Syfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin värdekedja.  Undersökningen grundar sig på svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter från Lindex och Indiska har genomförts för att få konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som är aktiva inom CSR frågor. För att få svar på syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hållbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hållbarhetsmål och om de inte kan leva upp till målen, varför. Resultatet över vilka svårigheter som modeföretag kan stöta på grundar sig främst på strukturella problem i det aktuella produktionslandet. Avsaknaden av transpararens försvårar kontroller av fabrikernas arbete med uppförandekoder. Ju längre bak i värdekedjan man vill kontrollera desto svårare blir det. Lön, diskriminering, mänskliga rättigheter är frågor som företag har svårt att påverka då det är frågor som ligger hos staten. Svenska modeföretag har kommit en lång bit i sitt ansvarstagande men det finns mycket kvar att göra för att övervinna de svårigheter som ligger i vägen för implementeringen av hållbarhet.

Denna studie undersöker hur anställda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) påverkar lärandet på arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs påverka lärandet inom en organisation. Studien grundar sig på kvalitativ forskningsintervju  med fem anställda på ledningsnivå inom fem olika organisationer. De fem anställda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är främst Per-Erik Ellströms perspektiv på lärande i arbetslivet och denna används även som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet. Genom den utförda undersökningen framgår det att CSR faktiskt påverkar lärandet inom en organisation. Studien visar att den komplexa naturen hos begreppet CSR ger utrymme för lärande inom arbetet med CSR men visar även att det finns en ambivalens i de upplevelser som framgått om huruvida CSR som begrepp verkligen bidrar till lärande på arbetsplatsen. Dock visar studien på att det finns potential till lärande i arbetet med CSR.

Mängden resurser som förbrukas i dagens samhälle är ett problem. I Sverige förbrukas resurser som motsvarar två och ett halvt jordklot. Det är en ohållbar utveckling och FN har bland annat satt upp målet att halvera avfallet fram till år 2030. Matavfallet uppgår till 1,3 miljoner ton per år i Sverige och det sägs att en tredjedel av all mat som produceras slängs. Matsvinn uppstår i alla delar av livsmedelskedjan, det är därför viktigt att alla bidrar. Hållbart företagande är ett begrepp som blivit allt vanligare inom svenskan och har myntats för att visa vikten av långsiktigt hållbara företag där miljöpåverkan som kopplas till risker och affärsmöjligheter för företagen vägs in. Nya metoder för styrning har vuxit fram, däribland den cirkulära ekonomin. En cirkulär ekonomi har som syfte att efterlikna naturens egna kretslopp i så hög utsträckning som möjligt. Grundtankarna innebär bland annat att all energi som används kommer från förnybar energi, att nyttja resurser till dess fullo tills det inte går att använda mer och därefter ska naturen kunna bryta ner materialen. En cirkulär ekonomi syftar till effektiv resursanvändning som även inkluderar ekonomiska fördelar. Näringslivet har ett stort ansvar i att visa framfötterna för att få fler att våga följa efter och göra en förändring. Det krävs åtgärder inom livsmedelsbutiker för att minska på svinnet och studien fokuserar därför på hur livsmedelsbutiker kan minska på matsvinn genom tillämpning av cirkulär ekonomi och avfallshierarkin.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag – Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen – valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför.

I en värld med allt mer begränsade resurser har hållbarhetsarbeten blivit allt vanligare. Social hållbarhet handlar om att bidra till välfärden och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Detta är dock ett begrepp som inom fastighetsföretag är svårt att definiera då det innebär olika saker för olika aktörer. I forskningen diskuteras det om nyttan med ett socialt hållbarhetsarbete och genom att redogöra hur fastighetsföretag arbetar med sociala hållbarhetsfrågor, har denna studie som syfte att beskriva hur värde kan skapas utifrån ett sådant arbete. Studien svarar även på frågan vad det sociala hållbarhetsbegreppet innebär för fastighetsföretag och om det går att se några särskilda skillnader mellan kommunala och privata fastighetsbolag. Genom en ökad förståelse för detta har vi utformat en modell som illustrerar sambandet mellan social hållbarhet och värdeskapande. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, där primär datainsamling gjorts genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsföretag, varav hälften är kommunala respektive privata bolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. Vidare enligt vald induktiv ansats har det empiriska materialet, med hjälp av en strukturerad analysmetod, analyserats gentemot insamlat teoretiskt material. Med hjälp av denna metod, samt en utformad matris baserad på intervjusvaren, kunde likheter och skillnader urskiljas på ett enklare och mer strukturerat sätt. Den slutsats vi kunde dra utifrån analysen är att ambitionen av att vara en långsiktig fastighetsägare har en stor betydelse i skapandet av företagens lönsamhet. Genom de sociala insatserna skapas värde för samhället, vilket i sin tur leder till att fastighetsföretagen på sikt får en högre värdeutveckling och avkastning på sina fastigheter, d.v.s. att en ekonomisk hållbar lönsamhet skapas. Vi kom också fram till att kommunala och privata bolag inte skiljer sig nämnvärt i deras vilja att ta ett samhällsansvar och arbeta med sociala hållbarhetsfrågor, men att aktiviteterna kan se olika ut beroende på företagens förutsättningar. Denna studie är ett kunskapsbidrag om hur fastighetsföretagens sociala hållbarhetsarbete skapar lönsamhet och långsiktig framgång. Vi vill även bidra till en bättre förståelse av begreppet social hållbarhet för fastighetsföretagen.

<p>More relevant price comparisons between groceries are possible. This study points out</p><p>one possible path through an example. The purpose of this approach is to develop a</p><p>model in a realistic context. The main assumption behind the proposed model is that</p><p>price always has to be compared to quality. The model (algorithm) starts with a basket</p><p>with the cheapest goods. The next step is to substitute goods with more priceworthy</p><p>alternatives. Priceworthy are defined as quality points divided by the cost of substitution.</p><p>The quality aspects that are considered should be both imortant and hard to</p><p>estimate for the target group of the price comparison. Some quality aspects are generally</p><p>not payed as much attention to as they could. Three examples are taste, content and</p><p>company sustainablity rating.</p><p>The main purpose of this study is to investigate how to achieve higher consumer</p><p>relevance when designing price comparisons of groceries. What are the important</p><p>factors? The study deals with the concepts of perceived quality and relevance in this</p><p>particular case. Methods have included studies of literature and previous price</p><p>comparisons, followed by interviews with qualified people within the grocery branch.</p>

Hållbarhet är utan tvekan en av vår tids viktigaste frågor, och ansvaret för en hållbar utveckling vilar på en rad samhällsaktörer. Företagen spelar en viktig roll för att takten på omställningen till ett mer hållbart samhälle ska öka. Marknadsföringspraxis, med tillhörande forskningsfält, har länge varit starkt konsumtionsinriktad där strategierna har tagit utgångspunkt i befintliga marknadsstrukturer. En entreprenöriell orientering skulle, genom den flexibilitet, framsynthet och risktagande som det innebär, kunna bidra till att företag i högre utsträckning ser möjligheten med att arbeta med hållbarhetsrelaterade frågor på ett strategiskt plan. Studien undersöker hur sambanden ser ut mellan marknadsorientering (MO) respektive entreprenöriell orientering (EO) och hållbarhetsfrämjande attityder, förhållningssätt och konkreta initiativ i svenska företag, och har genomförts med en kvantitativ metod. Syftet är att analysera den strategiska orienteringens betydelse för främjandet av en mer hållbar utveckling. Resultaten visar att både MO och EO påverkar graden av genuint hållbarhetsarbete i svenska företag. Ett proaktivt förhållningssätt och en god koordinering och samordning inom organisationen har visat sig vara de faktorer i studien som främst förklarar ett genuint hållbarhetsarbete.

Som ett resultat av en pågående globalisering och den klimatkris som delvis föranletts härav har ett ökat fokus på hållbarhet tillkommit. Frågan om aktiebolagens eventuella hållbarhetsansvar har trätt in i samhällsdebatten, gestaltat under begreppet Corporate Social Responsibility. Debatten är emellertid splittrad och skilda åsikter har lyfts fram kring huruvida det verkligen kan åläggas företagen att i ökad utsträckning ta ansvar för samhället. Principen om vinstmaximering, som myntades av ekonomen Friedman och som innebär att företagens enda uppgift är att verka för maximal vinst, står mot en allt mer framträdande intressentteori som betonar vikten av att andra värden än just vinst ska tillåtas styra verksamheten. Samtidigt kan en trend urskiljas där företag tar ett ansvar som vid första anblick svårligen kan karaktäriseras som vinstskapande, varvid en fråga om dess rättsliga förankring samt behovet av lagstiftningsåtgärder har tillkommit.   Utgångspunkt för den ställda frågan är vinstsyftespresumtionen som framgår indirekt av 3 kap. 3 § ABL och som innebär att ett aktiebolag, vid avsaknad av ett i bolagsordningen uttryckligen föreskrivet undantag, ska ha som syfte att bereda aktieägarna vinst. Ett agerande i strid med detta presumerade syfte är inte tillåtet och bestämmelsen fungerar således som en skyddsregel för ägarna vilka försäkras om att ledningen handlar i linje med deras intresse av maximal avkastning. Vinstsyftet utgör därför en handlingsram som ledningen måste förhålla sig till vid bolagsförvaltningen. Vid ett vinstsyftesstridigt agerande, innebärande beslut som inte på något sätt förväntas generera mervärde för bolaget, kan rättsliga konsekvenser komma att aktualiseras.    Trots att den aktiebolagsrättsliga regleringen tydligt präglas av vinstsyftespresumtionen och att viss risk är förknippad med ett syftesstridigt agerande har lagstiftaren genom diverse rättsliga konstruktioner möjliggjort för en delvis och helt avvikande syftesbild. Med ett brett formulerat vinstsyfte där en långsiktig vinstmaximering bejakas och med hänsyn till de verktyg som finns att tillgå, där bolagsordningsföreskrift, SAS-princip och gåvoregeln är några av de som är värda att nämna, tycks ledningen och ägarkollektivet ha ett betydande utrymme att verka för ett hållbart företagande. Lagstiftningsåtgärder tycks således inte vara påkallade för att CSR ska kunna tillåtas inom ramen för ABL.

More relevant price comparisons between groceries are possible. This study points out one possible path through an example. The purpose of this approach is to develop a model in a realistic context. The main assumption behind the proposed model is that price always has to be compared to quality. The model (algorithm) starts with a basket with the cheapest goods. The next step is to substitute goods with more priceworthy alternatives. Priceworthy are defined as quality points divided by the cost of substitution. The quality aspects that are considered should be both imortant and hard to estimate for the target group of the price comparison. Some quality aspects are generally not payed as much attention to as they could. Three examples are taste, content and company sustainablity rating. The main purpose of this study is to investigate how to achieve higher consumer relevance when designing price comparisons of groceries. What are the important factors? The study deals with the concepts of perceived quality and relevance in this particular case. Methods have included studies of literature and previous price comparisons, followed by interviews with qualified people within the grocery branch.

Med den stora överhängande klimatkrisen som influerar sättet som vi agerar och lever idag så ökar även forskningen kring hållbarhet inom alla områden. Det blir vitalt att fortsätta undersöka då vi har en deadline att möta. Det blir hela tiden av vikt att ta reda på hur vi kan förändra de ordinarie sätten att leva och arbeta på för att istället kunna göra en positiv klimatpåverkan. Inom den företagsekonomiska forskningen har hållbarhetsarbete diskuterats som ett sätt att generera kapital och marknadsfördelar. Vidare finns även diskussioner om att det är vitalt för företagen att arbeta med hållbarhet och vilka tillvägagångssätt de kan använda. I diskussionen har forskningen visat att olika typer av samarbeten har en tydlig effekt på hållbarhetsarbete där företag uppmanas att arbeta tillsammans med andra för att nå hållbarhetsmål.  Studien syftar till att studera hur företag kan förbättra sitt hållbarhetsarbete om de samarbetar med sina konkurrenter, alltså om de ingår i en hållbar coopetitiv relation. Detta forskningsområde saknar tidigare forskning då fenomenet hållbar coopetition ännu inte är djupt studerat, vilket har gjort att studien presenterar ett tydligt forskningsgap men att resultaten hittills visar på positiva utfall från hållbarhetsfrämjande coopetitiva relationer.  Författarna har valt att undersöka fenomenet hållbar coopetition genom en fallstudie där vi medvetet valt att inkludera fyra verksamheter från ett hållbart restaurangnätverk. Nätverket passar studien då deras främsta anledning till att arbeta tillsammans är för att främja hållbarhet i restaurangbranschen samt att alla aktörer inom nätverket är varandras konkurrenter. För att undersöka nätverket har författarna valt en kvalitativ metod där insamlingsmetoder för primärdata valdes till semistrukturerade intervjuer. Insamling av sekundärdata sker i viss mängd för att tydligare assistera informationen om nätverkets mål och arbetssätt.  Studien konkluderar att den studerade hållbara coopetitiva relationen främjar hållbarhet då studiens resultat visar på att respondenterna har kunnat utveckla sitt hållbarhetsarbete och inkluderat arbetssätt i linje med hållbar utveckling. Författarna kunde även identifiera drivkrafter, förutsättningar och utfall hos aktörerna kopplat till den hållbara relationen. Detta gör det möjligt för studien att ge ett teoretiskt bidrag i en utveckling av forskningsområdet hållbar coopetition då studien har kunnat visa att coopetition främjar hållbarhetsarbete. Med resultatet kan vi uppmuntra samhället till att fortsätta skapa coopetitiva hållbara relationer för att främja hållbarhet och för att utveckla verksamheternas enskilda arbete till att gå i linje med hållbar utveckling.