Men denna kvalitativa studie undersöks hur lärare uppfattar och beskriver sin undervisning relaterat till hållbar utveckling. Samt hur läraren upplever och kopplar sin undervisning till läroplanen (Lgr11). För att kunna kategorisera undervisningsmetoderna har jag valt att använda mig utav tre modeller för undervisning, faktatraditionen, den normerande undervisningstraditionen och den pluralistiska undervisningstraditionen. För insamling av empiriskt material har intervjuer genomförts, på fem lärare som undervisar i naturorienterande ämnen, från olika grundskolor i Västsverige. Lärarna har bidragit med sina erfarenheter och uppfattningar kring sin egen undervisning kopplat till hållbar utveckling i åk 7-9. Studien visade att grundåsikten om vad hållbar utveckling innebär är liknande hos samtliga lärare, samt att det är ett oerhört viktigt inslag som borde genomsyra all undervisning. Däremot när hållbar utveckling ska kopplas till undervisningsämnena, skiljer sig lärarnas beskrivningar på både hur lärare undervisar och hur de tolkar läroplanen. Det visade sig att flertalet hävdade att hållbar utveckling är så komplext och svårt att de helt och hållet väljer bort hållbar utveckling i undervisningen. Medan andra upplever att dem låter hållbar utveckling genomsyra all sin undervisning och lägger mycket tid på att undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv. Analysen visade att de lärare som upplever det komplext att undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv, menar att läroplanen är otydlig men använder och följer den. Medan de lärare som beskriver att all deras undervisning genomsyras av hållbar utveckling, menar att läroplanen är tydlig och att de endast använder den i ytterst liten utsträckning. Utan istället ser läroplanen som ett stöd och väljer att undervisa det som läraren anser viktigt.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka möjliga sociala effekter som externtlokaliserade stationer längs Sveriges nya höghastighetsjärnväg kan komma att få, dels på respektive externt stationsområde och dels på dessa stationsorter och deras centrum. Uppsatsens syfte och frågeställningar formades kring en diskussion gällande en av höghastighetsjärnvägens stationsorter, där en oro kring dels vilka effekter ett eventuellt externt stationsläge i orten kunde tänkas ha på ortens centrum och centrumhandeln, dels huruvida resenärer skulle vilja ta sig till den nya, externa stationen eller om dessa istället skulle välja andra, kanske mindre miljövänliga transportmedel, som till exempel bil.I uppsatsen har ämnen som järnvägsstationers roll i samhället och deras utveckling över tid, hur stationers utformning och lokalisering påverkar sina orter, exempel på befintliga externa stationer, med mera, behandlats.I uppsatsen har fallstudie tillämpats, genom att undersöka några befintliga externa stationer i Sverige och studerat på vilket sätt dessa har påverkats av och påverkat sin respektive ort av stationens externa läge. I uppsatsen har även dokumentanalys använts, där till exempel olika publicerade dokument kring höghastighetsbanan har analyserats. Med hjälp av detta, tillsammans med tidigare forskning och övrigt teoretiskt material, har ett antal möjliga effekter och utfall för de nya externa höghastighetsstationerna kunnat identifieras.I uppsatsen har visats att det både finns för- och nackdelar med externt lokaliserade stationer. Fördelen med de externa stationerna är att de gärna ger kortare restider, kan underlätta vid byten mellan olika tågbanor samt att de är lättare att bygga då de (oftast) inte behöver anpassas till befintlig bebyggelse. Däremot kan externa stationer få svårt att uppnå ett tillräckligt stort antal människor i rörelse för att en naturlig övervakning ska uppstå. Färre människor i stationens område kan också innebära ett bristande underlag för olika typer av verksamheter och service på stationen och i dess närområde. Dessa tillsammans är exempel på faktorer som kan leda till att stationenupplevs som otrygg.

I dagsläget transporteras stora mängder schaktmassor till deponier istället för att återanvändas för ändamål i projekt. Detta är på grund av att det är svårt att avgöra vilka massor som är godtagbara för återanvändning enligt lagsstiftningen. Lagstiftningen och kraven är juridiskt komplexa och leder i många fall till missförstånd. Syftet med denna rapport är att få en inblick i hur det arbetas med återanvändningen av schaktmassor ur ett hållbarhetsperspektiv i olika kommuner samt hur lagstiftningen påverkar återanvändningen av schaktmassor. För att undersöka detta har intervjuer med tre mindre kommuner samt en litteraturstudie genomförts och bidragit till att få en djupare inblick i problematiken. Byggledningssidan upplever att lagstiftningen är komplex vilket leder till att många projektledare/ byggledare väljer att inte återanvända schaktmassor. Byggledningssidan får oftast stöd och hjälp av miljöenheterna på kommunerna när det gäller frågor som berör återanvändning av schaktmassor men även när det gäller de olika kraven som finns i miljöbalken. Miljöenheten i samtliga kommuner är mer insatta i lagstiftningen men flera av dem upplever problem med tillgång till information och kommunikation mellan olika avdelningar och projekt inom kommunerna. Samtliga respondenter anser att en tydligare lagstiftning hade möjliggjort en ökning av återanvändningen av schaktmassor. De huvudsakliga slutsatserna som rapporten presenterar är att bristen på kommunikation är en bidragande faktor till att schaktmassor inte återanvänds samt att lagstiftningen försvårar arbetet med återanvändningen av schaktmassor. En begräsning i arbetet är att enbart tre mindre kommuner har undersökts. / At present, large quantities of excavated masses are transported to landfills instead of being reused for purposes in projects. This is because it is difficult to determine which masses are acceptable for reuse under the legislation. The legislation and requirements are legally complex and, in many cases, lead to misunderstandings. The purpose of this report is to gain an insight into how the reuse of excavated masses is worked on from a sustainability perspective in different municipalities and how the legislation affects the reuse of excavated masses. To investigate this, interviews with three smaller municipalities and a literature review were conducted and contributed to gaining a deeper insight into the problem. The construction management side feels that the legislation is complex, which leads to many project managers and construction managers choosing not to reuse excavated masses. The construction management department usually receives support and help from the environmental units with regards to issues concerning the reuse of excavated masses. Additionally, they acquire assistance with regard to the various requirements contained in the Environmental Code. The environmental unit in all communities is more familiar with the legislation, but several of them have experienced problems.These include access to information, communication between different departments as well as differences within projects of the community. All respondents believe that clearer legislation would have made it possible to increase the reuse of excavated masses.The main conclusions presented by the report are, that the lack of communication is a contributing factor to the fact that, excavated masses are not reused and that the legislation complicates the work with the reuse of excavated masses. A limitation in the work is that only three smaller municipalities have been examined.

Utifrån ett folkhälso- och samhällsperspektiv är livsmedelsproduktionen den största orsaken till globala miljöförändringar och även en riskfaktor för ohälsa. Samtidigt är kost en grundläggande bestämningsfaktor för hälsa. Restauranger har ett stort inflytande till att påverka en hållbar konsumtion och produktion, och för att gynna det globala ekosystemet. Samtidigt bär restauranger ett ansvar attservera miljövänlig mat, vilket är fördelaktigt ur ett folkhälsoperspektiv. I denna studien var syftet att studera restaurangchefers attityder och tillämpningar kring att servera mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Metoden var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultaten visade överlag positiva attityder kring att handlar åvaror som är säsongsbaserade, närproducerade och ekologiska i syfte om att värna om miljö-och hälsa. När det kommer till framtida utmaningar och lösningar fanns en oro kring att kunna tillfredsställa framtida generationers behov, kopplat till miljöförändringar. Nedskärningen av köttinstustrin lyftes av restaurangcheferna som den största utmaningen, i relation till att förbättra miljön och således folkhälsan. Det visade sig också att användandet av mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv i vissa fall hämmas av ekonomiska resurser. Avgörande faktorer i relation till att servera mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv var både ekonomiska resurser och kunskaper kring ämnet. Däremot visade resultatet att kunskaper i de flesta fall var mer avgörande än ekonomiska tillgångar. Med detta resultat, kan slutsatsen dras att det finns ett ytterligare kunskapsbehov samt ekonomiskt behov inom ämnet för att restauranger ska agera mer ekologiskt hållbart. / From a public health and society perspective, food production is the biggest cause of global environmental change and also a risk factor for ill health. At the same time, diet is a fundamental determinant of health. Restaurants have a major influence on sustainable consumption and production, on benefiting the global ecosystem. At the same time, restaurants have a responsibility to serve environmentally friendly food, which is beneficial from a public health perspective. In this study, the purpose was to study restaurant managers' attitudes and applications around serving food from an ecological sustainability perspective. The method was a qualitative approach with semi-structured interviews that were analyzed on the basis of a content analysis. The results showed generally positive attitudes towards buying raw products that are seasonal, locally produced and organic in order to protect the environment and health. When it comes to future challenges and solutions, there was a concern about being able to satisfy the needs of future generations, linked to environmental changes. The cut of the meat industry was highlighted by the restaurant managers as the biggest challenge, in relation to improving the environment and thus public health. It also turned out that the use of food froman ecological sustainability perspective is in some cases hampered by financial resources. Crucial factors in relation to serving food from an ecological sustainability perspective were both financial resources and knowledge of the subject. On the other hand, the results showed that knowledge was in most cases more decisive than financial assets. With this result, it can be concluded that there is an additional need for knowledge as well as financial need in the subject for restaurants to act more ecologically sustainable.

Studentbostadsbristen påverkar studenter runt om i hela landet. 20 000 studentbostäder saknas, varav 50 procent saknas i Stockholm. Studenter tvingas välja mellan temporära boenden eller att tacka nej till den utbildningen de blivit antagna till. Dessa levnadsförhållanden leder till en sämre livskvalité under studietiden, vilket i sin tur kan påverka studenternas utbildning och framtid. Vid utformning av studentbostäder läggs ofta den sociala hållbarheten åt sidan. Den sociala hållbarheten bidrar till att studenterna känner gemenskap, samhörighet och hemhörighet. Nytänkande gestaltningsförslag och idéer behövs för att öka känslan av gemenskap och utveckla den sociala hållbarheten i studentbostäderna. Studentbostäder med välplanerade sociala ytor ger möjlighet till en högre livskvalité för studenterna. Gemensamma sociala ytor ökar möjlighet till att skapa nya kontakter både i början och under studietiden. Att skapa goda levnadsförhållanden i studentbostäder borde ses som ett samhällsintresse då studenterna efter sina studier ger tillbaka till samhället och bidrar till framtidens utveckling. Syftet med rapporten är att lyfta fram problemet med den nuvarande studentbostadsbristen och den låga sociala hållbarheten i dagens studentbostäder. Målet med gestaltningen är att bidra med ett förslag på en fungerande utformning av studentbostäder med fokus på den sociala hållbarheten och gemenskap. Genom examensarbetets enkätundersökning samt faktainsamling byggdes en stabil grund för det gestaltningsarbete som utfördes. Resultatet blev tre studentbostadshus som placerades i ett av kvarteren i det nya området Kista äng. Studentbostadshusen har fyra olika studentbostadstyper samt gemensamma sociala ytor som är tillgängliga för alla studenter i kvarteret. / The shortage of student housing units affects students around the country. 20,000 student housing units are needed, 50 percent of these are needed in Stockholm. Students are forced to choose between living in temporary accommodations or decline the education to which they have been admitted. These living conditions lead to a poorer quality of life during the study period, which in turn can affect the students' education and future.  When designing student housing units,the social sustainability is often put aside. Social sustainability contributes to the students getting a feeling of community, solidarity and being at home. New design proposals and ideas are needed to increase the sense of community and to develop the social sustainability of student housing units.  Student housing units with well-planned social spaces allows for a higher quality of life for the students. Common social spaces enhance the opportunity to make a connection with new people at the beginning and during the study period. Creating good living conditions in student housing units should be regarded as a societal interest as students, after their studies, return to society and contribute to the development of the future.  The purpose of the report is to illustrate the problem with the current student housing shortage and the poor social sustainability of today's student housing units.  The goal of the design is to contribute ideas for a functional design of a student housing unit with a primary focus on social sustainability and fellowship.  With the help of the survey and the information that was gathered a sound basis was created before the the design work started. The result was three buildings with student housing units that were placed in one of the neighborhoods in the new area of Kista äng. The buildings have four different types of student housing units and social spaces that are available for all students in the neighborhood.