Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings – och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen. Slutsatserna är att både landstinget och kommunen sålde sina verksamheter till priser långt under marknadspris men att detta var en förutsättning för att alliansen skulle kunna genomföra sina vallöften om ökat privat företagande inom vårdsektorn. De borgerliga partierna försökte skapa en vårdmarknad karakteriserad av personalägda vårdcentraler och hemtjänster. Hade de avknoppade verksamheterna sålts på marknaden är det troligt att personalen inte hade haft möjligheter att vinna en budgivning. Alltså valde majoriteterna i landstinget och kommunen att istället rikta erbjudanden till sina egna anställda.

In this thesis an explorative study was undertaken with the aim to study how a number of private care providers, as well as politicians and officials from councils in and around the Stockholm and Uppsala counties, think about the future of the Swedish elderly care from a property perspective, i.e. homes for the elderly. The analysis shows that there is a demand for capacity in 6 out of 16 municipalities, and that the property is an important part of this capacity, and the fulfillment of it. This was mainly due to the cost of capital, but also because of several other factors such as lack of land, a wish to guide the design, ideology, and in many cases a wish to use the property as an instrument of domination to control private health care providers. Also, the property was show to be connected to economic competition, to freedom of choice, and to quality. The problems related to the property in the market for elderly care still remains to be solved. The writer of this thesis suggests that, among other things, patients should be treated as customers to a larger extent and problems that counter competition must be solved. Lastly, the writer has analyzed the situation in the Swedish market for elderly care from a value creation perspective. It is suggested that value can be created in both the network and within the company, even if the companies are competing, and thus ought to compete and not cooperate. / I denna uppsats har en explorativ studie företagits med målsättningen att undersöka hur ett antal privata vårdföretag samt politiker och tjänstemän från ett antal kommuner i och runt Stockholms- och Uppsala län tänker kring framtiden för den svenska äldrevården. Utgångspunkten har tagits ur ett fastighetsperspektiv, närmare bestämt vårdboenden. Bakgrunden ligger i det stora behovet av äldrevård som växer fram i Sverige och som beräknas nå sitt maximum kring 2035. Genom intervjuer har respondenterna fått svara på frågor om fastighetsbehovet, om konkurrens samt om, och i så fall hur, fastigheten kunde kopplas till kvalitet, valfrihet och konkurrens. Analysen visade att behov förekom i 6 av 16 kommuner, och att det påverkades av bland annat deras inställning till ägande och privata vårdgivare. Vidare visade sig fastigheten vara en viktig del i behovet och lösningen utav det samma, främst på grund av kapitalkostnaden, men också på grund av faktorer så som markbrist, en vilja att styra utformningen, ideologi och i flera fall en vilja att använda fastigheten som ett domineringsinstrument för att kontrollera privata vårdgivare. Konkurrensen sågs till viss del som ett utbyte framför en tävling. Slutligen framkom att fastigheten, om än som en underordnad komponent, kunde kopplas till konkurrens som nyss nämnda instrument, till valfrihet genom attraktivitet i läge och utseende, och till kvalitet som möjliggörare av effektiv vård och med rätt utformning. Fastighetsproblematiken i stort för vårdmarknaden, speciellt kopplat till LOV, återstår att lösa och författaren föreslår bland annat att vårdtagarna bör ses som kunder i större utsträckning och att konkurrenshämmande problem skall åtgärdas. Avslutningsvis har författaren analyserat situationen på den svenska vårdmarknaden ur ett värdeskapande perspektiv, kopplat till Porters, Stabell och Fjeldstads teorier om värdekedjor. En problematisk situation, sett till konkurrenskrafter på marknaden, iakttogs som orsak till att de privata vårdföretagen tycks medvetet eller omedvetet skapar värde tillsammans genom värdeskapande i nätverk parallellt med verksamhet enligt den traditionella värdekedjan, trots att detta motverkar ökad konkurrens. En möjlig förklaring är en kombination av oplanerat resursinterberoende och att det är ett slags relationsbyggande mellan företagen, orsakat av en imperfekt marknad.

Bakgrund: Sveriges vård och omsorg har sviktat de senaste åren vilket har gjort att frågan om vilken vårdleverantör en kund ska välja uppmärksammats. Det finns olika faktorer som har en inverkan på kundens val, bland annat förtroende och kvaliteten för tjänsten. Där kommer valet mellan offentlig och privat vård in. Därigenom har frågan om vinst i välfärden lyfts, och vad som egentligen är skillnaden mellan privat och offentlig vård och omsorg. Kvalitetsarbetet blir således det som ger förtroendet för vården. För att kunna utveckla den kvaliteten som kunden efterfrågar behöver ett lärande finnas i verksamheten. Utan lärande kan inte kvalitetsarbetet utvecklas och det sviktande förtroendet för vården återstår. Syfte: Syftet med uppsatsen ämnar undersöka begreppet kvalitetsarbete och hur privata samt offentliga aktörer inom vård och omsorg arbetar med fenomenet. Studien vill uppnå en ökad förståelse för hur kvalitetsutveckling bedrivs inom olika verksamheter. Studien har för avsikt att jämföra den privata vård- och omsorgssektorn med den offentliga för att få en så stor överblick och insikt i ämnet som möjligt. Teoretisk referensram: Föreliggande studie använder teorier och begrepp som exempelvis new public management, kaizen och lärande organisationer. Kärnbegreppen som studien bygger på är ständiga förbättringar, vilket kommer från kaizen, och organisatorisk lärande. Dessa utgör kvalitetsarbetet i en verksamhet och är därav sammankopplade. Dessa teorier kommer att stöjda studiens undersökning av skillnaderna mellan privat och offentlig verksamhet. Metod: Studien använde en kvalitativ forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer utgjorde den huvudsakliga datainsamlingen och kompletterades med en dokumentanalys. Studien undersökte två fallstudieorganisationer, vilket gjorde att en triangulering utfördes. Slutsats: Det studien indikerade var att privata verksamheter känner en stark press för att både leverera till sina aktieägare och till sina kunder, vilket blir en paradox där vinstmaximering och god service möts. Offentliga verksamheter har en automatisk tillgång till brukare vilket gör att de inte känner samma påtryckningar. Generellt indikerade studien att kvalitetsarbetet inom organisationerna var liknande, det som skiljde sig kom framförallt ifrån skillnader inom arbetssätten. Privata verksamheter arbetar mer med att skapa konkurrenskraftiga tjänster, där lärande och konkurrenskraft kan kopplas samman. Det kan i sin tur härledas till att offentliga verksamheter inte känner samma press att arbeta konkurrenskraftigt.