The purpose of this study is to create a greater understanding of how public librarians view their digital literacy and make sense of their role in library activities, with the purpose to increase other peoples digital literacy. An increasing need for digital literacy have influenced public library activities and the profession of public librarians and their need for digital skills. This makes it important to consider professionals perspectives on digital literacy. The research questions are: How do public librarians view their digital literacy? How do public librarians create sense of their role in activities aimed at increasing the public’s digital literacy? How do public librarians experience the expectations on public libraries to increase digital literacy activities? The empirical material was collected using semistructured interviews with five librarians and analyzed using qualitative content analysis. The theory used for analyzing the results is Karl E. Weicks theory on sensemaking in organizations. The study concludes that public librarians view digital literacy as a natural part of their profession and the digital skill set as sufficient in order to manage the daily tasks. The librarians make sense of their role especially by drawing clues from the context and by earlier sensemaking processes. The study also concludes that the librarians see the expectations on increasing digital literacy activities as challenging in several different ways.

Bakgrund: Bank- och finanssektorn är en bransch som har stått inför ett enormt tryck av digitaliseringen. Bankerna har inte längre kunnat förlita sig på traditionella arbetssätt och har därför övergått till digitala verktyg för att effektivisera deras sätt att arbeta. Med övergången har även frågan höjts gällande vilka krav på digitala kunskaper som finns hos första linjens chefer samt vilken påverkan digitaliseringen har haft på deras ledarskap. Problemformulering: Vilka digitala kunskaper kräver den digitala utvecklingen av dagens första linjens chefer inom bank och finans samt hur digitala hjälpmedel har påverkat första linjens chefers ledarskap i relation till uppgiftsorienterat och relationsorienterat ledarskap? Syfte: Syftet med studien är att undersöka första linjens chefers efterfrågan av digitala kunskaper och dess påverkan på ledarskapsarbete inom bank- och finanssektorn. Metod: Denna studie har en kvalitativ karaktär med utgångspunkt i ett tolkande perspektiv. De empiriska data är insamlade genom sju semistrukturerade intervjuer med informanter från sju olika företag som befinner sig i bank- och finanssektorn. Slutsats: Studiens resultat indikerar på att digitaliseringen har förändrat ledarskapet i organisationer inom bank- och finanssektorn. Digitaliseringen har skapat en flexibilitet och effektivitet för första linjens chefer. Resultatet av detta indikerar på att digitala kunskaper är av betydelse för ledarskapet. Att som ledare ha förmågan att hantera digitala verktyg anses enligt resultatet leda till ett mer uppgiftsorienterat ledarskap, detta eftersom att det empiriska resultatet indikerar på att digitala verktyg är den nya ”kollegan”. Trots detta är det otroligt viktigt att fokus på relationsorienterat ledarskap finns för att främja fysiska relationer som skapar motivation på arbetsplatsen enligt studien. / Background: The banking and finance sector is an industry that has faced enormous pressure from digitalisation. Banks have no longer been able to rely on traditional working methods and have therefore switched to digital tools to streamline their way of working. With the transition, the question has also been raised regarding the requirements for digital knowledge that exist among first-line managers and the impact that digitalisation has had on their leadership. Question: What digital knowledge does the digital development of today's first-line managers in banking and finance require and how digital aids have affected the leadership of first-line managers in relation to task-oriented and relationship-oriented leadership? Purpose: The aim of the study is to investigate first-line managers' demand for digital knowledge and its impact on leadership work in the banking and finance sector. Method: This study is of a qualitative nature based on an interpretive perspective. The empirical data is collected through seven semi-structured interviews with informants from seven different companies in the banking and finance sector. Conclusion: The results of the study indicate that digitalisation has changed the leadership of organizations in the banking and finance sector. Digitization has created flexibility and efficiency for first-line managers. The result of this indicates that digital knowledge is important for leadership. According to the study, having the ability to handle digital tools as a leader is considered to lead to a more task-oriented leadership, this is because the empirical result indicates that digital tools are the new "colleague". Despite this, it is incredibly important that there is a focus on relationship-oriented leadership to promote physical relationships that create motivation in the workplace according to the study.

Vårt samhälle blir alltmer digitaliserat och för generationer födda innan internets intågande i hemmen har inte användandet av internet och sociala medier alltid varit en självklarhet. Därför undersöker denna studie hur sociala och personliga aspekter hos svenska personer över 70 år påverkar motivation och attityd i användandet av sociala medier, hur de upplever sin digitala kunskap, hur de upplever att de förhåller sig källkritiskt till information på sociala medier och om de sprider informationen vidare. Studien använde sig av teorier om digitala klyftor, mediekompetens, falsk information och källkritik och genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att sociala aspekter har stor betydelse för deltagarnas motivation och attityd i användandet av sociala medier och att deltagarna upplever brister i sin digitala kunskap, men att få ville vidareutveckla den. De flesta upplever att de tänker källkritiskt kring information som de anser är av viktigt och om den inte bedöms vara viktig kontrolleras den inte. Deltagarna i denna studie anser sig inte sprida information från sociala medier i någon större utsträckning. / Our society is becoming increasingly digital and for generations born before the Internet became an integrated part of peoples home the use of the internet and social media has not always been an obvious part of daily life. Therefore, this study examines how social and personal aspects affect motivation and attitude in the use of social media in Swedish people over the age of 70, how they experience their digital literacy, how source critical they experience themselves to be towards information on social media and whether they are spreading the information to others. The study used theories of digital divide, media literacy, misinformation and source criticism and was conducted through qualitative interviews. The results showed that social aspects are of great importance for the participants' motivation and attitude in the use of social media and that the participants experienced shortcomings in their digital literacy, but few wanted to further develop it. Most of them experience that they think critically about information that they consider to be important and if it is not deemed to be important, it is not checked. The participants in this study do not consider themselves disseminating information from social media to any great extent.