I en värld med allt mer begränsade resurser har hållbarhetsarbeten blivit allt vanligare. Social hållbarhet handlar om att bidra till välfärden och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Detta är dock ett begrepp som inom fastighetsföretag är svårt att definiera då det innebär olika saker för olika aktörer. I forskningen diskuteras det om nyttan med ett socialt hållbarhetsarbete och genom att redogöra hur fastighetsföretag arbetar med sociala hållbarhetsfrågor, har denna studie som syfte att beskriva hur värde kan skapas utifrån ett sådant arbete. Studien svarar även på frågan vad det sociala hållbarhetsbegreppet innebär för fastighetsföretag och om det går att se några särskilda skillnader mellan kommunala och privata fastighetsbolag. Genom en ökad förståelse för detta har vi utformat en modell som illustrerar sambandet mellan social hållbarhet och värdeskapande. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, där primär datainsamling gjorts genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsföretag, varav hälften är kommunala respektive privata bolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. Vidare enligt vald induktiv ansats har det empiriska materialet, med hjälp av en strukturerad analysmetod, analyserats gentemot insamlat teoretiskt material. Med hjälp av denna metod, samt en utformad matris baserad på intervjusvaren, kunde likheter och skillnader urskiljas på ett enklare och mer strukturerat sätt. Den slutsats vi kunde dra utifrån analysen är att ambitionen av att vara en långsiktig fastighetsägare har en stor betydelse i skapandet av företagens lönsamhet. Genom de sociala insatserna skapas värde för samhället, vilket i sin tur leder till att fastighetsföretagen på sikt får en högre värdeutveckling och avkastning på sina fastigheter, d.v.s. att en ekonomisk hållbar lönsamhet skapas. Vi kom också fram till att kommunala och privata bolag inte skiljer sig nämnvärt i deras vilja att ta ett samhällsansvar och arbeta med sociala hållbarhetsfrågor, men att aktiviteterna kan se olika ut beroende på företagens förutsättningar. Denna studie är ett kunskapsbidrag om hur fastighetsföretagens sociala hållbarhetsarbete skapar lönsamhet och långsiktig framgång. Vi vill även bidra till en bättre förståelse av begreppet social hållbarhet för fastighetsföretagen.

Hållbart företagande handlar idag om att använda resurserna på ett smartare sätt och genom det uppnå ekonomiska fördelar, resurserna i detta fallet är miljö- och socialansvar. Företag kan idag välja att frivilligt anta hållbarhetsfrågan men som många forskare visat genom undersökningar att företag med ett aktiv hållbarhetsarbete är mer ekonomiskt lönsamma än de som inte satsar. Men hur kan då tjänsteproducerande företag som inte har möjlighet att bidra genom produkteffektivisering eller liknande som produktproducerade företag kan? Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur den valda organisationen skapar ekonomiska fördelar genom att ta ett miljö och socialansvar. Från ett externt perspektiv på samhällsnivå till ett internt perspektiv på organisations- och individnivå har vi strävat efter att identifiera hur besluten tas i praktiken inom en affärsverksamhet. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie och samlat in empiri från semistrukturerade intervjuer och företagsdokument. Från empirin har vi analyserat organisationens hållbarhetsarbete i form av lönsamhetsaspekter. Vårt resultat visade att hållbarhet och lönsamhet hänger närmare ihop än vad vi tidigare trodde om tjänsteproducerande företag. Vidare visade resultatet att organisationen i vår studie lyckats väl med att implementera hållbarhetstänket på alla nivåer samt att förena hållbarheten med praktiken. Dock återstår problematiken att ingen redovisning görs av den icke-finansiella informationen vilket kan bidra till att trovärdigheten förminskas. / Sustainable business is today about using the company's resources in a smarter way and through it achieve economic benefits, the resources in this case is the environmental and social response. Companies can choose to voluntarily adopt the sustainability issue, but many researchers have shown through studies that companies that work active with sustainability is more economical profitable than those that not invest in this subject. But how can the service companies, that can´t streamlining product or similar, contribute as the product companies? Our purpose with this study is to examine how the selected organization creates economic benefits by taking environmental and social responsibility. From an external perspective on the societal level to an internal perspective on the organizational and individual level. We have made a qualitative case study and collected empirical data from semi-structured interviews and business documents. We have analysed the organization's sustainability performance that have been collected from the empirical data in terms of profitability aspects. Our results showed that sustainability and profitability are closer connected than we previously thought about the service companies. The results also showed that the organization in our study succeeded in implement sustainability thinking in all levels and to combine sustainability with practice. The problem that no accounting is made on the non-financial information is still remaining. This information can contribute to a diminished credibility.

Ett hållbart företagande berör tre olika dimensioner: sociala dimensionerna, ekologiska dimensionerna och de ekonomiska dimensionerna.  För att arbeta mot ett hållbart företagande behöver ett företag kunna balansera dessa tre dimensioner samtidigt. Detta examensarbete syftar till att utifrån ett hållbart företagande undersöka de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna för att fastställa Bra miljötekniks befintliga hållbarhetsarbete. Studien analyserar hur de tre hållbarhetsdimensionerna integrerar med varandra. Detta för att få en ökad förståelse kring hur företaget bättre ska kunna anpassa sin verksamhet mot ett hållbart företagande.   För att skapa en djupare förståelse kring ämnet genomfördes en litteraturstudie. Litteraturinsamlingen består av avhandlingar och akademisk litteratur. Studien innehåller kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Syftet med intervjuerna var att skapa ökad förståelse kring hur företaget arbetar med sina sociala åtaganden. Både en direkt-intervju och en telefonintervju genomfördes.   Sociala aspekter och förhållanden vid företaget undersöks i studien genom en semistrukturerad intervju. De ekonomiska aspekterna undersöks genom viktning av tung lastbil, drivmedel, utsläpp och kostnader. Den ekologiska dimensionen undersöks med hjälp av verktyget livscykelanalys (LCA). Detta verktyg används för att öka förståelsen kring hur företagets aktiviteter påverkar i form av kostnader och miljöavtryck.   I den ekonomiska dimensionen kunde det tydligt utläsas att ingen av investeringarna var relativt stor i jämförelse med företagets resultat. Byte av bränsle till hydrerad vegetabilisk olja är det bästa alternativet taget ur ett perspektiv för hållbart företagande. De sociala dimensionerna undersöktes i form av aktiva val, etik, moral och inställning. Det framgick att stort ansvar har lagts på moderföretaget i Norge där all produktion sker. Inställningen var att; det sköter dem. Slutsatsen blev att företaget saknade kunskap kring vad de sociala dimensionerna innefattar, vilket är inte ovanligt enligt tidigare forskning. De sociala delarna består av mjuka delar och kräver därför en mer demokratisk och öppen process för att utvecklas framgångsrikt.     Att aktivt arbeta med hållbart företagande är resurskrävande för hela organisationen och dess processer. Ständig uppdatering och kontroll är ett måste. Då lönsamhet kan vara svårt att utläsa i ett kortsiktigt perspektiv finns en förståelse för att företag väljer att lägga resurser på annat.   Fördelar när det kommer till arbete med hållbart företagande är att det i det långa loppet genererar både ekonomisk lönsamhet och kompetensutveckling. Dock bör tilläggas att det främsta incitamentet till ett hållbart företagande är att kunna ge framtida generationer förutsättningarna att leva av och på vår planet precis som vi själva gjort. / Sustainable entrepreneurship involves three different dimensions in sustainable development: social dimensions, ecological dimensions and economic dimensions. In order to work towards sustainable entrepreneurship the firm needs to balance these three areas of responsibility simultaneously. This study examines the social, economic and ecological dimensions of sustainable enterprise, based on sustainable entrepreneurship. The study analyses how the three sustainability dimensions integrates with each other in order to gain a better understanding of how to better adapt their business to sustainable entrepreneurship.   In order to obtain a comprehensive base a literature study was first conducted. The literature reviews consists of dissertations and literature studies. The study is also based on qualitative interviews with a semi-structured design. The purpose of the interviews was to get a better understanding of the present social commitment within the firm. Both a direct interview and a telephone interview were conducted.   Social aspects and conditions at the company were examined in the study through a semi-structured interview. In the economic aspects, heavy truck, fuel, emissions and costs for sustainable entrepreneurship were weighted. The ecological dimension is investigated through using the Lifecycle Assessment (LCA) as a tool. When using a LCA a company can get a greater understanding of how their activities affect the environment and where the effect has the most impact.    In the economic dimension, it was clear that none of the investments were relatively large in comparison to the company's earnings. Changing the fuel to HVO is clearly the best option taken from a perspective for sustainable entrepreneurship. The social dimensions were examined in terms of active choices, ethics, morals and attitude. It was very clear that great responsibility lies with the mother-company in Norway where all production takes place. The company lacked knowledge in how to affect the social dimensions and what they included. The social dimensions consist of many soft parts, a more democratic and open process is needed to create a successful result.   Working actively with sustainable entrepreneurship is demanding resources for the entire organization and its processes, as well as continuous updating and control. Since profitability in numbers can be difficult to read in a short-term perspective many companies choose to put resources on other things.    Advantages for organizations that work with sustainable entrepreneurship are that it generates both economic profitability and competence development in a long-term perspective. But most importantly, future generations must be given the conditions to live on and off our planet just as we did.