I samband med införandet av ett nytt kvalitetssäkringssystem, som är under utveckling 2016, kommer svenska universitet och högskolor få ett utökat ansvar för att själva utvärdera sitt kvalitetsarbete. Då det samtidigt finns studier som visar på att en del utexaminerade ekonomistudenter inte anser sig ha nytta av utbildningen i arbetslivet, vilket är en viktig kvalitetsaspekt, syftar studien till att kartlägga kvalitetsarbetet på dessa utbildningar. Utgångspunkten för studien är teorin Total Quality Management och dess bakomliggande värderingar som tas upp i Hörnstensmodellen, vilken beskriver ett av flera sätt att se på framgångsrik kvalitetsutveckling. Uppsatsen utgår från en kvalitativ fallstudie och är baserad på semistrukturerade intervjuer med ansvariga för ekonomiutbildningar på åtta svenska universitet och högskolor. De empiriska resultaten visar att samtliga universitet och högskolor har de värderingar studien utgått från, men att det saknas tydliga definitioner av vad kvalitet för ekonomiutbildningar innebär. Även konflikten kring innebörden av studenternas anställningsbarhet påverkar kvalitetsarbetet.

No description available.

<p>Problem:</p><p>Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås.</p><p>Metod:</p><p>En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.</p><p>Slutsats:</p><p>Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom.</p> / <p>Problem:</p><p>The authors of this thesis consider that students of economic ought to gain knowledge of which demands the labour market makes on economists after finishing their education. They should also gain knowledge of the change in education due to the process of Bologna and the effect it will have on the labour market demands on economists.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this thesis is to describe the process of Bologna and its influence on Högskoleverket, the Swedish university and the economic education. The purpose is also to describe the labour market for economists in Västerås and to examine which demands the labour market makes on economists.</p><p>Method:</p><p>The thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with four persons who the authors consider to have good knowledge of the economic education and the labour market for economists.</p><p>Conclusion:</p><p>The influence that the process of Bologna has on Högskoleverket, the university and the economic education does not seem to have any essential effect on the labour market demands on economists in Västerås. The labour market in Västerås for economists looks bright today, but in the future there is a chance of a surplus amongst economists. Experience seems to be the most important qualification for an economist applying for work.</p>

Problem: Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås. Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer. Slutsats: Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom. / Problem: The authors of this thesis consider that students of economic ought to gain knowledge of which demands the labour market makes on economists after finishing their education. They should also gain knowledge of the change in education due to the process of Bologna and the effect it will have on the labour market demands on economists. Purpose: The purpose of this thesis is to describe the process of Bologna and its influence on Högskoleverket, the Swedish university and the economic education. The purpose is also to describe the labour market for economists in Västerås and to examine which demands the labour market makes on economists. Method: The thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with four persons who the authors consider to have good knowledge of the economic education and the labour market for economists. Conclusion: The influence that the process of Bologna has on Högskoleverket, the university and the economic education does not seem to have any essential effect on the labour market demands on economists in Västerås. The labour market in Västerås for economists looks bright today, but in the future there is a chance of a surplus amongst economists. Experience seems to be the most important qualification for an economist applying for work.

Digitaliseringen är något som ständigt påverkar samhället och medför att arbetsuppgifterförändras. Det leder till att vissa arbetsuppgifter utförs automatiskt och byts ut mot exempelvismer analytiska arbetsuppgifter. Förändringar som sker i samhället medför att bådeekonomiarbetsmarknaden och ekonomiutbildningar behöver anpassa sig efter dessaförändringar vilket inte alltid är helt enkelt. Tidigare forskning visar på att förändringar inomuniversitet ofta tar längre tid att genomföra än på arbetsmarknaden då universitet kan ansesvara trögrörliga. Därav kan det upplevas att det existerar ett gap mellan ekonomiyrken ochekonomiutbildning. Det ledde till studiens syfte som var att skapa en förståelse för hurinnehållet i ekonomiutbildningar återspeglas av de förändringar som sker inom ekonomiyrkeni samband med digitaliseringen samt att undersöka huruvida det existerar ett gap mellanarbetsmarknaden och ekonomiutbildningen. För att kunna undersöka detta gjordes en fallstudieav Handelshögskolan i Göteborg som är en av de största handelshögskolorna i Sverige. Denteoretiska referensram som skapades ämnade att ligga till grund för att kunna analysera ämnet. Studien utgick från en kvalitativ metod då empiriinsamlingen som genomfördes främstfokuserade på tolkning och granskning av data. Empirin som samlades in hade som syfte skapaen förståelse för hur ekonomiutbildningarna ser ut idag och samlades in genom att studeraprogrambeskrivning och kursplaner på Handelshögskolan i Göteborg samt genom en intervjumed en programansvarig på samma universitet. Resultatet av analysen visade på attdigitalisering framträder i programbeskrivningen och kursplaner genom digitala verktyg ochkompetenser samt att studenterna får förståelse för digitaliseringens effekter i samhället. Vidarevisade resultatet att universitets förändringar i undervisningen inte alltid är synliga iutbildningens kursplaner vilket kan vara en anledning till att det upplevs att digitaliseringeninte tar sig anspråk i utbildningen i den omfattning som den faktiskt gör. / Digitization is something that constantly affects society and causes tasks to change. This leadsto certain tasks being performed automatically and being replaced by more analytical tasks.Changes that take place in society result in that both the economics labor market and economicseducation need to adapt to these changes, which is not always simple. Previous research showsthat changes within universities often take longer to implement than in the labor market becauseuniversities can be sluggish. Therefore, it can be experienced that there is a gap betweeneconomics professions and economics education. This led to the purpose of the study, whichwas to create an understanding of how the content of economics education is reflected in thechanges that are taking place in the economics professions in connection with digitalization,and to investigate whether there is a gap between the labor market and economics education.In order to investigate this, a case study was conducted by the Gothenburg School ofEconomics, which is one of the largest business schools in Sweden. The theoretical frameintended to form the basis for analyzing the subject. The study was based on a qualitativemethod since the empirical collection that was carried out mainly focused on interpretation andreview of data. The purpose of the empirical data collection was to create an understanding ofwhat economics education looks like today and was collected by studying program descriptionsand syllabi at the Gothenburg School of Economics and an interview with a program managerat the same university. The results of the analysis showed that digitization appears in theprogram description and syllabi by digital tools and competencies together with that studentsgain an understanding of the effects of digitization in society. Furthermore, the results showedthat the university's changes in teaching are not always visible in the education's syllabi, whichmay be a reason why it is felt that digitalization does not take hold in the education to the extentthat it actually does.