Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur en grupp förskollärare beskriverundervisning för hållbar utveckling samt den sociala dimensionen. Kvalitativa intervjuer användes som metod där sex förskollärare från en förskola utgjorde grunden för studiens underlag.Tre undervisningstraditioner har använts som utgångspunkt för att svara på syfte och frågeställningar som visade att den sociala dimensionen påverkar vilken typ av undervisning för hållbar utveckling barnen får ta del av. Studien visade också att förskollärarna behöver kunskap om vad begreppen hållbar utveckling och den sociala dimensionen innefattas av för att kunna ge barnen förutsättningar som leder till ett positivt förhållningssätt för en hållbar utveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring hållbar utveckling utifrån den socialadimensionen under samling ser ut på förskolan. Vi valde intervju som metod och använde oss av kvalitativa intervjuer, mer specifikt semistrukturerad intervjuform. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika åldrar och med olika mycket erfarenheter från yrkeslivet. Dessa pedagoger kommer från två olika förskolor. Intervju som metod valdes då vi var ute efter pedagogernas åsikter och känslor inför ämnet. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är  ett  stort och aktuellt ämne  (Björneloo  2007,  s.  19), som även berör förskolans värld. Studien utgår ifrån att hållbar utveckling består av tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk. Resultatet visar att pedagoger förstår innebörden av social hållbarhet och arbetar med det på förskolan, både i samling och i det spontana mötet med barnet och man använde sig helst av verktyg i samlingen för att förmedla kunskapen. Dock sätter man inte alltid ord på begreppet och man reflekterar inte heller på arbetet med den sociala hållbarheten i lika storutsträckning som eventuellt andra ämnen man förmedlar på förskolan. / The aim of the study is to investigate how the work on sustainable development, based on the social dimension during assembly, looks at the preschool. We chose interview as a method and used qualitative interviews, more specifically semistructured interviews. We interviewed active educators of different ages and with a lot of experience from working life. These preschool teachers come from two different preschools. Interview as a method was chosen because we were looking for teachers' opinions and feelings about the subject. Previous research shows that sustainable development is a major and central subject, which also affects the pre-school world. The study assumes that sustainable development consists of three dimensions: social, ecological and economic. The focus on this study is on the social dimension. The results we gained show that educators understand the meaning of social sustainability and how to work with the subject at the preschool, both in assembly and in the spontaneous meeting with the child, and they use different tools in the assembly to convey knowledge. However, they do not always put meaning into the word nor do they reflect on the work  they  put  in  on  social  sustainability  as  much  as  they  do  in  other  subjects that are communicated to preschool.

Studiens syfte är att förklara sambandet och särkopplingen mellan en organisations hållbarhetsmål och arbetssätt inom de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk. För att uppnå syftet kartlades först sambandet och särkopplingen mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt inom olika områden inom respektive hållbarhetsdimension. För att testa särkopplingen testades 12 hypoteser varav sex mot allmänna hållbara prestationer och sex mot hållbara energiprestationer. Uppdelningen av hållbara prestationer gjordes med hänsyn till att särskilja de branschspecifika hållbara prestationerna. Studieobjekten befann sig alla inom energikrävande branscher, därav uppdelningen. Med grund i teorin och litteraturinsamlingen har teoretiska antagandet dragits att höga hållbara prestationer bidrar till hög måluppfyllelse. Teoretiska antaganden kan även dras att särkoppling uppstår då det finns ett gap mellan hållbarhetsmål och arbetssätt. Våra antaganden, utifrån litteraturinsamlingen, är att låg grad av särkoppling leder till höga hållbara prestationer. Utifrån tidigare forskning och teorier utformades en teoretisk modell. Modellen och hypoteserna testades genom en teoretiskt anpassad enkätundersökning. Den kvalitativa empiriinsamlingen och tidigare forskning låg till grund för utformningen av enkäten som användes. Totalt deltog 217 respondenter, varav 104 från studiens fokusgrupp och 113 från en referensgrupp. Sambandet och särkopplingen mättes i enkäten genom att låta studiens respondenter ta ställning till vilken grad arbetssätten speglade hållbarhetsmålen. Analysen bygger på en statistisk analys och en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet bekräftar att arbetet med respektive hållbarhetsdimension påverkar en organisations allmänna hållbara prestationer. Det visade även att ett område inom respektive hållbarhetsdimension bekräftades ha en positiv påverkan på de allmänna hållbara prestationerna. Områdena var ekologisk utsläpp, social mångfald och ekonomiska samhälleliga förväntningar. För de hållbara energiprestationerna påvisades det att endast området ekologisk utsläpp påverkar hållbara energiprestationer. De bekräftade områdena påvisade därmed en låg grad av särkoppling mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt. En låg grad av särkoppling inom dessa områden bidrog till höga hållbara prestationer och hög måluppfyllelse inom organisationen och betyder att arbetet var målinriktat.

Den här studien handlar om två viktiga ämnen för förskolan, vilka är föräldrasamverkan och hållbar utveckling. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka och skapa kunskap om hur personal i svensk förskola runt om i Sverige använder sig av föräldrasamverkan, specifikt i deras arbete med hållbar utveckling. Studien är baserad på en enkätundersökning, vilket bestod av sju öppna frågor och 16 slutna frågor. Totalt lämnades 102 anonyma svar in av personal i förskolor runt om i Sverige. Resultatet visade att förskolepersonal möjliggör vårdnadshavares involverande och deltagande i arbete med hållbar utveckling genom att förse dem med information på olika sätt, både genom formella och informella samtal. Aktiviteter som pedagogerna brukar hålla för att göra vårdnadshavare delaktiga är främst föräldradagar, öppet hus, drop-in dagar, odlingsfester och arrangerade aktivitetsdagar. Många respondenter ansåg att det gick lika bra att involvera vårdnadshavarna i alla dimensioner inom hållbar utveckling, den ekonomiska, den sociala samt den ekologiska dimensionen, och de formulerade att hur bra det går beror på deras föräldrasamverkan. Annars upplevde de flesta att den ekologiska dimensionen och den sociala dimensionen var lättast. Endast ett fåtal pedagoger upplevde att den ekonomiska var lättast att inkludera vårdnadshavare inom. Förskolepersonalen förmedlade att deras egen vilja och engagemang till att involvera vårdnadshavarna i arbetet med hållbar utveckling är antingen positivt eller neutralt. Samtidigt var det blandat mellan positiva, neutrala och negativa upplevelser när det kommer till förskolepersonalens upplevelser av vårdnadshavares engagemang och vilja till involvering. De utmaningar som förskolepersonal upplevde framkom i föräldrasamverkan inom arbete med hållbar utveckling var att det finns olika värderingar, livsstilar och kulturella skillnader samt att tidsbristen är ett hinder. En gynnsam följd av vårdnadshavares aktiva medverkan i förskolan är att det skapar förutsättningar till att barnens lärande utvecklas. Samtidigt får personalen nya kunskaper och erfarenheter från vårdnadshavarna samt nya synpunkter på hållbarhetsfrågor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna arbetar med hållbar utvecklingmed fokus på mat i förskolan samt hur de hanterar de etiska dilemman som kan uppkomma idessa situationer. En kvalitativ metodansats användes i studien där vi genomförde femstycken halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna skedde via telefon ochspelades in för att sedan transkriberas. Vi analyserade intervjuerna med hjälp av de tredimensionerna inom hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomisk. Resultatet avstudien visar att hållbar kost är svårt att definiera enligt förskollärarna, för att det är ett stortbegrepp som kan innehålla många olika komponenter, exempelvis kan en hållbar kostinnebära vad kroppen behöver få i sig till vilken påverkan maten har för vår planet. Utifrånden ekologiska dimensionen arbetar förskollärarna med odling och kompostering. Dock villede allra flesta arbeta mer med odling och kompostering, för att i dagsläget fanns inte tiden tillför det. I den sociala dimensionen framkom det att förskollärarna vill få mer inflytandegällande vad som ska serveras på förskolan samt att barnen får mer tillgång till att vara medoch tillaga maten. Att alla äter olika typer av mat och att vissa äter kött och andra ätervegetariskt var inget som förskollärarna ansåg vara ett problem. De menade dock att detkunde uppstå ett dilemma med att barnen själva inte alltid fick välja själva vad de ska äta. Iden ekonomiska dimensionen ingår problemet med matsvinn som ur en ekonomisk synpunktinte är hållbar och att det är något förskollärarna tar upp att de jobbar mycket med. Slutsatsenav studien blev att förskollärarna jobbar mycket med hållbar kost i relation till de tredimensionerna även fast de själva ansåg sig vara okunniga och ville arbeta mer med det. Dejobbade bland annat med en hållbar kost genom att kompostera, odla och genom att prata ommatsvinn. Förskollärarna upplevde inte några problem med miljöetiska aspekter uppstod utanbarnen tycker att det är en naturlig del och accepterar det som de får lära sig om de får detförklarat för sig.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan beskriver hållbar utveckling utifrån den sociala dimensionen och hur denna uppfattning ligger som grund förförskollärarnas undervisning kring begreppet i förskolan. Tidigare forskning visar att undervisning om hållbar utveckling utifrån den sociala dimensionen ska läggas i tidig ålder för bästa resultat, samtidigt som nyare forskning kring ämnet är begränsat. Nyare forskning visar även att efter begreppet hållbarhet synliggjorts i skolverket (2018) krävs mer kompetensutveckling för verksamheten. Detta för en professionell undervisning enligt uppdraget i Läroplanen. Fenomenografi är det teoretiska perspektivet som studien utgått ifrån och menar att den sociala delen kan ses som ett fenomeni undervisningen. Metoden vi använde oss av för att samla in data var kvalitativ semistrukturerad intervju med enskilda intervjuer samt fysiska möten. Resultatet visar att hållbar utveckling påverkar undervisningen på politisk nivå och barnen beskrivs som framtidens vuxna och deras deltagande för en hållbar utveckling av den sociala dimensionen anses vara av stor betydelse (Ärlemalm-Hagsérs, 2013). Förskollärarna i studien resonerade att samtal och dialoger ska genomsyra undervisningen samt en struktur där barnen får ha inflytande och vara delaktiga utifrån den sociala dimensionen. Förskollärarna lyfter även att de samverkar och samarbetar med hemmen för att alla ska vara inkluderade i arbetet kring en social hållbar utveckling.

Ett hållbart företagande berör tre olika dimensioner: sociala dimensionerna, ekologiska dimensionerna och de ekonomiska dimensionerna.  För att arbeta mot ett hållbart företagande behöver ett företag kunna balansera dessa tre dimensioner samtidigt. Detta examensarbete syftar till att utifrån ett hållbart företagande undersöka de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna för att fastställa Bra miljötekniks befintliga hållbarhetsarbete. Studien analyserar hur de tre hållbarhetsdimensionerna integrerar med varandra. Detta för att få en ökad förståelse kring hur företaget bättre ska kunna anpassa sin verksamhet mot ett hållbart företagande.   För att skapa en djupare förståelse kring ämnet genomfördes en litteraturstudie. Litteraturinsamlingen består av avhandlingar och akademisk litteratur. Studien innehåller kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Syftet med intervjuerna var att skapa ökad förståelse kring hur företaget arbetar med sina sociala åtaganden. Både en direkt-intervju och en telefonintervju genomfördes.   Sociala aspekter och förhållanden vid företaget undersöks i studien genom en semistrukturerad intervju. De ekonomiska aspekterna undersöks genom viktning av tung lastbil, drivmedel, utsläpp och kostnader. Den ekologiska dimensionen undersöks med hjälp av verktyget livscykelanalys (LCA). Detta verktyg används för att öka förståelsen kring hur företagets aktiviteter påverkar i form av kostnader och miljöavtryck.   I den ekonomiska dimensionen kunde det tydligt utläsas att ingen av investeringarna var relativt stor i jämförelse med företagets resultat. Byte av bränsle till hydrerad vegetabilisk olja är det bästa alternativet taget ur ett perspektiv för hållbart företagande. De sociala dimensionerna undersöktes i form av aktiva val, etik, moral och inställning. Det framgick att stort ansvar har lagts på moderföretaget i Norge där all produktion sker. Inställningen var att; det sköter dem. Slutsatsen blev att företaget saknade kunskap kring vad de sociala dimensionerna innefattar, vilket är inte ovanligt enligt tidigare forskning. De sociala delarna består av mjuka delar och kräver därför en mer demokratisk och öppen process för att utvecklas framgångsrikt.     Att aktivt arbeta med hållbart företagande är resurskrävande för hela organisationen och dess processer. Ständig uppdatering och kontroll är ett måste. Då lönsamhet kan vara svårt att utläsa i ett kortsiktigt perspektiv finns en förståelse för att företag väljer att lägga resurser på annat.   Fördelar när det kommer till arbete med hållbart företagande är att det i det långa loppet genererar både ekonomisk lönsamhet och kompetensutveckling. Dock bör tilläggas att det främsta incitamentet till ett hållbart företagande är att kunna ge framtida generationer förutsättningarna att leva av och på vår planet precis som vi själva gjort. / Sustainable entrepreneurship involves three different dimensions in sustainable development: social dimensions, ecological dimensions and economic dimensions. In order to work towards sustainable entrepreneurship the firm needs to balance these three areas of responsibility simultaneously. This study examines the social, economic and ecological dimensions of sustainable enterprise, based on sustainable entrepreneurship. The study analyses how the three sustainability dimensions integrates with each other in order to gain a better understanding of how to better adapt their business to sustainable entrepreneurship.   In order to obtain a comprehensive base a literature study was first conducted. The literature reviews consists of dissertations and literature studies. The study is also based on qualitative interviews with a semi-structured design. The purpose of the interviews was to get a better understanding of the present social commitment within the firm. Both a direct interview and a telephone interview were conducted.   Social aspects and conditions at the company were examined in the study through a semi-structured interview. In the economic aspects, heavy truck, fuel, emissions and costs for sustainable entrepreneurship were weighted. The ecological dimension is investigated through using the Lifecycle Assessment (LCA) as a tool. When using a LCA a company can get a greater understanding of how their activities affect the environment and where the effect has the most impact.    In the economic dimension, it was clear that none of the investments were relatively large in comparison to the company's earnings. Changing the fuel to HVO is clearly the best option taken from a perspective for sustainable entrepreneurship. The social dimensions were examined in terms of active choices, ethics, morals and attitude. It was very clear that great responsibility lies with the mother-company in Norway where all production takes place. The company lacked knowledge in how to affect the social dimensions and what they included. The social dimensions consist of many soft parts, a more democratic and open process is needed to create a successful result.   Working actively with sustainable entrepreneurship is demanding resources for the entire organization and its processes, as well as continuous updating and control. Since profitability in numbers can be difficult to read in a short-term perspective many companies choose to put resources on other things.    Advantages for organizations that work with sustainable entrepreneurship are that it generates both economic profitability and competence development in a long-term perspective. But most importantly, future generations must be given the conditions to live on and off our planet just as we did.

Titel: Finns det ett samband mellan CSR och lånens löptid? - En kvantitativ studie på 300 publika bolag mellan 2008 - 2016 Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Matilda Tapper och Linda Tufvesson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2018 – Maj Syfte: Företagens sociala ansvarstagande blir en allt viktigare fråga, inte minst för intressenter och långivare vid bedömning av företagsrisken och kreditrisken. Många forskare har studerat hur CSR påverkar ett företags kapitalstruktur och vi vet därför att CSR påverkar företagens möjlighet att ta kortfristiga lån eftersom socialt ansvarstagande företag har en lägre finansiell risk. Syftet med den här studien är därför att undersöka om CSR påverkar ett företags val mellan lång- och kortfristigalån. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och tidsperspektivet består av en longitudinell design som genomförts med sekundärdata från Thomson Reuters databas Datastream med data för åren 2008 - 2016. Urvalet består av 300 publika europeiska bolag för vilka data har analyserats med multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet indikerar på att det inte föreligger något samband mellan total CSR och lånens löptid, vilket troligtvis drivs av att miljödimensionen antar ett negativt samband som är lika starkt som företagsstyrningsdimensionens positiva samband. Studiens resultat visar inte heller på något samband mellan den sociala dimensionen och lånens löptid. Slutsatsen är därför att inget samband föreligger mellan total CSR och lånens löptid. CSR-aktiviteter inom miljödimensionen anses vara det som främst ligger i intressenternas intressen. Förslag till fortsatt forskning: Då det i studien visat sig att sambanden skiljer sig åt mellan de olika dimensionerna bör framtida forskning se till varje enskild dimension och se mer till de kategorier och indikationer som underbygger dessa dimensioner. Vi föreslår även att en liknande studie genomförs, med en löptid på tre år istället för ett år som definition på långfristiga skulder, för att ge underlag för jämförelser mellan Europa och USA. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap som finns för europeiska bolag gällande sambandet mellan CSR och lånens löptid samt till att undersöka sambandet mellan varje enskild dimension och lånens löptid.Studien bidrar också till teorin gällande att användningen av eget kapital inte bara påverkas av sociala aktiviteter, utan även av total CSR. Det praktiska bidraget är i form av bevis på att företag kan påverka kostnaden för eget kapital genom CSR och därmed ett företags ekonomi som helhet. / Title: Is there a relationship between CSR and debt maturity? - A quantitative study of 300 public European companies between 2008 - 2016 Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Matilda Tapper and Linda Tufvesson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2018 – May Aim: Corporate social responsibility becomes an increasingly important issue, not least for stakeholders and lenders in assessing corporate risk and credit risk. Many researchers have studied how CSR affects the capital structure of a company and we know that CSR affects companies' ability use short-term debt because socially responsible companies have a lower financial risk. The aim of this study is therefore to investigate whether CSR affects a company's choice between long-term and short-term debt. Method: The study assumes a positivistic research philosophy and has a hypothetical- deductible approach. The study has a quantitative strategy and the time perspective consists of a longitudinal design, implemented with secondary data from Thomson Reuters database Datastream with data from the years 2008 - 2016.The sample consists of 300 public European companies for which data were analyzed by multiple regression analyzes in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusion: The results indicates that there is no correlation between total CSR and debt maturity, which is probably driven by the environmental dimension assuming a negative relationship that is as strong as the positive relationship with the corporate governance dimension. The result of the study also shows no correlation between the social dimension and debt maturity. The conclusion is therefore that there is no correlation between total CSR and debt maturity. CSR-activities within the environmental dimension are considered to be the main interests of stakeholders. Suggestions for future research: As the study showed that the relationships differ between the different dimensions, future research should address each individual dimension and look more at the categories and indications that support these dimensions. We also suggest that a similar study may be conducted, with a debt maturity of three years instead of one year as the definition of long-term debts, to provide basis for comparisons between Europe and the United States. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research that exists for European companies regarding the relationship between CSR and debt maturity, as well as investigating the relationship between each individual dimension and debt maturity. The study also contributes to the theory that the use of equity is not only influenced by social activities but also by total CSR. Also, a practical contribution in the form of evidence that companies can influence the cost of equity through CSR and thus a company´s economy as a whole.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser förklarar eventuella förändringar i ESG-betygets sociala dimension, samt om involvering i kontroverser leder till förbättrade CSR-strategier. Tidigare forskning har påvisat diverse problem gällande tillförlitligheten i ESG-bedömningar och olika kontroverser har medfört en negativ påverkan på ESG-betyget. Hållbarhetsrisker har därmed inte beaktats på ett korrekt sätt i bedömningen, vilket är av vikt då risken annars är stor att kapital placeras felaktigt. ESG-betyget består av tre dimensioner (E, S och G), den sociala dimensionen är tämligen outforskad i förhållande till övriga dimensioner. Denna studie fokuserar därav på den sociala dimensionen och sociala kontroverser.  Metod: Studien grundar sig i den positivistiska forskningsfilosofin med en kvantitativ metod och en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. En longitudinell studie av 559 publika bolag under tidsperioden 2010-2019, med sekundärdata från databasen Thomson Reuters Datastream. Datamaterialet analyseras i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inte på något samband mellan sociala kontroverser och det totala sociala betyget. Däremot uppträder både positiva och negativa samband mellan sociala kontroverser och policybetyg, som är några få utvalda bland många indikatorer, som bygger upp det sociala betyget. De positiva sambanden tyder på att företag anstränger sig för att förbättra sina CSR-strategier och visa sig legitima efter en social kontrovers. Utifrån resultaten dras en slutsats att sociala kontroverser medför förändringar inom den sociala dimensionen, trots att inget direkt samband till det totala sociala betyget kan bekräftas. Examensarbetets bidrag: Avsikten med studien är att bidra till den företagsekonomiska forskningen gällande ESG-betygens relevans och reliabilitet, med fokus på existerande forskningsgap gällande den sociala dimensionen. Studien tillför också en ökad inblick i företags agerande efter att de involverats i en social kontrovers.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att studera fler indikatorer inom det sociala ESG-betyget för en djupare förståelse för effekterna av sociala kontroverser. Det vore också intressant att ytterligare studera hur företag agerar inom CSR ett flertal år efter en social kontrovers, förslagsvis genom en kvalitativ forskningsmetod. Vidare föreslås att en liknande studie genomförs, där företag i specifika länder eller branscher väljs ut för att identifiera eventuella skillnader i effekterna av kontroverser, med avseende på såväl bransch som land. Detta då det bland annat råder internationella skillnader i redovisningssammanhang. / Aim: The purpose of this study is to examine whether social controversies can explain changes in the social dimension of the ESG rating and if controversies leads to improved CSR strategies. Previous research has shown problems regarding the reliability of ESG assessments, various controversies have had a negative impact on the ESG rating. Which means that sustainability risks has not been taken into account in a correct way during the assessment. A correct assessment is important as the risk is otherwise that a large amount of capital is invested incorrectly. The ESG rating consists of three dimensions (E, S and G), the social dimension is rather unexplored in comparison with the environmental dimension. This study therefore focuses on the social dimension and social controversies.  Method: This study adopts a positivist quantitative method with a hypothetico-deductive research approach. The research design is a longitudinal study with data of 559 worldwide public companies during the period 2010-2019. The study is based on data of secondary art, collected from the Thomson Reuters Datastream. The data material is analyzed in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results do not show any significant correlation between social controversies and the overall social score. On the other hand, there are both positive and negative connections between social controversies and policy score. Policy score are a few of many data points which the social score is based on. The positive relationships indicate that companies are making efforts to improve their CSR strategies and prove their legitimacy after a social controversy. Based on the results, it is concluded that social controversies lead to changes in the social dimension, even though no direct connection to the overall social score can be confirmed. Contribution of the thesis: This study intends to contribute to the business economics research regarding the ESG ratings relevance and reliability, with focus on existing research gaps regarding the social dimension. The study also provides an increased insight how companies react after they have been involved in a social controversy.  Future research avenues: This research could be extended in a way that takes more data points within the social score into account, to obtain a deeper understanding of the consequences and effects of a social controversy. It would also be interesting to further study how companies act within CSR several years after a social controversy, preferably through a qualitative research method. Furthermore, it is suggested that a similar study can be done, where companies in specific countries or industries are selected, to identify if there’s any differences in the effects of controversies. This would be interesting because, among other things, there are international differences in accounting contexts.

Syfte: Pålitliga ESG-betyg är en förutsättning för bedömning av företagens hållbarhetsarbete. Forskare har ifrågasatt betygens validitet, vilket lett till en ny ESG-metodologi, där kontroverser används som en proxy för bristande ansvarstagande. Ett valitt betyg bör återspegla brister i företagets ansvarstagande för hållbarhet då bristerna kan leda till negativa effekter för företagen. Kontroverser, som är resultatet av bristande ansvarstagande, är mest förekommande i den sociala dimensionen av ESG. Studiens syfte var att validitetstesta den sociala dimensionen av ett värderingsinstituts ESG-betyg genom att använda sociala kontroverser som validitetsmått och jämföra betygen med en ny ESG-metodologi. Metod: ESG-data inhämtades dels från databasen Refinitiv Eikon, dels från en forskargrupp. I en tvärsnittsstudie, med hypotetisk-deduktiv ansats, analyserades data med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Forskningsfrågorna har besvarats med deskriptiv statistik, snittbetyg i relation till antal kontroverser, samt genom korrelationer mellan respektive ESG-metods betyg och mellan betygen och kontroverser, vilket sedan utvärderades med utgångspunkt i tidigare forskning och ekonomiska teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att det traditionella sociala ESG-betyget saknar förmågan att representera företagens bristande ansvarstagande för hållbarhet. Betyget, som genererats från ny ESG-metodologi, indikerar brister hos företag och kan därför hävdas vara valitt utifrån en institutionell investerares perspektiv. Med det nya ESG-betyget som måttstock för validitet kan därför det traditionella ESG-betyget ifrågasättas då resultatet även visar ett negativt samband mellan metodernas betyg, vilket tyder på motsättningar. Examensarbetets bidrag: Studien understödjer tidigare forskning genom att undersöka ett traditionellt ESG-betygs förmåga att representera ett företags bristande ansvarstagande för hållbarhet. Bidraget sker dels genom en diskussion om varför sociala kontroverser kan användas som ett validitetsmått för den sociala komponenten av ESG-betyg, dels genom validitetstestet på två olika typer av ESG-betyg. Resultatet visar betygens förmåga att förmedla ansvarstagande för hållbarhet och därmed betygets användbarhet för institutionella investerare. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning gällande ESG-betyg, tillhandahållna av värderingsinstitut, bör fokusera på att införa standard tillsammans med utredning av för- respektive nackdelar ett sådant införande medför och för vem. Ytterligare studier kan inkludera andra värderingsinstitut, fler tidsperioder samt alla ESG-betygets dimensioner. / Aim: Reliable ESG scores are essential for investors who want to evaluate the sustainability performance of companies. Researchers have questioned the validity of ESG scores, which have led to the origin of a new ESG methodology which uses controversies as a proxy for deficiency in accountability. A valid score should be able to reflect deficiency in companies accountability for sustainability since the deficiencies can lead to negative effects for companies. Controversies, which are the result of deficient accountability, are most frequent in the social dimension of ESG. The aim of this study was to test the validity of the social dimension of ESG scores issued by a rating institute by using social controversies as a validity measure and compare the scores with a new ESG methodology.  Method: ESG data was obtained partly from the database Refinitiv Eikon and partly from a group of researchers. In a cross-sectional study, with a hypothetical-deductive approach, data was analyzed using the statistical program SPSS. The research issues have been answered with descriptive statistics, average rating in relation to number of controversies and by correlations between each ESG-methods scores and between scores and controversies, which was then evaluated on the basis of previous research and economic theories. Result and conclusions:  The result shows that the traditional social ESG score lack the ability to represent deficient corporate accountability for sustainability. The rating, generated from the new ESG methodology, indicates companies’ shortcomings and can therefore be claimed to be valid from the perspective of an institutional investor. With the new ESG rating as a measure for validity, the traditional ESG score is questioned as the result also shows a negative relation between the scores of each ESG rating, which indicates disagreements. Contribution of the thesis: This study supports previous research by examining the ability of traditional ESG scores to represent deficiency in corporate accountability for sustainability. The contribution is made partly through a discussion of why social controversies can be used as a validity measure for the social component of ESG scores, and partly through the validity test on two different types of ESG scores. The result shows each score’s ability to represent responsibility for sustainability and thus the usefulness of the score for institutional investors. Suggestions for future research: Further research on ESG scores, provided by rating institutes, should focus on introducing standards together with an investigation of the advantages and disadvantages of such an introduction and for whom. Additional studies may include other rating institutes, more time periods and all the dimensions of the ESG score.