<p>Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar. Detta har därför blivit en allt mer prioriterad fråga för företagsledare i Sverige och internationellt. Kraven som ställs på företagen kan i många avseenden vara motstridiga då de exempelvis förväntas bedriva lönsam verksamhet samtidigt som de ska agera ansvarsfullt och tänka på miljön. Att ignorera kraven på socialt och etiskt ansvarstagande kan bli kostsamt och innebär en ökad svårighet att skapa legitimitet från sin omgivning.</p><p>Vattenfall och Vin & Sprit ät två statliga företag som konkurrerar både på den svenska och på den internationella marknaden. De har många olika krav på sin verksamhet då de har på uppdrag av svenska staten att bedriva en affärsmässig verksamhet, har ett stort samhällsansvar och ska aktivt medverka till ett hållbart samhälle. För Vattenfall handlar det om hållbara lösningar när det gäller energi och miljö och för Vin & Sprit handlar det om att värna om folkhälsan och minska alkoholberoendet. Detta är krav som inte alltid går ihop och har därför kritiserats. För att lyckas erhålla legitimitet från sin omgivning måste dessa företag ta hänsyn till de värderingar, trender och regler som råder i samhället och visa följsamhet gentemot omgivningens krav. Dessutom kan de koppla isär olika verksamheter för att rikta fokus på olika delar av verksamheten. Ett annat sätt att nå legitimitet handlar om att kommunicera, prata och tydligt visa på vad man gör och vad man står för. Detta är olika sätt för organisationer att nå legitimitet som härrör från teorier inom nyinstitutionalismen.</p>

No description available.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar. Detta har därför blivit en allt mer prioriterad fråga för företagsledare i Sverige och internationellt. Kraven som ställs på företagen kan i många avseenden vara motstridiga då de exempelvis förväntas bedriva lönsam verksamhet samtidigt som de ska agera ansvarsfullt och tänka på miljön. Att ignorera kraven på socialt och etiskt ansvarstagande kan bli kostsamt och innebär en ökad svårighet att skapa legitimitet från sin omgivning. Vattenfall och Vin &amp; Sprit ät två statliga företag som konkurrerar både på den svenska och på den internationella marknaden. De har många olika krav på sin verksamhet då de har på uppdrag av svenska staten att bedriva en affärsmässig verksamhet, har ett stort samhällsansvar och ska aktivt medverka till ett hållbart samhälle. För Vattenfall handlar det om hållbara lösningar när det gäller energi och miljö och för Vin &amp; Sprit handlar det om att värna om folkhälsan och minska alkoholberoendet. Detta är krav som inte alltid går ihop och har därför kritiserats. För att lyckas erhålla legitimitet från sin omgivning måste dessa företag ta hänsyn till de värderingar, trender och regler som råder i samhället och visa följsamhet gentemot omgivningens krav. Dessutom kan de koppla isär olika verksamheter för att rikta fokus på olika delar av verksamheten. Ett annat sätt att nå legitimitet handlar om att kommunicera, prata och tydligt visa på vad man gör och vad man står för. Detta är olika sätt för organisationer att nå legitimitet som härrör från teorier inom nyinstitutionalismen.

Today, companies work with issues concerning Corporate Social Responsibility (CSR). A higher demand from customers and other stakeholders as well as an extended legislation are great reasons. Framework and guidelines for sustainability reporting has been developed which includes indices that companies are able to report. Though, for a long term work with sustainability a functional system and internal tool is necessary. Balanced Scorecard, BSC, is a useful tool and efforts have been made to integrate BSC and CSR with purpose to establish the work with sustainability in a more concrete and clear way. Some Greek researchers have developed a framework and their result leads to the question whether it is transferable to Swedish companies in a Swedish environment? / Företag arbetar idag med frågor som handlar om ett miljömässigt, ett ekonomiskt samt ett socialt ansvarstagande (CSR). Kunder, andra intressenter samt en utökad lagstiftning kräver det. Ramverk samt riktlinjer för hållbarhetsredovisning har utvecklats vilka inkluderar indikatorer som företag kan redovisa. För ett långsiktigt hållbarhetsarbete behövs dock ett fungerande system och ett internt verktyg. Balanced Scorecard, BSC, är ett användbart verktyg och försök har gjorts att integrera BSC och CSR med avsikt att förankra hållbarhetsarbetet på ett mer konkret och tydligt sätt i verksamheten. Några grekiska forskare har utvecklat ett ramverk och deras resultat leder fram till en fundering huruvida det är överförbart till svenska företag och svensk miljö?

Purpose: The purpose of this study is to examine how eight private and state-owned Swedish companies report their CSR-work, to then compare and analyze how the form of ownership can affect the shape of the annual sustainability reports.  Method:  This study uses a qualitative method based on a deductive research approach. The study implements a comparative research design and applies a text analysis to analyze and identify specific differences among the company’s sustainability reports.   Empiricism and Analysis: The empirical part presents a brief description of the selected companies and a description of the identifying themes that are repeated in all of the company’s sustainability reports. Then, a deeper analysis is carried out that combines the study's reference frameworks with help of the study’s analysis model that is based on the selected theories.  Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the form of ownership is not the deciding factor in the shape of the sustainability reports. What has mainly affected the outcome is the companies branch of industry, which has affected both the reporting of the environmental activities and financial incentives in the form of investment. For the remaining aspects, no specific differences have existed from the ownership perspective. The form of ownership has affected the company’s insight of CSR and sustainability work with influence from the stakeholders. The study's results also show that the government for the state-owned companies was the most important player while customers and suppliers were more central to the privately-owned companies. / Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur åtta privat- och statligt ägda svenska företag redovisar för sitt CSR-arbete, jämföra samt analysera hur ägandeformen kan påverka utformningen av hållbarhetsredovisning. Metod: Studien använder sig utav en kvalitativ metod som bygger på en deduktiv forskningsansats. Studien implementerar en komparativ forskningsdesign och tillämpar en textanalys för att analysera och identifiera specifika skillnader bland de olika företagens hållbarhetsredovisningar. Empiri och analys: I den empiriska delen presenteras en kort beskrivning av valda företag samt en redovisning av de återkommande identifierande teman som upprepas i de valda hållbarhetsrapporteringarna. Sedan genomförs en djupare analys som sammanfogar studiens referensramar med hjälp av en analysmodell som utgår från de tillämpande teorierna. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att ägandeformen inte är den avgörande faktorn i utformningen av hållbarhetsrapporterna. Det som har påverkat utfallet främst är företagens branschtillhörighet som har inverkar både rapportering av de miljömässiga aktiviteterna samt ekonomiska incitament i form av investering. För de resterande aspekterna har inga specifika skillnader funnits utifrån ägarperspektivet. Ägandeformen har påverkat företagens uppfattning av CSR och hållbarhetsarbete med inflytande från intressenterna sida. Studiens resultat visar även att staten för de statligt ägda företagen är mest betydelsefull aktör medan kunder och leverantörer är mer centrala för de privatägda företagen.

The soft budget constraint - today a popular metaphor - is a paradox. In socialist economies, it implies that the state tends to bail out state-owned firms in financial trouble, in spite of the tremendous performance problems of the entire system that result. When the system broke down, the soft budget constraint was expected to disappear. However, it seems to persist, and its persistence appears to hamper the transition process itself. This study seeks an answer to this paradox. It aims at increasing our understanding of why the soft budget constraint exists. By investigating state-owned enterprises in Tanzania before, during and after socialism, the prevalence of the soft budget constraint is examined and an explanation of its existence is suggested. The approach is institutional. The soft budget constraint is defined as an informal institution and an invisible-hand explanation of its emergence, persistence and logic is applied. The study shows that the soft budget constraint emerged as an unintended consequence of the establishment of the Tanzanian socialist system in the 1970s. A behavioural solution to recurrent systemic problems was offered, and thus the soft budget constraint performed several functions. Once established, its very existence set off a cumulative process of self-generation. Four reinforcement mechanisms that accounted for its prevalence during Tanzanian socialism are identified. Its character as a behavioural rule helps to explain why it persisted during market-oriented reform, initiated in the mid-1980s. The soft budget constraint was part of the socialist heritage, was adapted to systemic change, and influenced the direction and character of this change. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.   Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen. / Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.   The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.

<p>Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.</p><p> </p><p>Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen.</p> / <p>Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.</p><p> </p><p>The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.</p>

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag – Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen – valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför.