Studien handlar om att skapa förståelse kring huruvida restaurangchefer är i högre grad uppgifts- eller relationsorienterade i sitt ledarskap samt hur de hanterat corona pandemin. Studien har tagit utgångspunkt i insamling av empirisk data, för att vidare analysera materialet med hjälp av den teoretiska referensramen. Under den teoretiska referensramen har data samlats in kring de berörda ledarstilarna och hur de skiljer sig från varandra, samt hur en kris och krishantering kan se ut. Studiens empiriska avsnitt utgår ifrån en kvalitativ metod insamling där sju restaurangchefer intervjuades. Respondenterna och dess restauranger är belägna i Göteborg. Uppsatsens empiriska resultat stödjer teoretiska referensramen som implementeras i analysavsnittet.Författarna presenterar slutligen i slutsatsen att restaurangcheferna använder en kombination av uppgifts- och relationsorienterat ledarskap. Författarna kan dessutom fastslå att ingen chef utesluter den ena ledarskapsstilen. Studien visar tydliga samband där restaurangcheferna är antingen mer relations- eller uppgiftsorienterade i sitt ledarskap. I analysavsnittet visar det sig att restaurangcheferna hanterar krisen på olika sätt. De relationsorienterade restaurangcheferna var innovativa och arbetade med att skapa ytterligare intäkter, medans den uppgiftsorienterade ledaren effektiviserade organisationen och kapade kostnader. Ledarna har dock varit tydliga att ingen krisstrategi formats i förväg. Samtliga ledare har agerat reaktivt under den rådande pandemin då ingen liknande händelse inträffat dessförinnan. / The study is about creating an understanding of whether restaurant managers are more task- or relationship-oriented in their leadership and how they have handled the corona pandemic. The study is based on two parts, one of which is the collection of empirical data, the other from the theoretical frame of reference. During the theoretical frame of reference, data has been collected on the relevant leadership styles and how they differ from each other, as well as what a crisis and crisis management can look like. The empirical section of the study is based on a qualitative collection method where seven restaurant managers were interviewed. The respondents and their restaurants are located in Gothenburg. The empirical evidence of the thesis is supported in the theoretical frame of reference that is implemented in the analysis section.The authors presents in the conclusion that restaurant managers use a combination of task and relationship-oriented leadership. The authors can also state that no manager excludes a leadership style. The study shows clear connections where restaurant managers are either more relational or task-oriented in their leadership. In the analysis section, it turns out that the restaurant managers handle the crisis in different ways. The relationship-oriented restaurant managers were innovative and worked to create additional revenue, while the task-oriented leader streamlined the organization and reduced costs. However, the leaders have been clear that no crisis strategy has been formulated in advance. All leaders have acted reactively during the current pandemic because no similar event has occurred before.

Utifrån ett folkhälso- och samhällsperspektiv är livsmedelsproduktionen den största orsaken till globala miljöförändringar och även en riskfaktor för ohälsa. Samtidigt är kost en grundläggande bestämningsfaktor för hälsa. Restauranger har ett stort inflytande till att påverka en hållbar konsumtion och produktion, och för att gynna det globala ekosystemet. Samtidigt bär restauranger ett ansvar attservera miljövänlig mat, vilket är fördelaktigt ur ett folkhälsoperspektiv. I denna studien var syftet att studera restaurangchefers attityder och tillämpningar kring att servera mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Metoden var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultaten visade överlag positiva attityder kring att handlar åvaror som är säsongsbaserade, närproducerade och ekologiska i syfte om att värna om miljö-och hälsa. När det kommer till framtida utmaningar och lösningar fanns en oro kring att kunna tillfredsställa framtida generationers behov, kopplat till miljöförändringar. Nedskärningen av köttinstustrin lyftes av restaurangcheferna som den största utmaningen, i relation till att förbättra miljön och således folkhälsan. Det visade sig också att användandet av mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv i vissa fall hämmas av ekonomiska resurser. Avgörande faktorer i relation till att servera mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv var både ekonomiska resurser och kunskaper kring ämnet. Däremot visade resultatet att kunskaper i de flesta fall var mer avgörande än ekonomiska tillgångar. Med detta resultat, kan slutsatsen dras att det finns ett ytterligare kunskapsbehov samt ekonomiskt behov inom ämnet för att restauranger ska agera mer ekologiskt hållbart. / From a public health and society perspective, food production is the biggest cause of global environmental change and also a risk factor for ill health. At the same time, diet is a fundamental determinant of health. Restaurants have a major influence on sustainable consumption and production, on benefiting the global ecosystem. At the same time, restaurants have a responsibility to serve environmentally friendly food, which is beneficial from a public health perspective. In this study, the purpose was to study restaurant managers' attitudes and applications around serving food from an ecological sustainability perspective. The method was a qualitative approach with semi-structured interviews that were analyzed on the basis of a content analysis. The results showed generally positive attitudes towards buying raw products that are seasonal, locally produced and organic in order to protect the environment and health. When it comes to future challenges and solutions, there was a concern about being able to satisfy the needs of future generations, linked to environmental changes. The cut of the meat industry was highlighted by the restaurant managers as the biggest challenge, in relation to improving the environment and thus public health. It also turned out that the use of food froman ecological sustainability perspective is in some cases hampered by financial resources. Crucial factors in relation to serving food from an ecological sustainability perspective were both financial resources and knowledge of the subject. On the other hand, the results showed that knowledge was in most cases more decisive than financial assets. With this result, it can be concluded that there is an additional need for knowledge as well as financial need in the subject for restaurants to act more ecologically sustainable.