Denna studie syftar till att belysa hur hållbar utveckling och återanvändning behandlas i olika undervisningssammanhang utifrån de tre undervisningstraditionerna; faktabaserade, normerande och pluralistiska. Studien synliggör även barns delaktighet i det hållbara arbetet. Förskolans läroplan är tolkningsbar och eftersom hållbar utveckling inte nämns explicit i dokumentet kan uppfattningen, över vad hållbar utveckling är, variera. Bakgrunden till studien är att vi vill undersöka hur hållbar utveckling och återanvändning praktiseras, i de två förskolorna vi undersökt, som mål för undervisningen. Studiens material samlades in av oss studenter, genom anteckningar samt aktivt deltagande i undervisningen. Resultatet visar att den normerande och den pluralistiska undervisningstraditionen dominerade i projekten medan den faktabaserade undervisningstraditionen fick minst utrymme.

Hållbar utveckling är ett centralt tema i högstadiets biologiundervisning. Det finns dock olika förståelser av hållbar utveckling inom svensk skola. Det ses bland annat i de tre undervisningstraditionerna faktabaserad, normativ och pluralistisk som förekommer i undervisningen. Av dessa är endast den pluralistiska kompatibel med styrdokumenten. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt dessa undervisningstraditioner finns representerade i läroböcker i biologi. Specifikt om det finns skillnader i representationen av undervisningstraditionerna inom delar av innehållet. Eftersom läroboksanvändningen bland NO-lärare är hög får läroböckernas innehåll och eventuell representation av undervisningstraditionerna påverkan på lärarnas undervisningspraktik. För analysen användes idealtyper där texterna i läroböckerna jämfördes, analyserades och kategoriserades utifrån undervisningstraditionerna. Resultatet visar att alla tre undervisningstraditioner återfinns i läroböckerna, dock finns skillnader i representationen mellan böckerna. Denna skillnad mellan böckerna kan få betydelse för lärares undervisningspraktik och som konsekvens leda till en bristande likvärdighet i undervisningen.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur undervisning för hållbar utveckling framställs inom forskning. Då mänskligheten står inför stora utmaningar i form av miljöförändringar och dess konsekvenser så behöver människor bli medvetna om hur de kan vara med och påverka. De behöver få verktyg som hjälper dem att fatta beslut som bidrar till minskad miljöpåverkan och minskade konsekvenser för samhället. En väg till att förmedla kunskap om hur man kan leva hållbart är genom skolans utbildning.  Med hjälp av denna litteraturstudie vill vi få svar på hur man enligt forskning kan undervisa för hållbar utveckling och vad som anses vara syftet med undervisningen. Litteraturen som denna studie grundar sig på består av tio stycken vetenskapliga tidskriftsartiklar, varav majoriteten utgår från en svensk kontext.  En litteraturstudie om undervisningens syfte och innehåll i grundskolan. Resultatet utifrån det analyserade materialet visar att det finns tre selektiva miljöundervisningstraditioner (faktabaserat, normerade, pluralistisk) som är återkommande, inom dessa har man olika syn på syftet med undervisning för hållbar utveckling. En aspekt som framkommer från flera forskare i vår studie är att en kombination av dessa traditioner ses som en bra strategi genom exempelvis ett ämnesöverskridande arbetssätt. Vi väljer att benämna detta som en holistisk syn på undervisningstraditionerna.

Enligt tidigare studier så lever gamla undervisningstraditioner kvar från tidigare läroplaner för grundskolan och kursplaner i ämnet geografi. Forskning har även visat att pedagogers utbildning är av stor betydelse när det gäller att komma ifrån selektiva undervisningsmetoder. Studier lyfter även hur det akademiska ämnet har förändrats över tid och hur detta kan ha påverkat lärarutbildningen. Denna studie har undersökt på vilket sätt och vilket innehåll som bearbetas i geografiundervisningen för årskurs 4-6 för att ta reda på om selektiva undervisningstraditioner fortfarande kvarstår i undervisningen. Studien har tagit avstamp i ämneslitteratur och tidigare forskning i ämnet och genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var sex stycken till antalet och informanterna är från olika delar av Sverige, har olika lång arbetslivserfarenhet samt olika typer av lärarutbildning. Studiens resultat och slutsats kan påvisa att geografiundervisningen i årskurs 4-6 är på väg bort från selektiva undervisningstraditioner men resultatet visar även att det behövs en gemensam tolkning av vad kursplanen vill att pedagogerna ska förmedla. Resultatet visade även att det saknas kunskaper i att genomföra fältstudier och att vidareutbildning är ett behov hos flera av informanterna. / <p>2021-06-15</p>

<p><p>Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien. </p><p>Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ”delas in” i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande. </p></p>

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien.  Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ”delas in” i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur en grupp förskollärare beskriverundervisning för hållbar utveckling samt den sociala dimensionen. Kvalitativa intervjuer användes som metod där sex förskollärare från en förskola utgjorde grunden för studiens underlag.Tre undervisningstraditioner har använts som utgångspunkt för att svara på syfte och frågeställningar som visade att den sociala dimensionen påverkar vilken typ av undervisning för hållbar utveckling barnen får ta del av. Studien visade också att förskollärarna behöver kunskap om vad begreppen hållbar utveckling och den sociala dimensionen innefattas av för att kunna ge barnen förutsättningar som leder till ett positivt förhållningssätt för en hållbar utveckling.

Men denna kvalitativa studie undersöks hur lärare uppfattar och beskriver sin undervisning relaterat till hållbar utveckling. Samt hur läraren upplever och kopplar sin undervisning till läroplanen (Lgr11). För att kunna kategorisera undervisningsmetoderna har jag valt att använda mig utav tre modeller för undervisning, faktatraditionen, den normerande undervisningstraditionen och den pluralistiska undervisningstraditionen. För insamling av empiriskt material har intervjuer genomförts, på fem lärare som undervisar i naturorienterande ämnen, från olika grundskolor i Västsverige. Lärarna har bidragit med sina erfarenheter och uppfattningar kring sin egen undervisning kopplat till hållbar utveckling i åk 7-9. Studien visade att grundåsikten om vad hållbar utveckling innebär är liknande hos samtliga lärare, samt att det är ett oerhört viktigt inslag som borde genomsyra all undervisning. Däremot när hållbar utveckling ska kopplas till undervisningsämnena, skiljer sig lärarnas beskrivningar på både hur lärare undervisar och hur de tolkar läroplanen. Det visade sig att flertalet hävdade att hållbar utveckling är så komplext och svårt att de helt och hållet väljer bort hållbar utveckling i undervisningen. Medan andra upplever att dem låter hållbar utveckling genomsyra all sin undervisning och lägger mycket tid på att undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv. Analysen visade att de lärare som upplever det komplext att undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv, menar att läroplanen är otydlig men använder och följer den. Medan de lärare som beskriver att all deras undervisning genomsyras av hållbar utveckling, menar att läroplanen är tydlig och att de endast använder den i ytterst liten utsträckning. Utan istället ser läroplanen som ett stöd och väljer att undervisa det som läraren anser viktigt.

Syftet med studien var att undersöka huruvida illustrativt material och uppgiftsformuleringar i läromedel i matematik kan bidra till att förebygga matematiksvårigheter i relation till begreppet bråk hos elever i årskurs 7. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av en läromedelsanalys. En deduktiv ansats grundad i Davydovs teori om generaliseringar samt i Bruners teori om representationer användes. Studiens resultat visar att illustrativt material och uppgiftsformuleringar i läromedel möjliggör utveckling av bråk som ett empiriskt begrepp, samt att progression i representationsformer och generaliseringsgrunder saknas. Vår slutsats är att läroboken i sig inte kan fungera som ett medel i arbetet med begreppsutveckling, utan lärarens roll och utformningen av undervisningen är det centrala för att uppnå en begreppsutvecklande undervisningspraktik. Vi ser till och med en risk för att läroboken kan fungera som ett hinder vid begreppsutveckling och att elevernas missuppfattningar kan befästas, vilket i sin tur kan orsaka matematiksvårigheter.

Syftet med arbetet är att finna forskning som belyser hållbar utveckling som en del av undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. Det vill vi göra genom att besvara frågeställningen “Vad säger forskningen om hållbar utveckling som en del av SO- undervisningen”?  Denna kunskapsöversikt är ämnad för lärare och lärarstudenter. Kunskapsöversikten vill lyfta fram komplexiteten och olika aspekter av undervisningen om hållbar utveckling där vi synliggör vikten av begreppet relaterat till vår lärarprofession som berör undervisning i grundskolan med inriktning F-3. Vi har påträffat betydelsefull forskning med användandet av olika databaser samt ämnesrelaterade sökord.  Forskningen visar att undervisning om hållbar utveckling är komplext och handlar inte endast om att lära sig ämnesinnehållet som uttryck i det centrala innehållet i den givna läroplanen som läraren förhåller sig till. Eleverna ska dessutom utveckla väsentliga kompetenser som till exempel etiska ställningstaganden och ett kritiskt tänkande för att handla hållbart i samhället. Det finns skilda tolkningar av begreppet hållbar utveckling, vilket i sin tur påverkar lärarens val av undervisningstradition, som medför en varierad undervisningspraktik. Detta beror på att undervisningen har gått från att innefatta endast ett miljöperspektiv till att även behandla ekonomiska och sociala perspektiv. Således belyser forskningen att undervisningen ska bedrivas utifrån ett ämnesintegrerat förhållningssätt eftersom det kan öka förståelsen och bilda ett sammanhang av begreppet hållbar utveckling. Det betonas att lärarens val av undervisning är beroende av kompetens och värdeladdade frågor hos läraren. Att undervisa om hållbar utveckling innebär att läraren ska inta ett kritiskt förhållningssätt till sin undervisningspraktik genom att problematisera, analysera samt medvetandegöra sina ställningstaganden relaterat till undervisningen.