Syfte: Pålitliga ESG-betyg är en förutsättning för bedömning av företagens hållbarhetsarbete. Forskare har ifrågasatt betygens validitet, vilket lett till en ny ESG-metodologi, där kontroverser används som en proxy för bristande ansvarstagande. Ett valitt betyg bör återspegla brister i företagets ansvarstagande för hållbarhet då bristerna kan leda till negativa effekter för företagen. Kontroverser, som är resultatet av bristande ansvarstagande, är mest förekommande i den sociala dimensionen av ESG. Studiens syfte var att validitetstesta den sociala dimensionen av ett värderingsinstituts ESG-betyg genom att använda sociala kontroverser som validitetsmått och jämföra betygen med en ny ESG-metodologi. Metod: ESG-data inhämtades dels från databasen Refinitiv Eikon, dels från en forskargrupp. I en tvärsnittsstudie, med hypotetisk-deduktiv ansats, analyserades data med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Forskningsfrågorna har besvarats med deskriptiv statistik, snittbetyg i relation till antal kontroverser, samt genom korrelationer mellan respektive ESG-metods betyg och mellan betygen och kontroverser, vilket sedan utvärderades med utgångspunkt i tidigare forskning och ekonomiska teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att det traditionella sociala ESG-betyget saknar förmågan att representera företagens bristande ansvarstagande för hållbarhet. Betyget, som genererats från ny ESG-metodologi, indikerar brister hos företag och kan därför hävdas vara valitt utifrån en institutionell investerares perspektiv. Med det nya ESG-betyget som måttstock för validitet kan därför det traditionella ESG-betyget ifrågasättas då resultatet även visar ett negativt samband mellan metodernas betyg, vilket tyder på motsättningar. Examensarbetets bidrag: Studien understödjer tidigare forskning genom att undersöka ett traditionellt ESG-betygs förmåga att representera ett företags bristande ansvarstagande för hållbarhet. Bidraget sker dels genom en diskussion om varför sociala kontroverser kan användas som ett validitetsmått för den sociala komponenten av ESG-betyg, dels genom validitetstestet på två olika typer av ESG-betyg. Resultatet visar betygens förmåga att förmedla ansvarstagande för hållbarhet och därmed betygets användbarhet för institutionella investerare. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning gällande ESG-betyg, tillhandahållna av värderingsinstitut, bör fokusera på att införa standard tillsammans med utredning av för- respektive nackdelar ett sådant införande medför och för vem. Ytterligare studier kan inkludera andra värderingsinstitut, fler tidsperioder samt alla ESG-betygets dimensioner. / Aim: Reliable ESG scores are essential for investors who want to evaluate the sustainability performance of companies. Researchers have questioned the validity of ESG scores, which have led to the origin of a new ESG methodology which uses controversies as a proxy for deficiency in accountability. A valid score should be able to reflect deficiency in companies accountability for sustainability since the deficiencies can lead to negative effects for companies. Controversies, which are the result of deficient accountability, are most frequent in the social dimension of ESG. The aim of this study was to test the validity of the social dimension of ESG scores issued by a rating institute by using social controversies as a validity measure and compare the scores with a new ESG methodology.  Method: ESG data was obtained partly from the database Refinitiv Eikon and partly from a group of researchers. In a cross-sectional study, with a hypothetical-deductive approach, data was analyzed using the statistical program SPSS. The research issues have been answered with descriptive statistics, average rating in relation to number of controversies and by correlations between each ESG-methods scores and between scores and controversies, which was then evaluated on the basis of previous research and economic theories. Result and conclusions:  The result shows that the traditional social ESG score lack the ability to represent deficient corporate accountability for sustainability. The rating, generated from the new ESG methodology, indicates companies’ shortcomings and can therefore be claimed to be valid from the perspective of an institutional investor. With the new ESG rating as a measure for validity, the traditional ESG score is questioned as the result also shows a negative relation between the scores of each ESG rating, which indicates disagreements. Contribution of the thesis: This study supports previous research by examining the ability of traditional ESG scores to represent deficiency in corporate accountability for sustainability. The contribution is made partly through a discussion of why social controversies can be used as a validity measure for the social component of ESG scores, and partly through the validity test on two different types of ESG scores. The result shows each score’s ability to represent responsibility for sustainability and thus the usefulness of the score for institutional investors. Suggestions for future research: Further research on ESG scores, provided by rating institutes, should focus on introducing standards together with an investigation of the advantages and disadvantages of such an introduction and for whom. Additional studies may include other rating institutes, more time periods and all the dimensions of the ESG score.

This study aims to investigate and identify factors within the social dimension of strategic alignment that can create mis-alignment within the organization and its IT projects. Identified factors are seen as risks and obstacles that organizations should work with to prevent strategic misalignment in future projects. The study examines the implementation of a common CRM-system (Customer relationship management) for a global organization based in Sweden. The study is anonymized to protect the organization and its respondents. Data collection has been performed using a triangulation based on semi-structured interviews with project members from both the IT and business department, documentation about the CRM project, the case organization's IT strategy and results from related research. The study took place during the COVID-19 pandemic and was thus carried out remotely using digital tools. A total of 17 factors were identified, of which 8 are unique to this study that has a direct impact on the case organization's strategic alignment within the CRM project. These factors have also been the basis for placing the case organization in a maturity pyramid for strategic alignment. Communication and knowledge sharing between IT and business, remnants of old legacy from silo operations and previously unsuccessful CRM projects, shortcomings in time planning and resource allocation, weak preparation, lack of training and low commitment are examples of what the results of this research identify affect strategic alignment for large Swedish organizations in projects. / Denna studie syftar att undersöka och identifiera faktorer inom den sociala dimensionen av strategisk linjering som kan skapa strategisk fel-linjering inom organisationer och dess IT-projekt. Identifierade faktorer ses som risker och hinder som organisationer bör arbeta med för att förhindra strategisk fel-linjering inom framtida projekt.  Studien undersöker implementeringen av ett gemensamt CRM-system (Customer relationship management) för en global organisation med säte i Sverige. Studien är anonymiserad för att skydda organisationen och dess respondenter. Datainsamling har utförts med hjälp av en triangulering som grundar sig i  semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar från både IT- och affärsverksamheten, dokumentation om CRM-projektet och fallorganisationens IT-strategi samt resultat från relaterad forskning. Studien ägde rum under COVID-19 pandemin och utfördes därmed på distans med hjälp av digitala verktyg. Totalt identifierades 17 faktorer varav 8 unika för denna studien som har en direkt inverkan på fallorganisationens strategisk linjering inom CRM-projektet. Dessa har faktorer har även legat till grunden för att placera fallorganasitonen i en mognads pyramid för strategisk linjering. Kommunikation och kunskapsdelning mellan IT- och affärsverksamheten, kvarlevor av gammalt arv från siloverksamheter och tidigare misslyckade CRM-projekt, brister i tidsplanering och resursallokering, svagt förarbete, brist på utbildning och lågt engagemang är exempel på vad resultatet från denna forskning identifierar påverka strategisk linjering för stora svenska organisationer i projekt.