Begreppet controller har sitt ursprung i USA, där den började användas för drygt 100 år sedan. Till Sverige kom begreppet på 1970-talet. Controllerns uppgifter har förändrats under åren från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. I början förväntades controllern enbart vara en skicklig historiker. Rollen har sedan utvecklats till att controllern också förväntas vara en förutseende visionär. Controllerns placering i organisationen har diskuterats länge. Det har konstaterats att det inte finns någon känd plats i organisationen där controllern passar in. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap huruvida controllerfunktionen skiljer sig åt i kommunala och privata företag. Uppsatsen består av en empirisk undersökning av fem företag, tre kommunala och två privata företag. Utgångspunkten har varit ur det hermeneutiska synsättet. Insamlingsmetoden består av en kvalitativ metod. Att den kvalitativa metoden använts beror på att det möjliggör en djupare förståelse av ämnet. Som slutledningsmetod är den abduktiva ansatsen använd i och med att studien växlar mellan empiri och teori. I den empiriska studien har det undersökts vart controllern är placerad och hur rapporteringen går tillväga. I teorin beskrivs olika placeringar av controllern och i empirin undersöks hur det ser ut i verkligheten. Uppsatsens fokus ligger på eventuella skillnader mellan privata och kommunala företag. Hur företagsvärlden och kommunernas ekonomiska styrning skiljer sig åt kan formuleras på flera sätt. I företagsvärlden är det inte ovanligt att målet är högsta möjliga avkastning på kapital. För kommuner däremot talas det snarare om än strävan mot social avkastning. Studien visar att det inte skiljer sig något nämnvärt hur controllerfunktionen ser ut i privata och kommunala företag. Snarare beror eventuella skillnader på företagets storlek.

Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien.

<p>The purpose of this essay is to investigate and analyze how widely and intensive gender</p><p>equality issues are considered within Swedish companies. Qualitative interviews were</p><p>arranged with personnel managers within each company, and complemented with a</p><p>questionnaire amongst the employees. The collected information was analysed on the basis of</p><p>gender theory, organization and change theory, theory of equal opportunities and historical</p><p>statistics. The outcome of the analysis indicates that companies find gender equality of high</p><p>interest, and important to address within the daily work. However the analysis also shows that</p><p>even though the companies find gender equality important it is only adopted within few areas,</p><p>and not across all departments. Much of the work done on gender equality is done</p><p>unconsciously by the company. They do not reflect on why they need to work with gender</p><p>equality issues. The companies are unaware of and have not reflected over the majority of the</p><p>intense work within gender equality.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur brett och intensivt tre privata företag i Sverige bedriver jämställdhetsarbete. För att närma oss undersökningsområdet genomförde vi en djupintervju med ansvarig chef på varje företag samt delade ut en enkät till de anställda. Vi analyserade det insamlade materialet med hjälp av genusteori, organisations- och förändringsteori, teorier kring jämställdhetsarbete och med hjälp av statistik från tidigare forskning. Det resultatet visar på i studien är att alla företagen anser att jämställdhet är viktigt och det är viktigt att arbeta med jämställdhet. Företagen arbetar intensivt med jämställdhet inom några få områden men de saknar en bredd i jämställdhetsarbetet. Mycket av det intensiva arbete som bedrivs är idag omedvetet och företagen reflekterar inte över varför ett jämställdhetsarbete ska bedrivas.</p>

The purpose of this essay is to investigate and analyze how widely and intensive gender equality issues are considered within Swedish companies. Qualitative interviews were arranged with personnel managers within each company, and complemented with a questionnaire amongst the employees. The collected information was analysed on the basis of gender theory, organization and change theory, theory of equal opportunities and historical statistics. The outcome of the analysis indicates that companies find gender equality of high interest, and important to address within the daily work. However the analysis also shows that even though the companies find gender equality important it is only adopted within few areas, and not across all departments. Much of the work done on gender equality is done unconsciously by the company. They do not reflect on why they need to work with gender equality issues. The companies are unaware of and have not reflected over the majority of the intense work within gender equality. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur brett och intensivt tre privata företag i Sverige bedriver jämställdhetsarbete. För att närma oss undersökningsområdet genomförde vi en djupintervju med ansvarig chef på varje företag samt delade ut en enkät till de anställda. Vi analyserade det insamlade materialet med hjälp av genusteori, organisations- och förändringsteori, teorier kring jämställdhetsarbete och med hjälp av statistik från tidigare forskning. Det resultatet visar på i studien är att alla företagen anser att jämställdhet är viktigt och det är viktigt att arbeta med jämställdhet. Företagen arbetar intensivt med jämställdhet inom några få områden men de saknar en bredd i jämställdhetsarbetet. Mycket av det intensiva arbete som bedrivs är idag omedvetet och företagen reflekterar inte över varför ett jämställdhetsarbete ska bedrivas.

Inledning Revisorns oberoende är och har varit en omdiskuterad fråga under en lång tid. I Sverige ska en revisor, enligt lag, bekräfta sitt oberoende inför varje nytt uppdrag eller i ett befintligt uppdrag när anledning föreligger, vilket görs med hjälp av analysmodellen. Istället för revisorns uppfattning om sitt oberoende förklarar denna studie hur klienter uppfattar revisorns oberoende med utgångspunkt i analysmodellen. Studien blir unik, dels i och med att klientens uppfattningar är det centrala och dels att studien fokuserar på privata företag. Syfte Syftet med denna studie är att utifrån analysmodellen förklara hur klienter uppfattar revisorns oberoende. Metod Eftersom studien utgår ifrån en deduktiv ansats innebär det att hypoteser har formulerats utifrån tidigare forskning och befintlig teori. En tvärsnittsdesign har använts, då datainsamling har gjorts vid en bestämd tidpunkt. Huvudsakligen har kvantitativ data legat till grund för studien i form av telefonenkäter. Studien har dock kompletterats med kvalitativ data i form av intervjuer med revisorer som har fått ge sin syn på de resultat som framkommit från telefonenkäterna. Slutsats Studiens resultat indikerar att klienter inte uppfattar hotet mot revisorns oberoende som ett problem. Dock har klientens storlek och revisorns ämbetstid signifikanta samband med klientens uppfattning om hotet mot revisorns oberoende. De intervjuade revisorerna förstod våra resultat och tyckte att de stämde väl överens med deras uppfattning om hur det ser ut i praktiken. / Prelude Auditor independence is and has been a contentious issue for a long time. InSweden an auditor shall, by law, confirm its independence before any newassignment or in an existing one when needed, which is done by using thethreats recognized by IESBA. Instead of the auditor’s perception of itsindependence this study explains how clients’ perceive auditor independence onthe basis of the threats recognized by IESBA. This study is unique partlybecause of that the client’s perspective is central and partly because of its focuson private firms. Purpose The purpose of this study is that on the basis of the threats recognized by IESBAexplain how clients’ perceive auditor independence. Method Since the study is based on a deductive method this means that hypotheses havebeen formulated on the basis of previous research and existing theory. A crosssectionaldesign was used, because our data collection was made at a given time.Mainly quantitative data, by telephone surveys, has been the basis for the study.However, the study has been supplemented with qualitative data throughinterviews with auditors, who have been given their views on the resultsobtained from the telephone surveys. Conclusion The results of the study indicates that clients’ don’t perceive the threat againstauditor independence as a problem. However, the size of a client and auditortenure have a significant relation with the client’s perception of the threatagainst auditor independence. The interviewed auditors understood our resultsand said they agreed well with their idea of what it looks like in practice.

Purpose: The purpose of this study is to examine how eight private and state-owned Swedish companies report their CSR-work, to then compare and analyze how the form of ownership can affect the shape of the annual sustainability reports.  Method:  This study uses a qualitative method based on a deductive research approach. The study implements a comparative research design and applies a text analysis to analyze and identify specific differences among the company’s sustainability reports.   Empiricism and Analysis: The empirical part presents a brief description of the selected companies and a description of the identifying themes that are repeated in all of the company’s sustainability reports. Then, a deeper analysis is carried out that combines the study's reference frameworks with help of the study’s analysis model that is based on the selected theories.  Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the form of ownership is not the deciding factor in the shape of the sustainability reports. What has mainly affected the outcome is the companies branch of industry, which has affected both the reporting of the environmental activities and financial incentives in the form of investment. For the remaining aspects, no specific differences have existed from the ownership perspective. The form of ownership has affected the company’s insight of CSR and sustainability work with influence from the stakeholders. The study's results also show that the government for the state-owned companies was the most important player while customers and suppliers were more central to the privately-owned companies. / Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur åtta privat- och statligt ägda svenska företag redovisar för sitt CSR-arbete, jämföra samt analysera hur ägandeformen kan påverka utformningen av hållbarhetsredovisning. Metod: Studien använder sig utav en kvalitativ metod som bygger på en deduktiv forskningsansats. Studien implementerar en komparativ forskningsdesign och tillämpar en textanalys för att analysera och identifiera specifika skillnader bland de olika företagens hållbarhetsredovisningar. Empiri och analys: I den empiriska delen presenteras en kort beskrivning av valda företag samt en redovisning av de återkommande identifierande teman som upprepas i de valda hållbarhetsrapporteringarna. Sedan genomförs en djupare analys som sammanfogar studiens referensramar med hjälp av en analysmodell som utgår från de tillämpande teorierna. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att ägandeformen inte är den avgörande faktorn i utformningen av hållbarhetsrapporterna. Det som har påverkat utfallet främst är företagens branschtillhörighet som har inverkar både rapportering av de miljömässiga aktiviteterna samt ekonomiska incitament i form av investering. För de resterande aspekterna har inga specifika skillnader funnits utifrån ägarperspektivet. Ägandeformen har påverkat företagens uppfattning av CSR och hållbarhetsarbete med inflytande från intressenterna sida. Studiens resultat visar även att staten för de statligt ägda företagen är mest betydelsefull aktör medan kunder och leverantörer är mer centrala för de privatägda företagen.

År 2016 beslutades det om ett byrårotationskrav för företag av allmänt intresse i Sverige som en följd av det revisionspaket som antogs i EU år 2014. Det här kräver att företag av allmänt intresse byter revisionsbyrå minst vart tionde år. Företag av varierande storlek kan dock frivilligt välja att byta revisionsbyrå. Tidigare forskning har haft ett fokus på publika företag och med anledning av detta kan ett kunskapsgap identifieras gällande små företag av privat karaktär. En utveckling av tidigare forskning är att denna studie intar ett företagsperspektiv samt kompletterar detta med revisionsbyråers syn på fenomenet för att på så sätt få två olika synsätt. Studiens syfte är att skapa förståelse för varför små privata företag frivilligt väljer att byta revisionsbyrå. Enligt tidigare studier genomförda inom området frivilliga byrårotationer kan en sådan byrårotation ske av flera olika anledningar. Det framkommer av tidigare forskning att dessa influerande faktorer är; revisionsarvode, revisionskvalitet samt relationen mellan revisor och klient. Dessa faktorer har denna studie tagit utgångspunkt i vid insamling av studiens empiriska material. Vidare utgår studien ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där intervjuer av åtta företagsrepresentanter och två revisorer har genererat studiens empiriska resultat. Studien visar på att de små företagen undersökta i denna studie genomsyras av liten informationsasymmetri och att detta påverkar dem vid valet att frivilligt byta revisionsbyrå. De undersökta små företagen prioriterar en nära och långvarig relation till sin revisor samt ett lågt revisionsarvode i första hand, trots att detta kan påverka revisorns oberoende och revisionskvaliteten negativt. Detta tyder på att de små företagen undersökta i denna studie tenderar att likna företag utan revisionsplikt i större utsträckning än publika företag. Studien utvecklar förståelsen kring varför företag väljer att frivilligt byta revisionsbyrå genom att styrka den tidigare forskningens identifierade faktorer och visa på hur dessa prioriteras av studiens undersökta små företag. Studien visar på att dessa prioriteras enligt följande: (1) relationen mellan revisor och klient, (2) revisionsarvode, (3) revisionskvalitet. / In Sweden 2016 a requirement to rotate audit firm became mandatory for companies of public interest. This to meet the statutory audit regulation made by the EU in 2014. This regulation imposes companies of public interest to switch audit firm at least once every ten years. Non public companies will not be imposed by law to change audit firm, but these companies will be allowed to voluntarily make this decision. Previous research has focused only on public companies and this creates a gap in research concerning small privately ownedcompanies. There is potential development in thisfield ofresearch by approaching the phenomenon from a company perspective and complement this with the view of an audit firm, this in order to evaluate two approaches on this subject. The purpose of this study is to develop an understanding of why small privately owned companies choose to voluntarily switch audit firm. According to earlier research, made in the field of voluntary audit switch, a rotation of this sort can happen for different reasons. Previous research reveals that the influencing factors for companies to voluntarily change audit firm are; the audit fee, the audit quality and the auditor-client relationship. These factors have been the basis for the data collection of this study. This study has a qualitative research strategy were the empirical result was generated by interviewingrepresentatives from eight different companies and two auditors. The study shows that small companies that has been researched in this study have a low level of information asymmetry and that influences them concerning why they choose to voluntarilychangeaudit firm.The researched small private companies prioritize a close and long relationship with their auditor as well as a low audit fee in first hand, even though this could affect the auditor independence and the audit quality negatively. This indicates that the small private companies researched in this study tend to resemble companies without an audit obligation in a greater occurrence then public companies. The study develop the understanding of why companies choose to voluntarily switch audit firm by confirming identified factors in earlier research and present how these factors are being prioritized by the small private companies. The study shows that they are prioritized as follows: (1) the auditor-client relationship, (2) the audit fee, (3) the audit quality.

The workplace has a direct impact on the physical, psychological, economic and social well-being of the workers. A healthy workplace leads to increased health among the employees which also makes the employees more productive (Källestål, 2004). A poor working environment can have negative consequences for individuals, companies and society (SOU, 2009:47).This is a qualitative study that investigates companies’ view of health promotion and how they practice health promotion in working life. Five private and five public companies, with representatives from the management were interviewed. The result showed that the companies looked at health promotion as means to support and create opportunities for the health of the employees. Ergonomics and work environment were the main drivers linked to health promotion. All companies had efforts for health promotion and the foremost was health care contributions which were offered annually. However, it appeared that few workers took advantage of it. Leadership proved to be very important for a healthy workplace. The companies´ visions for health promotion were that they would be an attractive workplace and that they wanted the employees to feel good at work. This was important because the companies wanted to benefit the business as well as the workers. The result agrees well with the literature, but it was unexpected that the companies would have such a broad view of health and health promotion.