Syfte: Hållbarhetsskandaler har på senare tid blivit uppmärksammat som ett mer följdriktigt mått på företagens hållbarhetsarbete än de idag mest förekommande hållbarhetsmåtten. Däremot har ingen tidigare utförd studie kartlagt de handlingar som utlöser företagens hållbarhetsskandaler. Syftet med studien är därmed att undersöka de bakomliggande handlingarna till skandaler kopplade till miljödimensionen av hållbarhet inom miljökritiska industrier för att konkretisera vad samhället reagerar på. Metod: Studien antar en kvalitativ metod med en multipel form av fallstudiedesign inspirerad av bland annat etnografisk innehållsanalys med en deduktiv ansats. Vidare använder sig studien av ett klassificeringsschema för att kategorisera och analysera den sekundärdata som hämtas från Thomson Reuters Datastream. Data representerar ett urval på 278 skandaler kopplat till miljödimensionen av hållbarhet över en elvaårsperiod (2008-2018). Resultat & slutsats: Studiens resultat indikerar att händelserna bakom industriföretagens skandaler kopplade till miljödimensionen av hållbarhet främst omfattar föroreningar och utsläpp med potentiell eller konstaterad negativ miljöpåverkan, där myndigheter och lokalbefolkning ligger bakom de flesta av reaktionerna. Studiens slutsats är därav att det främst är normbrott som utlöser hållbarhetsskandaler. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap som existerar genom att synliggöra de bakomliggande handlingarna till att hållbarhetsskandaler uppdagas. Ett av studiens bidrag är den kunskap gällande att hållbarhetsskandaler ofta beror på normbrott samt att det räcker med att en industri uppfattas som riskfylld för att en skandal ska uppstå. Genom studien synliggörs även en intressentgrupp i form av lokalbefolkningen som en av företagens viktigaste intressenter, vilket inte har uppmärksammats i tidigare forskning. Förslag till fortsatt forskning: För att bringa den ifrågavarande studiens resultat vidare skulle det vara av intresse om framtida forskning skapar en generell modell i syfte att kunna prognostisera risken för att hållbarhetsskandaler ska uppstå genom maskininlärningsmetoder som synliggör icke-linjära korrelationer i mätpunkterna för dagens hållbarhetsmått i form av exempelvis ESG. / Aim: Sustainability scandals have recently been recognized as a more consistent measure of companies' sustainability efforts than today's most common sustainability measures. However, no previous study has mapped the actions that trigger corporate sustainability scandals. The aim of the study is thus to investigate the underlying actions of scandals linked to the environmental dimension of sustainability in environmentally critical industries in order to flesh out what society reacts to. Method: The study adopts a qualitative method adopting a multiple case study design inspired by different kinds of content analysis with a deductive approach. Furthermore, the study uses a classification scheme to categorize and analyze the secondary data retrieved from Thomson Reuters Datastream. The data consists of 278 scandals linked to the environmental dimension of sustainability over a period of eleven years (2008-2018). Result & Conclusions: The study's results indicate that the actions behind industrial scandals linked to the environmental dimension of sustainability mainly consists of pollution and emissions with potential or confirmed negative environmental impacts, where government bodies and local population reacts the most. The study concludes that it is primarily norm crimes that trigger sustainability scandals. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research by defining the underlying actions that leads to sustainability scandals. One of the contributions of the study is that sustainability scandals often are based on norm violations and also that it is enough for an industry to be perceived as risky for a scandal to arise. The findings of this study also emphasize the local population as one of the most important stakeholder groups for corporations, a finding which has not been highlighted in previous research. Suggestions for future research: In order to further carry out the results of the study in question, it would be of interest if future research were to create a general model in order to forecast the risk of sustainability scandals occurring through machine learning methods that make non-linear correlations visible in the measurement points of today's sustainability metrics in the form of ESG.

Titel: Finns det ett samband mellan CSR och lånens löptid? - En kvantitativ studie på 300 publika bolag mellan 2008 - 2016 Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Matilda Tapper och Linda Tufvesson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2018 – Maj Syfte: Företagens sociala ansvarstagande blir en allt viktigare fråga, inte minst för intressenter och långivare vid bedömning av företagsrisken och kreditrisken. Många forskare har studerat hur CSR påverkar ett företags kapitalstruktur och vi vet därför att CSR påverkar företagens möjlighet att ta kortfristiga lån eftersom socialt ansvarstagande företag har en lägre finansiell risk. Syftet med den här studien är därför att undersöka om CSR påverkar ett företags val mellan lång- och kortfristigalån. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och tidsperspektivet består av en longitudinell design som genomförts med sekundärdata från Thomson Reuters databas Datastream med data för åren 2008 - 2016. Urvalet består av 300 publika europeiska bolag för vilka data har analyserats med multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet indikerar på att det inte föreligger något samband mellan total CSR och lånens löptid, vilket troligtvis drivs av att miljödimensionen antar ett negativt samband som är lika starkt som företagsstyrningsdimensionens positiva samband. Studiens resultat visar inte heller på något samband mellan den sociala dimensionen och lånens löptid. Slutsatsen är därför att inget samband föreligger mellan total CSR och lånens löptid. CSR-aktiviteter inom miljödimensionen anses vara det som främst ligger i intressenternas intressen. Förslag till fortsatt forskning: Då det i studien visat sig att sambanden skiljer sig åt mellan de olika dimensionerna bör framtida forskning se till varje enskild dimension och se mer till de kategorier och indikationer som underbygger dessa dimensioner. Vi föreslår även att en liknande studie genomförs, med en löptid på tre år istället för ett år som definition på långfristiga skulder, för att ge underlag för jämförelser mellan Europa och USA. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap som finns för europeiska bolag gällande sambandet mellan CSR och lånens löptid samt till att undersöka sambandet mellan varje enskild dimension och lånens löptid.Studien bidrar också till teorin gällande att användningen av eget kapital inte bara påverkas av sociala aktiviteter, utan även av total CSR. Det praktiska bidraget är i form av bevis på att företag kan påverka kostnaden för eget kapital genom CSR och därmed ett företags ekonomi som helhet. / Title: Is there a relationship between CSR and debt maturity? - A quantitative study of 300 public European companies between 2008 - 2016 Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Matilda Tapper and Linda Tufvesson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2018 – May Aim: Corporate social responsibility becomes an increasingly important issue, not least for stakeholders and lenders in assessing corporate risk and credit risk. Many researchers have studied how CSR affects the capital structure of a company and we know that CSR affects companies' ability use short-term debt because socially responsible companies have a lower financial risk. The aim of this study is therefore to investigate whether CSR affects a company's choice between long-term and short-term debt. Method: The study assumes a positivistic research philosophy and has a hypothetical- deductible approach. The study has a quantitative strategy and the time perspective consists of a longitudinal design, implemented with secondary data from Thomson Reuters database Datastream with data from the years 2008 - 2016.The sample consists of 300 public European companies for which data were analyzed by multiple regression analyzes in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusion: The results indicates that there is no correlation between total CSR and debt maturity, which is probably driven by the environmental dimension assuming a negative relationship that is as strong as the positive relationship with the corporate governance dimension. The result of the study also shows no correlation between the social dimension and debt maturity. The conclusion is therefore that there is no correlation between total CSR and debt maturity. CSR-activities within the environmental dimension are considered to be the main interests of stakeholders. Suggestions for future research: As the study showed that the relationships differ between the different dimensions, future research should address each individual dimension and look more at the categories and indications that support these dimensions. We also suggest that a similar study may be conducted, with a debt maturity of three years instead of one year as the definition of long-term debts, to provide basis for comparisons between Europe and the United States. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research that exists for European companies regarding the relationship between CSR and debt maturity, as well as investigating the relationship between each individual dimension and debt maturity. The study also contributes to the theory that the use of equity is not only influenced by social activities but also by total CSR. Also, a practical contribution in the form of evidence that companies can influence the cost of equity through CSR and thus a company´s economy as a whole.