I och med Islamiska Statens (IS) framfart och framgångsrika rekrytering har antalet människor som valt att lämna Sverige för att ansluta sig till terrororganisationen ökat drastiskt. Örebro kommun och Stockholms stad presenterade under 2015 olika strategier för återanpassning av de jihadister som återvänder till Sverige och i juni samma år presenterade regeringen, efter ett FN-direktiv, en utredning om särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte. Dessa händelser ledde till en livlig nationell debatt om hur jihadister bör hanteras när de återvänder till Sverige. Denna studie är en diskursanalys med utgångspunkter i Maarten Hajer diskursmetodologi och Michel Foucaults maktteori och syftet med studien är att undersöka samt analysera debatten kring hanteringen av återvändande jihadister i Sverige under 2015. Debatten är en del av den större rättssystemsdiskursen och studien visar att två sidor bildas i debatten, en som förespråkar striktare vedergällningsåtgärder och en sida som förespråkar återanpassning. Debatten är en diskursiv maktkamp mellan dessa två sidor och resulterar till slut i att vedergällningssidans juridiska och politiska ramar blir dominerande i debatten. I och med detta avgör vedergällningssidans aktörer vad som är accepterat och politiskt korrekt att uttrycka i frågan om hanteringen av återvändande jihadister i Sverige. Återanpassningens aktörer förändras då på så sätt att de tvingas förhålla sig till den dominerande ramen och dess språk.

No description available.

No description available.

<p>During the 20 century millions of people have escaped from war, threat against their human rights, economic injustices and pursuit. The great numbers of fleeing people have lead to difficulties in asylum investigation in the countries, which receive the asylum seekers. Sweden is a country, which has ratified the Genéveconvention 1954, and receives the asylum seekers. The great numbers of asylum seekers have caused among other things long time of waiting for the asylum seekers, sometimes up to 2-3 years. This implies some consequences both for the asylum seeker and for the community. The purpose of the study is to explore how the asylum errands are treated and to elucidate possible problems with implementing the asylum politics in Sweden. This study addresses three questions. Through these questions I want to explain the reasons for the long waiting time for asylum seekers and consequences of these both for the community and the asylum seekers.</p>

The aim of this study is to describe young people’s experiences returning home after beinginstitutionalized for over two years. The young people in this study describe their feelingsregarding their return home which involves reuniting with their families, their friends andstarting school. The study is conducted through five semi-structured using qualitativeindividual interviews with two boys and three girls. The theoretical points of departure areconcepts from the Symbolic interactionism and the Bioecology model of human development.The results of the study show that reunion with families is not easily accomplished by theadolescents and returning home is likely to be very stressful. It is also clear that the separationand return are part of a long process. Another finding is that this return process is perceived aslonely for the adolescents and makes great demands on both them and their families to havedeveloped during the time at the institution. The adolescents receive almost no support fromthe community in their struggle to adapt to their new life at home. Secondary school appearedfor the majority of the adolescents unmanageable when they simultaneously struggled to findtheir way into their families and in peer world.

Revisorsprofessionen är en profession som karaktäriseras av hög personalomsättning, vilket under en lång tid varit en viktig fråga för revisorsprofessionen att hantera. Detta ställer krav på professionen och revisionsbyråerna eftersom de ställs inför nya utmaningar när antalet auktoriserade revisorer minskar. Den höga personalomsättningen innebär stora ekonomiska kostnader för revisionsbyråerna och leder till att det blivit viktigare att ta vara på den kompetens som finns inom revisorsprofessionen. Boomerangeffekten är ett begrepp som fokuserar på individer som återvänder till en tidigare arbetsgivare. Tidigare forskning har fokuserat på omständigheterna varför revisorer väljer att lämna revisorsprofessionen, det finns dock en avsaknad av litteratur gällande vilka drivkrafter som påverkar att revisorer återvänder till revisorsprofessionen. Syftet med denna studie är därför att ge en inblick i vilka revisorer som återvänder till revisorsprofessionen samt identifiera och beskriva viktiga drivkrafter bakom revisorers återvändande till professionen efter en tid som yrkesverksam inom annan verksamhet. I studien identifieras och analyseras de drivkrafter som förklarar vilka revisorer som återvänder till revisorsprofessionen och varför de återvänder till revisorsprofessionen. En modell över drivkrafter prövas genom tolv kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorer som återvänt till revisorsprofessionen. Respondenterna är av olika kön och ålder, samt kommer från olika storlekar på revisionsbyråer för att undersöka om deras upplevelser och åsikter skiljer sig åt. Sammanfattningsvis tenderar revisorer att återvända till revisorsprofessionen på grund av drivkrafter som kan förklaras av första anställningstid, antal år anställd inom organisationen, anställningens upphörande, passform, länkar och uppoffringar. De tre första är hänförliga till studiens första forskningsfråga, vilka revisorer som återvänder, medan passform, länkar och uppoffringar är kopplat till studiens andra forskningsfråga, varför revisorer återvänder. Studiens slutsats är att det enbart krävs ett fåtal starka drivkrafter för att en revisor ska återvända, medan övriga har en indirekt påverkan på beslutet. De revisorer som tenderar att återvända är de som arbetat inom organisationen en kortare tid samt avslutat sin anställning på grund av en nyfikenhet att testa något nytt. Den främsta drivkraften till att revisorer valt att återvända är att de upplever en passform till organisationen och revisorsprofessionen. Resterande drivkrafter har visat sig ha en indirekt påverkan på återvändandebeslutet.

Det konfliktdrabbade Turkiet är hemlandet för denna studies fyra respondenter. Syftet var att undersöka dessa internationella studentmigranters syn och uppfattning angående tre teman; migration, återvändande och våld, vilket gjordes med den instabila politiska situationen i landet i åtanke. Analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av det producerade materialet där materialet klassificerades i koder och underkoder, för att kunna jämföra respondenternas uppfattningar utifrån den teoretiska grunden.Studien genererade en mängd resultat från vilka slutsatser kunde dras. Begreppet migration kopplades ihop med flyktingar, vilket visade på en vilja att hellre definiera sig som cirkulär migrant då detta innebär fler och bättre möjligheter i mottagarlandet, samt efter avklarade studier. Att hellre identifiera sig som en världsmedborgare än att tillhöra den nationella identiteten visades av flertalet vara viktigt. Begrepp som brain drain, brain circulation och push-pullfaktorer togs upp för att förstå processen från ett statligt perspektiv.Då våld diskuterades nämndes främst det direkta våldet, men alla respondenterna reflekterade över både strukturella och kulturella våldshandlingar så som diskriminering på olika grunder. / The conflict-threatened Turkey is the home country for this study's four respondents. The purpose was to investigate the views of international student migrants on three themes; migration, return migration and violence, which was decided upon and discussed with the unstable political situation in the country in mind. The analysis was done by a qualitative content analysis of the produced material, where the material was classified into codes and sub-codes, in order to be able to compare the respondents' perceptions based on the theoretical framework. The study generated several results from which conclusions could be drawn. The concept of migration was coupled with refugees, which indicated a willingness to better define themselves as circular migrants, as this means more and better opportunities in the recipient country, as well as after completed studies.Preferably identifying themselves as a world citizens rather than belonging to a national identity was shown by most of them. Concepts such as brain drain, brain circulation and push-pull factors were raised to understand the process from a state perspective.When violence was discussed, the direct violence was mainly mentioned, but all respondents reflected on both structural and cultural acts of violence such as discrimination on different grounds

The purpose of the study was to investigate the life situation of unaccompanied young Afghans as undocumented after rejection of their asylum application by deportation decision. Another purpose was to investigate the factors behind their migration and view of returning to their homeland. Semi-structured interviews were conducted with four unaccompanied undocumented Afghans. The results showed that all respondents who live irregularly in the country have no intention of returning to their homeland voluntarily. They have all experienced homelessness and problems with their livelihood. Three respondents have worked illegally with poor wage conditions. Recently, all respondents have received help with accommodation and food from voluntary organizations. The respondents hope that they will have the opportunity to submit new asylum applications after their fingerprints disappear from the Swedish Migration Board's computer system. Their attitude towards non-voluntary return is based on feelings of fear and threats and lack of future in their homeland. / Syftet med studien var att undersöka ensamkommande unga afghaners livssituation som papperslösa efter avslag på asylansökan med utvisningsbeslut. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilka faktorer som låg bakom deras flykt/migration samt deras syn på återvändandet till hemlandet. Semistrukturerade intervjuer utfördes med fyra ensamkommande papperslösa afghaner. Resultatet visade att samtliga respondenter som lever irreguljärt i landet inte har någon avsikt att återvända till hemlandet frivilligt. De har alla upplevt hemlöshet och problem med sin försörjning. Tre respondenter har arbetat svart med dåliga lönevillkor för att försörja sig. På senare tid har samtliga respondenter fått hjälp med boendeplats och mat från frivilligorganisationer. Respondenterna hoppas på att de ska få möjlighet att lämna nya asylansökningar till Migrationsverket efter att deras fingeravtryck försvinner från Migrationsverkets datasystem. Respondenternas inställning till icke frivilligt återvändande har en grund i att de känner rädsla och hot samt att de inte ser någon framtid i hemlandet.

No description available.

During the 20 century millions of people have escaped from war, threat against their human rights, economic injustices and pursuit. The great numbers of fleeing people have lead to difficulties in asylum investigation in the countries, which receive the asylum seekers. Sweden is a country, which has ratified the Genéveconvention 1954, and receives the asylum seekers. The great numbers of asylum seekers have caused among other things long time of waiting for the asylum seekers, sometimes up to 2-3 years. This implies some consequences both for the asylum seeker and for the community. The purpose of the study is to explore how the asylum errands are treated and to elucidate possible problems with implementing the asylum politics in Sweden. This study addresses three questions. Through these questions I want to explain the reasons for the long waiting time for asylum seekers and consequences of these both for the community and the asylum seekers.