sina vallöften om ökat privat företagande inom vårdsektorn. De borgerliga partierna försökte skapa en vårdmarknad karakteriserad av personalägda vårdcentraler och hemtjänster. Hade de avknoppade verksamheterna sålts på marknaden är det troligt att personalen inte hade haft möjligheter att vinna en budgivning. Alltså valde majoriteterna i landstinget och kommunen att istället rikta erbjudanden till sina egna anställda.

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ”avknoppning” av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ”Avknoppning” är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse. Resultatet visar att avknoppningsförfarandet som privatiseringsmetod enligt författarens bedömning inte är förenligt med vare sig svensk förvaltningslagstiftning eller EU-lagstiftning, då förfarandet saknar marknadsmässig förankring vilket krävs för avyttring av kommunala verksamheter. Med det överhängande kravet på marknadsmässighet menas att kommunala verksamheter ska betraktas och värderas som vilken annan aktör som helst i den privata sektorn. Detta har visat sig innehålla en rad problem då förutsättningarna för de kommunala verksamheterna och de privata inte är de samma på en rad områden. Dels genom de rättsliga förutsättningar och dels genom att värderingsmetoderna inte kan tillgodose de icke marknadsmässiga premisser som präglar dessa typer av verksamheter. Vidare föreslår författaren att nationellt anpassade rekommendationer för hur värdering av offentliga verksamheter ska gå till bör upprättas för fortsatta privatiseringsförfaranden. Detta för att motverka framtida oklarheter och eventuella ”reor” vid avyttring av kommunala verksamheter.