<p>Problem:</p><p>Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås.</p><p>Metod:</p><p>En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.</p><p>Slutsats:</p><p>Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom.</p> / <p>Problem:</p><p>The authors of this thesis consider that students of economic ought to gain knowledge of which demands the labour market makes on economists after finishing their education. They should also gain knowledge of the change in education due to the process of Bologna and the effect it will have on the labour market demands on economists.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this thesis is to describe the process of Bologna and its influence on Högskoleverket, the Swedish university and the economic education. The purpose is also to describe the labour market for economists in Västerås and to examine which demands the labour market makes on economists.</p><p>Method:</p><p>The thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with four persons who the authors consider to have good knowledge of the economic education and the labour market for economists.</p><p>Conclusion:</p><p>The influence that the process of Bologna has on Högskoleverket, the university and the economic education does not seem to have any essential effect on the labour market demands on economists in Västerås. The labour market in Västerås for economists looks bright today, but in the future there is a chance of a surplus amongst economists. Experience seems to be the most important qualification for an economist applying for work.</p>

Problem: Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås. Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer. Slutsats: Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom. / Problem: The authors of this thesis consider that students of economic ought to gain knowledge of which demands the labour market makes on economists after finishing their education. They should also gain knowledge of the change in education due to the process of Bologna and the effect it will have on the labour market demands on economists. Purpose: The purpose of this thesis is to describe the process of Bologna and its influence on Högskoleverket, the Swedish university and the economic education. The purpose is also to describe the labour market for economists in Västerås and to examine which demands the labour market makes on economists. Method: The thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with four persons who the authors consider to have good knowledge of the economic education and the labour market for economists. Conclusion: The influence that the process of Bologna has on Högskoleverket, the university and the economic education does not seem to have any essential effect on the labour market demands on economists in Västerås. The labour market in Västerås for economists looks bright today, but in the future there is a chance of a surplus amongst economists. Experience seems to be the most important qualification for an economist applying for work.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet. Syftet är också att belysa vilka mönster som finns gällande det givna handlingsutrymmet, preciserat som likheter och skillnader mellan ekonomerna i familjeföretagen. Dessa syften har lett oss till forskningsfrågan; Hur upplever ekonomen i familjeföretaget sitt handlingsutrymme i redovisningsarbetet och vilka mönster finns i det givna handlingsutrymmet? Genom att använda en abduktiv ansats fungerar teorier så som agentteorin, ekonomens handlingsutrymme, ekonomens roll, familjeföretagande och beslutsfattande som inspirationskälla för att hitta orsaker som indikerar på hur ekonomens handlingsutrymme gällande redovisningsarbetet i familjeföretag påverkas av olika faktorer. För att kunna få en förståelse för detta utfördes en kvalitativ undersökning baserat på semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av studien är att det visar sig att samtliga ekonomer i de aktuella familjeföretagen upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl för att de ska kunna sköta sina redovisningsuppgifter regelmässigt rätt. Däremot får ekonomen inte särskilt mycket handlingsutrymme vad gäller företagets ekonomiska verksamhetsbeslut, detta för att kontrollen hålls nära familjen vilket lämnar lite utrymme för ekonomen att bidra med sin ekonomiska erfarenhet och kunskap utanför redovisningsarbetet. I vissa fall finns det en kamp mellan familjen och rättesnöret vad gäller ekonomens handlingsutrymme i redovisningsarbetet, där ekonomen väljer att följa företagsnormer så länge denne kan hitta en förklaring till det moraliska dilemmat som ekonomen hamnat i. / The discretion can differ widely among economists and there are both internal and external factors affecting the economists’ discretion. The degree to which discretion is given depends largely on the environment, the organization and the individual. Family business involves an emotional interaction between the family members, who may comprise different positions in the company, which affects both family members' professional- and familial relationships. Family businesses are associated with a reluctance to consult external financial expertise in different key economic decisions even if external economists usually reduce the financial risk through their knowledge and experience. The purpose of the study is from abroad the family business economist, who does not belong to the family, explore what room for maneuver the economist has regarding accounting work in family businesses. It also aims to highlight the patterns that apply the given maneuver, specified the similarities and the differences between the economists in the family businesses. These purposes have led us to the research question; how do economists in family businesses experience their discretion in their accounting work and what patterns exists in the given maneuver? By using an abductive approach, theories such as agent theory, the economist's discretion, the economist's role, family business and decision-making works as a source of inspiration to find causes and trends on how the economist's discretion regarding accounting work in the family business is affected by various factors. In order to gain an understanding of this, a qualitative study was performed based on semi-structured interviews. The conclusion of the study is that it proves that all the economists in the current family firms perceive that their discretion is more than enough to be able to manage their accounting data regularly right. In contrast, the economist has not much room for maneuver in terms of its financial business decisions. In order to hold the control close to the family, they leave small space for the economist to contribute their financial experience and knowledge outside accounting work. In some cases there is a struggle between family and regulations when it comes to the economist's discretion in accounting work. The economist chooses to follow company norms as long as she can find an explanation of the moral dilemma she ends up in.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet. Syftet är också att belysa vilka mönster som finns gällande det givna handlingsutrymmet, preciserat som likheter och skillnader mellan ekonomerna i familjeföretagen. Dessa syften har lett oss till forskningsfrågan; Hur upplever ekonomen i familjeföretaget sitt handlingsutrymme i redovisningsarbetet och vilka mönster finns i det givna handlingsutrymmet? Genom att använda en abduktiv ansats fungerar teorier så som agentteorin, ekonomens handlingsutrymme, ekonomens roll, familjeföretagande och beslutsfattande som inspirationskälla för att hitta orsaker som indikerar på hur ekonomens handlingsutrymme gällande redovisningsarbetet i familjeföretag påverkas av olika faktorer. För att kunna få en förståelse för detta utfördes en kvalitativ undersökning baserat på semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av studien är att det visar sig att samtliga ekonomer i de aktuella familjeföretagen upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl för att de ska kunna sköta sina redovisningsuppgifter regelmässigt rätt. Däremot får ekonomen inte särskilt mycket handlingsutrymme vad gäller företagets ekonomiska verksamhetsbeslut, detta för att kontrollen hålls nära familjen vilket lämnar lite utrymme för ekonomen att bidra med sin ekonomiska erfarenhet och kunskap utanför redovisningsarbetet. I vissa fall finns det en kamp mellan familjen och rättesnöret vad gäller ekonomens handlingsutrymme i redovisningsarbetet, där ekonomen väljer att följa företagsnormer så länge denne kan hitta en förklaring till det moraliska dilemmat som ekonomen hamnat i. / The discretion can differ widely among economists and there are both internal and external factors affecting the economists’ discretion. The degree to which discretion is given depends largely on the environment, the organization and the individual. Family business involves an emotional interaction between the family members, who may comprise different positions in the company, which affects both family members' professional- and familial relationships. Family businesses are associated with a reluctance to consult external financial expertise in different key economic decisions even if external economists usually reduce the financial risk through their knowledge and experience. The purpose of the study is from abroad the family business economist, who does not belong to the family, explore what room for maneuver the economist has regarding accounting work in family businesses. It also aims to highlight the patterns that apply the given maneuver, specified the similarities and the differences between the economists in the family businesses. These purposes have led us to the research question; how do economists in family businesses experience their discretion in their accounting work and what patterns exists in the given maneuver? By using an abductive approach, theories such as agent theory, the economist's discretion, the economist's role, family business and decision-making works as a source of inspiration to find causes and trends on how the economist's discretion regarding accounting work in the family business is affected by various factors. In order to gain an understanding of this, a qualitative study was performed based on semi-structured interviews. The conclusion of the study is that it proves that all the economists in the current family firms perceive that their discretion is more than enough to be able to manage their accounting data regularly right. In contrast, the economist has not much room for maneuver in terms of its financial business decisions. In order to hold the control close to the family, they leave small space for the economist to contribute their financial experience and knowledge outside accounting work. In some cases there is a struggle between family and regulations when it comes to the economist's discretion in accounting work. The economist chooses to follow company norms as long as she can find an explanation of the moral dilemma she ends up in.

The diploma thesis The development and the present of economic weekly magazines in Czech republic focuses on the transformation of the print media with weekly periodicity in selected segment. Thesis describes concrete graphic and content changes of Czech economic weekly magazines in the period of six years from 2006 until 2012 and deals with their possition on the Czech media market. The aim of the work is - inter alia - to exemplify the development of sold copies and total readership and describe the causality with fundamental changes in visual style and content of the journals.

<p><strong>Problem:      </strong>Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal?</p><p>Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer?</p><p> </p><p><strong>Syfte:            </strong>Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll.</p><p> </p><p><strong>Metod:          </strong>En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats.</p><p> </p><p><strong>Slutsats:        </strong>Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och ansvarstagande. Arbetsgivare tycker att det är viktigt att investera i humankapital. Graden av hur insatta rekryterare är i ekonomiutbildningarnas innehåll skiljer sig åt.</p> / <p><strong>Problem:      </strong>What do employers think about the importance of investment in human capital by hiring well-educated staff?</p><p>Which knowledge do recruiters have about the content of economy education and degree levels?</p><p> </p><p><strong>Purpose:       </strong>The purpose of this study is to investigate employer’s policy when it comes to investment in human capital when hiring, the importance of degree level when hiring employees to economy jobs and the recruiters’ knowledge about the content of economy education.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method:       </strong>A qualitative study, based on secondary data, was carried out with five persons who recruit economists to different industries. These people were believed to be able to contribute to answer the purpose of the study. Primary data were compiled which then lead up to the analysis and the conclusions of the study.</p><p> </p><p><strong>Conclusion:  </strong>University education is the basic request to get a job as economist but the degree level has a minor significance. Personality and experience are more important and what’s rewarded is performance and responsibility taking. Employers think that it’s important to invest in human capital. The degree of how much the recruiters are informed about the content of economy education varies.</p>

Problem:      Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal? Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer?   Syfte:            Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll.   Metod:          En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats.   Slutsats:        Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och ansvarstagande. Arbetsgivare tycker att det är viktigt att investera i humankapital. Graden av hur insatta rekryterare är i ekonomiutbildningarnas innehåll skiljer sig åt. / Problem:      What do employers think about the importance of investment in human capital by hiring well-educated staff? Which knowledge do recruiters have about the content of economy education and degree levels?   Purpose:       The purpose of this study is to investigate employer’s policy when it comes to investment in human capital when hiring, the importance of degree level when hiring employees to economy jobs and the recruiters’ knowledge about the content of economy education.   Method:       A qualitative study, based on secondary data, was carried out with five persons who recruit economists to different industries. These people were believed to be able to contribute to answer the purpose of the study. Primary data were compiled which then lead up to the analysis and the conclusions of the study.   Conclusion:  University education is the basic request to get a job as economist but the degree level has a minor significance. Personality and experience are more important and what’s rewarded is performance and responsibility taking. Employers think that it’s important to invest in human capital. The degree of how much the recruiters are informed about the content of economy education varies.

Artificial intelligence (AI) has entered the accounting sector, raising both hope and fear among economists worldwide. It is a revolution that challenges our understanding of the workplace and forces us to ask questions about our own role in this new reality. Economists face a development that is filled with various opportunities and obstacles as AI takes over routine tasks and leaves room for creativity and strategic thinking. The idea of being freed from repetitive tasks is enticing, but what opportunities and challenges do economists experience in connection with the introduction of AI? This study highlights the economists' perspectives and experiences when they encounter AI in their work tasks. By examining economists' acceptance of AI and their experiences of working with the technology, the study gains insight into the complex dynamics between man and machine. We delve into the theory and explore the Technology Acceptance Model (TAM) as a guide to understanding how economists accept or reject AI. Through qualitative interviews with eight economists, we take part in their thoughts and reflections. We review previous research and analyze the results along with economists responses to discover patterns and insights. The results show that the economists' perceived benefits regarding AI's implementation are more at the individual level rather than the organizational level, i.e. AI primarily benefits the economists themselves rather than the entire organization. While perceived disadvantages are at both the individual and organizational level, which means that the disadvantages of AI affect both individual economists and the organization. The uncertainty is based on a lack of knowledge, but filling the knowledge gap can facilitate acceptance and ensure success in this revolutionary age.

Ekonomi och prognostisering är en stor utmaning för alla företag och en viktig pusselbit för lönsamheten i byggindustrin. Digitaliseringen har underlättat kontakten mellan entreprenör och projektledning. Med det tryck som digitaliseringen och av andra konkurrerande företag medför är det viktigt att kunna ställa realistiska prognoser med rätta förutsättningar. Detta för att sedan ta vara på utvinna erfarenheter och ha dem i beaktande vid projektering av kommande projekt. Eftersom en väl utförd prognos från varje projekt medför ett underlag till de framtida besluten inom ett företag är det viktigt att hitta och identifiera risker och möjligheter för varje projekt. Bakgrunden för arbetet är behovet att utreda företagets arbetssätt vid prognoshantering. Arbetet utfördes tillsammans med Svevia och mycket av informationen kommer från det företaget. Studien är baserad på intervjuer samt en enkät. De intervjuade personerna hade olika befattningar inom företaget några från företagsledningen och några från produktionen. Brister i dagens arbetssätt synliggjordes och utreddes. Likaså diskuterades frågor kring utbildning, programvaror och resurser. Vid enkäten var respondenterna var anställda på företaget. Resultatet redovisas i form av diagram. Resultaten från enkäten och från intervjuerna analyserades och ledde fram till denna slutsats: brister fanns genom: avsaknad av utbildning, tidsbrist, saknaden av ett enhetligt arbetssätt och kunskapsbrist beträffande programvara. Den viktigaste bristen är saknaden av ett enhetligt arbetssätt, Uppföljning och tillvägagångssätt gällande prognoser borde vara lika för alla anställda. / Economy and forecasting are a big challenge for the corporations and an important piece if the puzzle when it comes to profitability in the construction industry. Digitalization of the workplace within the construction industries has made it easier to communicate between the entrepreneur and project management. A big part of the digitalization and the pressure from other companies makes it very important to be able to make realistic forecasts. Also be able to extract the experience from the forecasts and applying it in the future endeavors of the company. Since a well thought out forecast from every project create a basis in which the future decisions will be grounded in, identifying the risks and possibilities of each project and in how they were resolved to minimize losses will be of much importance. This reports background is the need to investigate a uniform approach to forecast management. This thesis was made in collaboration with Svevia and the bulk of the information was derived from their company. The study is based on interviews conducted with employees and a survey. The respondents held different positions within the company where both members of the management were interviewed and from the production. Shortcomings in current method were made visible and investigated. Likewise issues concerning education, software and resources were discussed. The result of the survey was compiled with diagrams where the employees of the company responded to the different questions. Together with the result of the interviews and the survey the analysis and conclusion was formed. The comprehensive flaws can be attributed to the lack of a uniform practice, where the follow up and approaches are the same for all employees.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ekonomer och jurister får sitt första jobb efter examen. Uppsatsen fokuserar på finanskrisen i Sverige under 1990-talet (90-talskrisen) och utreder om det är skillnad att ta en examen, före, under och efter en ekonomisk kris. Den fokuserar också på det skifte i arbetsmarknaden som skedde med såväl lagstiftning som förändringen från många lågkvalificerade till fler högkvalificerade jobb. Materialet som används är från den tidigare fackföreningen Jusek:s arbetsmarknadsundersökningar som undersöker vad samtliga nyexaminerade från deras olika yrkesgrupper gjorde ett halvår efter examen. Uppsatsen jämför en rad olika saker såsom anställningar (heltids- och tidsbegränsade anställningar, egenföretagare och notarietjänstgöring), arbetslöshet, rekryteringskanaler och jämför även vilken sektor (privat och offentlig) ekonomer och jurister fick jobb inom. / The purpose of this paper is to investigate how Economists and Lawyers get their first job when they graduate. The paper focuses on the Swedish financial crisis that happened during the early 1990s. This paper highlights how it is to graduate during a financial crisis compared to the time before and after the crisis. It also focuses on the shift in the labor market with changes both in lawmaking but also the change from low-skilled to high-skilled work. The material that is being used is from a former union called Jusek and surveys that they conducted every year about what people did a half year after they graduated. The paper compares four among others different employments (full-time employment, unemployment, and temporary employment), recruitments method, and the public versus private sector.