This study aims to enlighten the effect the agile leadership has on alienation. Two different companies, with different leadership styles, are examined in an attempt to determine if leadership is a contributing factor to alienation among the employees. The study was conducted through the use of a case study of two stores of two different companies. To obtain the purpose of this study the following questions have been asked: • Which features of alienation can be found among the employees? • What effect does the leadership have on the employee’s alienation? To acquire the purpose of the study the theoretical framework is based on a presentation of the traditional leadership, the agile leadership and alienation. The study shows that the employees have encountered some features of alienation. The study shows that the employee at the company who practices the agile leadership encounters fewer of the alienation features, than the employees at the company who practices the traditional leadership. The results of the study showed that some of the features had a bigger impact on the employees. We also found that the agile leadership had good effects on alienation, as the self organized-team, an including approach and lack of hierarchy had beneficial effects on the employee’s sense of control and motivation. / Studiens syfte är att belysa det agila ledarskapets påverkan på alienation. Två företag med två olika ledarskapsstilar har undersökts för att kunna avgöra om ledarskapet är en faktor som kan påverka alienation hos medarbetarna. Undersökningen har gjorts med hjälp av en fallstudie, där två butiker från två olika företag undersökts. Studiens syfte har lett till följande frågeställningar: •     Vilka drag av alienation kan påträffas bland medarbetarna?•     Vad har ledarskapet för effekt på medarbetarnas alienation? En teoretisk referensram bestående av en genomgång av det traditionella ledarskapet, det agila ledarskapet samt alienation har utformats för att svara på frågeställningarna. Då alienationsbegreppet har stor betydelse har det bearbetats noga och brutits ned i fem beståndsdelar. Studien visar att intervjupersonerna upplever drag av alienation. Det framgår att medarbetaren på företaget med agilt ledarskap påträffar färre drag av alienation än medarbetarna på företaget med traditionellt ledarskap. Studien visade att de olika dragen av alienation har olika inverkan på medarbetarna. Det framkom även att det agila ledarskapet hade goda effekter på alienation, då det självorganiserade teamet, ett inkluderande förhållningssätt och avsaknad av hierarki främjade medarbetarnas känsla av kontroll och motivation i arbetet.

Titel: Hur arbetar ledare med kommunikation för att uppnå tillit under distansarbete?  Bakgrund: Ledarskapslitteraturen understryker betydelsen av ett relationsorienterat ledarskap där kommunikation och tillit anses vara nödvändiga för en god relation. Till följd av utbrottet av Covid-19 har distansarbete blivit regel snarare än undantag varpå tillitsfulla relationer har visat sig vara svåra att skapa och upprätthålla till följd av utebliven fysisk interaktion. Då ledarskapslitteraturen betonar vikten av goda relationer i kombination med att kommunikationen försvåras under distansarbete, ställs nya krav på dagens ledare.  Syfte: Syftet med studien är att bidra till relationsorienterad ledarskapslitteratur genom att skapa en djupare förståelse för hur ledare arbetar med kommunikation för att skapa tillit mellan ledare och anställda under distansarbete.  Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie med en abduktiv ansats och har genomförts ur ett tolkande fenomenologiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju ledare som arbetar på ett nordiskt bolag inom resebranschen.  Slutsats: Studiens resultat visar på att ledare aktivt arbetar med kommunikation för att skapa tillit under distansarbete genom att ge frekvent återkoppling på anställdas arbete, de visar sig tillgängliga och arbetar konsekvent med individuella samtal. Dessutom visar ledare medkänsla och socialt stöd i hur de kommunicerar och arbetar aktivt för att ge utrymme för informell kommunikation. Slutligen lyfts tillgänglighet och ledares arbete med att skapa tillfällen för kommunikation att ske som nödvändiga för en god kommunikation mellan ledare och anställda, något som studiens resultat visar skapar tillit. / Title: How do leaders work with communication to create trust during teleworking?  Background: Leadership literature emphasizes the importance of relationship-oriented leadership where communication and trust are considered necessary for a good relationship. As a result of Covid-19, teleworking has become a rule rather than an exception and due to the lack of physical interactions, trusting relationships are difficult to achieve and maintain. As leadership literature emphasizes the importance of good relationships as well as the fact that communication is made more difficult during teleworking, new demands are put on today's leaders.  Purpose: The purpose of the study is to contribute to relationship-oriented leadership literature by creating a deeper understanding of how leaders work with communication to create trust between leaders and employees during teleworking.  Method: The study is a qualitative cross-sectional study with an abductive approach and has been conducted from an interpretive phenomenological perspective. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with seven leaders working for a Nordic company in the travel industry.  Conclusion: The results of the study show that leaders actively work with communication to achieve trust during teleworking by giving frequent feedback on employees' work, they show themselves available and have consistent individual conversations with employees. In addition, leaders show compassion and social support in how they communicate and they work actively to provide opportunities for informal communication. Finally, the main results of the study show that leaders actively work to present themselves as available and create opportunities for good communication to take place, something that is needed to build trust.

Frågan om chefers ledarskaps påverkan på de anställdas hälsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning på området, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda på hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det går att se någon koppling till medarbetarnas frisknärvaro. Med hjälp av kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frågor i kandidatuppsatsen:   Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna? Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknärvaro bland medarbetarna? Skiljer sig ledarskapet åt, i så fall hur, mellan de chefer som har hög frisknärvaro och de med mellanhög och låg dito?   Min slutsats är att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap. Alla fem har starkt fokus på produktionsorienterat ledarskap, medan det skiljer en hel del mellan dem när det gäller det relationsorienterade dito. Tre av fem utövar mer eller mindre det salutogena ledarskapet. Den chef som har lägst frisknärvaro är den som leder på ett mest produktionsorienterat sätt. Resultatet av denna studie tyder på att ledarskap, för att öka frisknärvaron, bör utövas med tydlighet, närvaro och delaktighet. / The issue of managers' leadership influence on the health of employees has been actualized recently. However, there is a lack of research in this area, which motivates a focus on this topic. This study aims to find out how pre-school managers in a Swedish municipality exercises leadership and if you can see any connection to the staff's work attendance. By using the qualitative method in which five semi-structured interviews were conducted, I have got some answers to the following questions in this study:     1. What kind of leadership does preschool heads exercise? 2. What similarities are there in leadership styles between the  pre-school managers who have high work-attendance among staff? 3. Is there a difference in the leadership between the managers who have high work attendance and those with medium- and low ditto? If so what differs between them?   My conclusion is that there are similarities in how managers exercise their leadership. All five have a strong focus on production oriented leadership, while it differs more between them when it comes to the relationship oriented one. Three of the five exercise more or less the salutogenic leadership. The manager with staff with the lowest work attendance is the one who exercise her leadership in the most production-oriented way. Results from this study indicate that leadership, to increase work attendance, should be exercised with clarity, presence and inclusion.

I denna studie undersöks manliga och kvinnliga uppfattningar om manligt och kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch, där jag valt att studera en specifik organisation. Den ena frågeställningen är om vilka uppfattningar män och kvinnor har om manligt och kvinnligt ledarskap och den andra frågeställningen är vilka uppfattningar de manliga och kvinnliga respondenterna har om manliga och kvinnliga ledares benägenhet att nå ett optimalt ledarskap. Frågeställningarna studeras utifrån Blake och Moutons teori om uppgiftsorienterat och relationsorienterat ledarskap. Jag valde en kvalitativ metod med där information samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer varav fem respondenter var manliga och fyra respondenter var kvinnliga ledare. För att analysera resultatet i studien, och jämföra mäns och kvinnors uppfattningar, använde jag mig av en komparativ design. Studiens resultat visar att män och kvinnor har lika förutsättningar, i form av uppgifts och relationsorienterade egenskaper, för att beskrivas som en ideal ledare däremot finns det uppfattningar om att de manliga ledarna ses som mer lämpade att nå ett idealt ledarskap. Kvinnliga ledare uppfattas inneha fler relationsorienterade än uppgiftsorienterade egenskaper medan manliga ledare uppfattas inneha fler uppgiftsorienterade än relationsorienterade egenskaper. Uppfattningar om kvinnors osäkerhet i sina ledarrollen påverkar uppfattningar om deras benägenhet att nå ett idealt ledarskap, till skillnad från manliga ledare som uppfattas vara mer självsäkra. I slutsatsen kom jag fram till att mäns och kvinnors uppfattningar om kvinnligt och manligt ledarskap skapar hinder för kvinnor att nå högre chefspositioner och ger en förklaring till varför det finns så få kvinnor på ledande positioner. / This study examines male and female perceptions of male and female leadership in a male-dominated industry, where I have chosen a specific organization to study. One question is about what perceptions men and women have about male and female leadership and the second question is what perceptions male and female have about male and female leaders' liability to achieve an optimal leadership. The questions that I have examined is based on Blake and Mouton's theory of task- oriented and relationship-oriented leadership. I chose a qualitative method with information gathered through nine semi structured interviews, five male and four female leaders. In order to analyze the results and compare the opinions of men and women I choose to have a comparative design of the study. The study's results show that men and women have equal conditions, in terms of task and relationship-oriented characteristics, to be described as an ideal leader, on the other hand there are perceptions that male leaders are seen as more suitable for achieving an ideal leadership. Female leaders are perceived to possess more relationship-oriented than task-oriented characteristics while male leaders are perceived to possess more task-oriented than relationship-oriented characteristics. Perceptions of women's insecurity in their leadership role affect perceptions of their propensity to achieve ideal leadership, unlike male leaders who are perceived to be more confident. I concluded that men´s and female´s perceptions of female and male leadership creates barriers for women to reach senior positions and that explains why there are so few women in leading positions. The study is written in Swedish.

The purpose of the essay is based on the idea of masculine and feminine leadership. As well as the criticism of postheroic leadership as gender neutral, and the conflict in whether men's and women's conceptions of leadership differ. This is determined on the basis of the research questions "Do women have a notion of leadership that can be defined as postheroic", "Do women's notion of leadership differentiate from men's notion" and "Do women experience obstacles in their leadership from stereotypical notions of woman". The method used in the essay is a qualitative and quantitative approach. The collection of empirical data was conducted using six semi-structured interviews with respondents who have a managerial role in the private sector. Four of the respondents are women and two are men. In addition, a survey was conducted against the subordinates of the four female respondents to triangulate the leadership of the interviewed women. The thesis theoretical reference frame consists of ‘Heroic leadership’, ‘Postheroic leadership’, ‘Identity and culture’ and ‘Femininity and masculinity’. The result shows that all women in this study seem to have a postheroic notion of leadership in their way to lead. The result also shows that there do not appear to be any differences between men and women's notion of leadership. Instead, it suggests that the context in which leadership is located has a greater impact on the concept of leadership, than gender. The women in this survey do not state any direct obstacles in their leadership from stereotypical notions of the woman. Instead, it appears that it can be an advantage to be a woman in a relationship-oriented leadership.

Title: How do managers create trust in telework? A qualitative interview study from a relationship-oriented leadership perspective. Background: As a result of the Covid-19 pandemic, teleworking has gained an increasing place in society and is predicted to increase in the future. Previous literature emphasizes that managers tend to be negative about teleworking as a result of reduced opportunities for control and monitoring. Studies, on the other hand, believe that strict supervision and control can cause more harm than good as it shows a lack of trust in employees. Furthermore, trust is described as essential in teleworking. Thus, teleworking seems to require a leadership that focuses on creating trusting relationships between manager and employee. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how managers work with creating trust in the context of telework from a relationship-oriented leadership perspective. The study intends to contribute to existing literature in leadership by focusing on how managers from a relationship-oriented leadership perspective work to create trust. Research questions: How do managers perceive trust in the context of teleworking? How do managers work to create trust in teleworking? Method: The study consists of a qualitative cross-sectional study based on the interpretive phenomenological perspective. The empirical material consists of semi-structured interviews with nine respondents who work at four different banks in Sweden. Conclusion: The results of the study show that all managers describe the perception of trust as well as the work of creating trust from the relationship-oriented leadership perspective. The study also found that managers' perceptions of trust are strongly linked to how managers work to create trust. Furthermore, three main themes were identified for how managers work to create trust, all of which can be attributed to the manager's way of acting with consideration for the employees' needs and wellbeing. The three overarching themes identified in the study consist of: the manager's qualities, communication and the individualized leadership. Keywords: Telework, leadership, trust, trust-building, relationship-oriented leadership / Titel: Hur skapar chefer tillit vid distansarbete? En kvalitativ intervjustudie utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Bakgrund: Till följd av Covid-19 pandemin har distansarbetet fått en allt större plats i samhället och prognostiseras i framtiden att öka. Tidigare litteratur framhåller att chefer tenderar att ställa sig negativa till distansarbete till följd av minskad möjlighet till kontroll och övervakning. Studier menar däremot att strikt övervakning och kontroll kan orsaka mer skada än nytta då det uppvisar på en brist på tillit gentemot medarbetarna. Vidare beskrivs tilliten som essentiell i distansarbetet. Därmed tycks distansarbete ställa krav på ett ledarskap som fokuserar på att skapa tillitsfulla relationer mellan chef och medarbetare. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur chefer arbetar med att skapa tillit i kontexten av distansarbete utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Studien avser att bidra till befintlig litteratur om ledarskap genom att rikta fokus mot hur chefer utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv arbetar med att skapa tillit. Frågeställningar: Hur uppfattar chefer tillit i kontexten distansarbete? Hur arbetar chefer för att skapa tillit vid distansarbete? Metod: Studien består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utgår från det tolkande fenomenologiska perspektivet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar på fyra olika banker i Sverige. Slutsats: Av studiens resultat framgår att samtliga chefer beskriver uppfattningen av tillit såväl som arbetet med att skapa tillit utifrån det relationsorienterade ledarskapsperspektivet. I studien konstaterades även att chefernas uppfattningar av tillit är starkt anknutet till hur cheferna arbetar med att skapa tillit. Vidare identifierades tre huvudteman för hur chefer arbetar med att skapa tillit, där samtliga kan hänföras till chefens sätt att agera med omtanke för medarbetarnas behov. De tre övergripande temana som identifierades i studien består av; chefens egenskaper, kommunikation och de individanpassade ledarskapet. Nyckelord: Distansarbete, ledarskap, tillit, tillitsskapande, relationsorienterat ledarskap

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledare inom turismbranschen går tillväga för att möta olika behov hos sin säsongsanställda personal, med intentionen att öka arbetstillfredsställelse och frambringa positiva arbetsprestationer. Meningen med detta är att det ska generera god kundservice med hög kundnöjdhet, vilket är avgörande för företagets mål och fortlevnad. För att besvara uppsatsens syfte har vi använts oss av en teoretisk referensram där den säsongsanställda personalens karaktäristika beskrivs samt ledarskapsteorier om hur ledare kan arbeta för att bemöta deras behov. Teorier som presenteras är: uppgifts- och relationsorienterat ledarskap, situationsbestämd ledning samt SEL-modellen som är en version av situationsbestämd ledning men med anpassning till säsongsanställd personal. För att besvara våra forskningsfrågor har tio intervjuer genomförts med olika ledare verksamma på Gotland inom turismbranschen. Därmed är det ledarnas perspektiv som presenteras och utgör studiens empiri. Resultatet av undersökningen visade att på grund av att företagens högsäsong är tidsbegränsad, utmanas ledare som arbetar med säsongsanställd personal i sitt arbetssätt att kombinera bemötandet av personalens behov med företagets mål. Ledarskap för säsongsanställda ställer höga krav på ledarens förmåga att lära känna sin personal för att bygga relationer med dem. Det framträder två spår i ledarskapet för säsongsanställda, dels att erbjuda emotionellt stöd i form av stöttning och relationsskapande, och dels att vara tydlig och direktiv för att säkerställa kvaliteten på arbetet. Relationen är viktig i den mån att den är avgörande för att de ska trivas och förhoppningsvis komma tillbaka nästa säsong. Eftersom det varje år ofta anställs ny personal är ett direktivt ledarskap avgörande då upplärning av arbetet är en stor del i början av arbetet, och att tydlighet i arbetsuppgifterna är betydande för att verksamheten ska fungera. För att lyckas i arbetet krävs en balans av uppgifts- och relationsorienterad ledarstil samt anpassad ledarstil med flera väl uttänkta tillvägagångssätt hos ledaren. För att kunna anpassa ledarskapet krävs en förståelse för den stora variation av människor som säsongsanställda utgör och vilka faktorer som påverkar deras arbetsprestation. / The purpose of this thesis was to investigate how leaders in the tourism industry on Gotland work to meet the different needs of their seasonal staff, with the intention of increasing job satisfaction and producing positive work performance. This with the aim that it will generate good customer service with high customer satisfaction, which is crucial for the company's goals and survival. To answer the purpose, we have used a theoretical frame of reference where both the characteristics of the seasonal staff are described as well as leadership theories on how leaders can work to meet their needs. Theories that are presented are: task-oriented leadership, relationship-oriented leadership, situation-specific management and the SEL model. The SEL model is a version of situation-specific management with adaptation to leadership for seasonal employees. To answer our research questions, ten interviews were conducted with various leaders active on Gotland in the tourism industry. Thus, it is the leaders' perspectives that are presented and constitute the empirical study. The results of the survey showed that due to the fact that the companies' high season is limited in time, managers who work with seasonal staff are challenged in their way of working to combine the response to staff's needs with the company's goals. Leadership for seasonal employees means that the diversification that the staff group constitutes places high demands on the manager's abilities to get to know his staff in order to build relationships with them. Two prominent tracks in the leadership for seasonal employees are partly to offer emotional support in the form of support and secure relationships, and partly to be a clear and directive leader. The relationship is important insofar as it is crucial for them to thrive and hopefully come back next season. As a number of new staff are hired each year, direct leadership is crucial as training of the work is a large part of the beginning of the work, and that clarity in the tasks is important for the business to function. To succeed, a balance of task- and relationship-oriented leadership style is required, as well as an adapted leadership style with several well-thought-out approaches of the leader. To be able to adapt leadership requires an understanding of the great variety of people that seasonal employees make up and what factors affect their work performance.

Studien handlar om att skapa förståelse kring huruvida restaurangchefer är i högre grad uppgifts- eller relationsorienterade i sitt ledarskap samt hur de hanterat corona pandemin. Studien har tagit utgångspunkt i insamling av empirisk data, för att vidare analysera materialet med hjälp av den teoretiska referensramen. Under den teoretiska referensramen har data samlats in kring de berörda ledarstilarna och hur de skiljer sig från varandra, samt hur en kris och krishantering kan se ut. Studiens empiriska avsnitt utgår ifrån en kvalitativ metod insamling där sju restaurangchefer intervjuades. Respondenterna och dess restauranger är belägna i Göteborg. Uppsatsens empiriska resultat stödjer teoretiska referensramen som implementeras i analysavsnittet.Författarna presenterar slutligen i slutsatsen att restaurangcheferna använder en kombination av uppgifts- och relationsorienterat ledarskap. Författarna kan dessutom fastslå att ingen chef utesluter den ena ledarskapsstilen. Studien visar tydliga samband där restaurangcheferna är antingen mer relations- eller uppgiftsorienterade i sitt ledarskap. I analysavsnittet visar det sig att restaurangcheferna hanterar krisen på olika sätt. De relationsorienterade restaurangcheferna var innovativa och arbetade med att skapa ytterligare intäkter, medans den uppgiftsorienterade ledaren effektiviserade organisationen och kapade kostnader. Ledarna har dock varit tydliga att ingen krisstrategi formats i förväg. Samtliga ledare har agerat reaktivt under den rådande pandemin då ingen liknande händelse inträffat dessförinnan. / The study is about creating an understanding of whether restaurant managers are more task- or relationship-oriented in their leadership and how they have handled the corona pandemic. The study is based on two parts, one of which is the collection of empirical data, the other from the theoretical frame of reference. During the theoretical frame of reference, data has been collected on the relevant leadership styles and how they differ from each other, as well as what a crisis and crisis management can look like. The empirical section of the study is based on a qualitative collection method where seven restaurant managers were interviewed. The respondents and their restaurants are located in Gothenburg. The empirical evidence of the thesis is supported in the theoretical frame of reference that is implemented in the analysis section.The authors presents in the conclusion that restaurant managers use a combination of task and relationship-oriented leadership. The authors can also state that no manager excludes a leadership style. The study shows clear connections where restaurant managers are either more relational or task-oriented in their leadership. In the analysis section, it turns out that the restaurant managers handle the crisis in different ways. The relationship-oriented restaurant managers were innovative and worked to create additional revenue, while the task-oriented leader streamlined the organization and reduced costs. However, the leaders have been clear that no crisis strategy has been formulated in advance. All leaders have acted reactively during the current pandemic because no similar event has occurred before.

Bakgrund Bakgrunden till arbetet grundar sig i att ledarskap är ett komplext ämne som kan definieras på flera olika sätt. I det här arbetet bryter vi ner definitionen av ledarskap och utgår från tre ledarskapsstilar. Ledarskap är ett relevant och viktigt fenomen att studera då det återfinns överallt i samhället och kan skapa en känsla av sammanhang. Det finns också risker med ledarskap som kan leda till minskad arbetstillfredsställelse, fel beslut eller att organisationen tappar konkurrensfördelar. Syfte I denna studie undersöks ledarskapet genom tre-dimensionsmodellen som omfattas av relationsorienterat, uppgiftsorienterat samt förändrings- och utvecklingsorienterat ledarskap. Syftet med studien är att undersöka samt analysera ledarskapet genom både tre-dimensionsmodellen och en 360 graders utvärdering för att därigenom belysa aspekter av ledarskapet samt skapa förutsättningar till utveckling inom ledarskapet. Detta genom attkombinera tre-dimensionsmodellen med en 360 graders utvärdering som innebär att den aktuella ledaren får återkoppling både horisontellt och vertikalt. Metod Arbetet bygger på kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Det genomfördes totalt nio intervjuer. De nio intervjupersoner som deltog i studien var den aktuella ledare, ledarens chef, två kollegor och fem medarbetare. Slutsats Studien undersöker en ledare inom en organisation i syfte att belysa delar som appliceras inom ledarskapet. Men även för att fånga upp och lyfta fram utvecklingsmöjligheter för organisationen och den aktuella ledaren. Studien kan användas som vägledning för att öka kompetensen kring ledarskap. Studien visar att en 360 graders utvärdering kan skapa förutsättningar för utveckling inom ledarskapet. Genom en 360 graders utvärdering etablerasen bild av ledaren från flera perspektiv vilket bidar till att skapa en bild och lägga ett pussel som visar ledarens egenskaper utifrån fler perspektiv i syfte att lyfta fram utvecklingsmöjligheter hos den aktuella ledaren. / Background Leadership is a complex subject that requires several definitions. In this study, we will break down the definition of leadership into three different styles. The subject of leadership is a relevant and important topic to study due to its prevalence in society, and its ability to create a context. There are also risks surrounding the leadership role which may lead to a decreased satisfaction at work, making wrong decisions, or loosing competitive advantages. Purpose In this study, the subject of leadership is examined through the three-dimensional model, which consists of relationship-oriented, task-oriented, and change- and development-oriented leadership. The purpose of this study is to examine and analyze leadership through the three-dimensional model and a 360-degree appraisal feedback process and highlight the leadership aspect, in order to create conditions for leadership development. By combining the two methods, the leader will receive feedback both horizontally and vertically. Method This study is based on a qualitative method in the shape of semi-structured interviews. A total of nine interviews were conducted. The people who were interviewed were: a leader, the boss of a leader, two colleagues of a leader as well as five employees of a leader.  Conclusion This study examines the role of a leader within an organization with the aim of highlighting leadership applications and to highlight opportunities for development, both for the organization and the leader. This study can be used as a guide in order to increase knowledge around the subject of leadership. The study shows that the application of a 360-degree appraisal feedback process can create conditions for development within leadership. By using this survey, we will look at the role of the leader from several perspectives in order to highlight development opportunities within the leadership.

Bakgrund: Bank- och finanssektorn är en bransch som har stått inför ett enormt tryck av digitaliseringen. Bankerna har inte längre kunnat förlita sig på traditionella arbetssätt och har därför övergått till digitala verktyg för att effektivisera deras sätt att arbeta. Med övergången har även frågan höjts gällande vilka krav på digitala kunskaper som finns hos första linjens chefer samt vilken påverkan digitaliseringen har haft på deras ledarskap. Problemformulering: Vilka digitala kunskaper kräver den digitala utvecklingen av dagens första linjens chefer inom bank och finans samt hur digitala hjälpmedel har påverkat första linjens chefers ledarskap i relation till uppgiftsorienterat och relationsorienterat ledarskap? Syfte: Syftet med studien är att undersöka första linjens chefers efterfrågan av digitala kunskaper och dess påverkan på ledarskapsarbete inom bank- och finanssektorn. Metod: Denna studie har en kvalitativ karaktär med utgångspunkt i ett tolkande perspektiv. De empiriska data är insamlade genom sju semistrukturerade intervjuer med informanter från sju olika företag som befinner sig i bank- och finanssektorn. Slutsats: Studiens resultat indikerar på att digitaliseringen har förändrat ledarskapet i organisationer inom bank- och finanssektorn. Digitaliseringen har skapat en flexibilitet och effektivitet för första linjens chefer. Resultatet av detta indikerar på att digitala kunskaper är av betydelse för ledarskapet. Att som ledare ha förmågan att hantera digitala verktyg anses enligt resultatet leda till ett mer uppgiftsorienterat ledarskap, detta eftersom att det empiriska resultatet indikerar på att digitala verktyg är den nya ”kollegan”. Trots detta är det otroligt viktigt att fokus på relationsorienterat ledarskap finns för att främja fysiska relationer som skapar motivation på arbetsplatsen enligt studien. / Background: The banking and finance sector is an industry that has faced enormous pressure from digitalisation. Banks have no longer been able to rely on traditional working methods and have therefore switched to digital tools to streamline their way of working. With the transition, the question has also been raised regarding the requirements for digital knowledge that exist among first-line managers and the impact that digitalisation has had on their leadership. Question: What digital knowledge does the digital development of today's first-line managers in banking and finance require and how digital aids have affected the leadership of first-line managers in relation to task-oriented and relationship-oriented leadership? Purpose: The aim of the study is to investigate first-line managers' demand for digital knowledge and its impact on leadership work in the banking and finance sector. Method: This study is of a qualitative nature based on an interpretive perspective. The empirical data is collected through seven semi-structured interviews with informants from seven different companies in the banking and finance sector. Conclusion: The results of the study indicate that digitalisation has changed the leadership of organizations in the banking and finance sector. Digitization has created flexibility and efficiency for first-line managers. The result of this indicates that digital knowledge is important for leadership. According to the study, having the ability to handle digital tools as a leader is considered to lead to a more task-oriented leadership, this is because the empirical result indicates that digital tools are the new "colleague". Despite this, it is incredibly important that there is a focus on relationship-oriented leadership to promote physical relationships that create motivation in the workplace according to the study.