Små och medelstora företag i Sverige har idag svårt att hänga med i omvärldsbevakningen av miljöområdet. Detta har lett till att de sällan har ett formaliserat miljöarbete inom verksamheten då det tar för mycket resurser från en redan slimmad organisation. Syftet med vår studie är att ta reda på hur ett mindre svenskt företag hanterar och resonerar kring miljöfrågor i sin praktik, och på så sätt belysa deras förutsättningar för användandet av miljöledningssystem. Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra anställda på Coop Bageri i Kristianstad. Materialet har analyserats med hjälp av Lucas (2010) ramverk för miljöinvesteringar i företagsresurser. Fallstudien visar ett företag som i stort motsvarar vad tidigare forskning visat. Coop Bageri är ett utpräglat tillverknings-företag som förvaltat sina organisatoriska processer under lång tid. Detta har begränsat deras strategiska utveckling, även ur ett miljöhänseende, och har lett till att de nu måste se över sina företagsresurser för att förbättra sin konkurrenskraft. / Small and medium-sized enterprises in Sweden are currently struggling to keep their business intelligence up to date within the area of environmental development. This has resulted in a shortage of formalized environmental strategies within these lean organizations, which lack sufficient amount of company resources. The aim of our study is to identify how smaller enterprises in Sweden reason about, and handle environmental factors within their daily practices. In this way we seek to illuminate the prospects of how these enterprises implement an environmental management system. We examined this through qualitative interviews with four employees at Coop Bageri in Kristianstad. The material was analyzed with help from Lucas (2010) and her framework for environmental investments in company resources. This case study demonstrates a company that, over all, live up to what previous research revealed. As a manufacturing company, they have had inhibited management processes within the organization which slowed strategic development, including the environmental aspects. Currently the company is at a breaking point where they have to review the entirety of its business resources to improve their competitiveness.

Hållbart företagande handlar idag om att använda resurserna på ett smartare sätt och genom det uppnå ekonomiska fördelar, resurserna i detta fallet är miljö- och socialansvar. Företag kan idag välja att frivilligt anta hållbarhetsfrågan men som många forskare visat genom undersökningar att företag med ett aktiv hållbarhetsarbete är mer ekonomiskt lönsamma än de som inte satsar. Men hur kan då tjänsteproducerande företag som inte har möjlighet att bidra genom produkteffektivisering eller liknande som produktproducerade företag kan? Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur den valda organisationen skapar ekonomiska fördelar genom att ta ett miljö och socialansvar. Från ett externt perspektiv på samhällsnivå till ett internt perspektiv på organisations- och individnivå har vi strävat efter att identifiera hur besluten tas i praktiken inom en affärsverksamhet. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie och samlat in empiri från semistrukturerade intervjuer och företagsdokument. Från empirin har vi analyserat organisationens hållbarhetsarbete i form av lönsamhetsaspekter. Vårt resultat visade att hållbarhet och lönsamhet hänger närmare ihop än vad vi tidigare trodde om tjänsteproducerande företag. Vidare visade resultatet att organisationen i vår studie lyckats väl med att implementera hållbarhetstänket på alla nivåer samt att förena hållbarheten med praktiken. Dock återstår problematiken att ingen redovisning görs av den icke-finansiella informationen vilket kan bidra till att trovärdigheten förminskas. / Sustainable business is today about using the company's resources in a smarter way and through it achieve economic benefits, the resources in this case is the environmental and social response. Companies can choose to voluntarily adopt the sustainability issue, but many researchers have shown through studies that companies that work active with sustainability is more economical profitable than those that not invest in this subject. But how can the service companies, that can´t streamlining product or similar, contribute as the product companies? Our purpose with this study is to examine how the selected organization creates economic benefits by taking environmental and social responsibility. From an external perspective on the societal level to an internal perspective on the organizational and individual level. We have made a qualitative case study and collected empirical data from semi-structured interviews and business documents. We have analysed the organization's sustainability performance that have been collected from the empirical data in terms of profitability aspects. Our results showed that sustainability and profitability are closer connected than we previously thought about the service companies. The results also showed that the organization in our study succeeded in implement sustainability thinking in all levels and to combine sustainability with practice. The problem that no accounting is made on the non-financial information is still remaining. This information can contribute to a diminished credibility.

Studien undersöker hur e-handelsföretag arbetar med hållbarhet i verksamhetsstyrningen för att balansera interna krav på lönsamhet med externa krav på hållbarhet. Hållbarhet är ett aktuellt ämne som uppmärksammas allt mer i samhället och allt större krav ställs på hållbart företagande. E-handeln är en snabbt växande bransch som ofta kritiseras för att vara ohållbar och dessutom en bransch som ställs inför paradoxala utmaningar till följd av konsumenternas ökade medvetenhet och krav på hållbarhet, samtidigt som interna krav på lönsamhet råder. Det skapas därmed en utmaning för e-handelsföretag att styra mot en hållbar e-handel. I studien konstateras att styrning av hållbarhet inom e-handel är komplext och att e-handelsföretagen befinner sig en utvecklingsfas av sitt hållbarhetsarbete. Det fastställs även att konsumenternas paradoxala krav är en utmaning att hantera, dock har e-handelsföretagen funnit ett sätta att bemöta de paradoxala kraven. Den största utmaningen med att styra mot en hållbar e-handel är däremot att integrera hållbarhet i verksamhetsstyrningen till följd av bristfälliga styrverktyg inom hållbarhet. Studien kommer fram till sex stycken viktiga faktorer för e-handelsföretag att beakta för att styra mot hållbarhet följt av en styrprocess i fem steg för att arbeta och styra mot en hållbar e-handel. / The study examines how e-commerce companies work with sustainability in their business management to balance internal demands for profitability with external demands for sustainability. Sustainability is a current topic that is receiving more and more attention in society and increasing demands are being placed on sustainable business. E-commerce is a fast-growing industry that is often criticized for being unsustainable and also an industry that faces paradoxical challenges as a result of consumers' increased awareness and demands for sustainability, while internal demands for profitability exists. This creates a challenge for e-commerce companies to manage towards sustainable e-commerce. The study states that managing sustainability in e-commerce is complex and that e-commerce companies are in a development phase of their sustainability management. It is also established that the paradoxical demands of consumers are a challenge to deal with, however, e-commerce companies have found a way to meet the paradoxical demands. The biggest challenge in managing towards sustainable e-commerce, on the other hand, is to integrate sustainability into business management as a result of inadequate management tools in sustainability. The study identifies six important factors for e-commerce companies to manage towards sustainability followed by a five-step process for working and managing towards sustainable e-commerce.

Ett hållbart företagande berör tre olika dimensioner: sociala dimensionerna, ekologiska dimensionerna och de ekonomiska dimensionerna.  För att arbeta mot ett hållbart företagande behöver ett företag kunna balansera dessa tre dimensioner samtidigt. Detta examensarbete syftar till att utifrån ett hållbart företagande undersöka de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna för att fastställa Bra miljötekniks befintliga hållbarhetsarbete. Studien analyserar hur de tre hållbarhetsdimensionerna integrerar med varandra. Detta för att få en ökad förståelse kring hur företaget bättre ska kunna anpassa sin verksamhet mot ett hållbart företagande.   För att skapa en djupare förståelse kring ämnet genomfördes en litteraturstudie. Litteraturinsamlingen består av avhandlingar och akademisk litteratur. Studien innehåller kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Syftet med intervjuerna var att skapa ökad förståelse kring hur företaget arbetar med sina sociala åtaganden. Både en direkt-intervju och en telefonintervju genomfördes.   Sociala aspekter och förhållanden vid företaget undersöks i studien genom en semistrukturerad intervju. De ekonomiska aspekterna undersöks genom viktning av tung lastbil, drivmedel, utsläpp och kostnader. Den ekologiska dimensionen undersöks med hjälp av verktyget livscykelanalys (LCA). Detta verktyg används för att öka förståelsen kring hur företagets aktiviteter påverkar i form av kostnader och miljöavtryck.   I den ekonomiska dimensionen kunde det tydligt utläsas att ingen av investeringarna var relativt stor i jämförelse med företagets resultat. Byte av bränsle till hydrerad vegetabilisk olja är det bästa alternativet taget ur ett perspektiv för hållbart företagande. De sociala dimensionerna undersöktes i form av aktiva val, etik, moral och inställning. Det framgick att stort ansvar har lagts på moderföretaget i Norge där all produktion sker. Inställningen var att; det sköter dem. Slutsatsen blev att företaget saknade kunskap kring vad de sociala dimensionerna innefattar, vilket är inte ovanligt enligt tidigare forskning. De sociala delarna består av mjuka delar och kräver därför en mer demokratisk och öppen process för att utvecklas framgångsrikt.     Att aktivt arbeta med hållbart företagande är resurskrävande för hela organisationen och dess processer. Ständig uppdatering och kontroll är ett måste. Då lönsamhet kan vara svårt att utläsa i ett kortsiktigt perspektiv finns en förståelse för att företag väljer att lägga resurser på annat.   Fördelar när det kommer till arbete med hållbart företagande är att det i det långa loppet genererar både ekonomisk lönsamhet och kompetensutveckling. Dock bör tilläggas att det främsta incitamentet till ett hållbart företagande är att kunna ge framtida generationer förutsättningarna att leva av och på vår planet precis som vi själva gjort. / Sustainable entrepreneurship involves three different dimensions in sustainable development: social dimensions, ecological dimensions and economic dimensions. In order to work towards sustainable entrepreneurship the firm needs to balance these three areas of responsibility simultaneously. This study examines the social, economic and ecological dimensions of sustainable enterprise, based on sustainable entrepreneurship. The study analyses how the three sustainability dimensions integrates with each other in order to gain a better understanding of how to better adapt their business to sustainable entrepreneurship.   In order to obtain a comprehensive base a literature study was first conducted. The literature reviews consists of dissertations and literature studies. The study is also based on qualitative interviews with a semi-structured design. The purpose of the interviews was to get a better understanding of the present social commitment within the firm. Both a direct interview and a telephone interview were conducted.   Social aspects and conditions at the company were examined in the study through a semi-structured interview. In the economic aspects, heavy truck, fuel, emissions and costs for sustainable entrepreneurship were weighted. The ecological dimension is investigated through using the Lifecycle Assessment (LCA) as a tool. When using a LCA a company can get a greater understanding of how their activities affect the environment and where the effect has the most impact.    In the economic dimension, it was clear that none of the investments were relatively large in comparison to the company's earnings. Changing the fuel to HVO is clearly the best option taken from a perspective for sustainable entrepreneurship. The social dimensions were examined in terms of active choices, ethics, morals and attitude. It was very clear that great responsibility lies with the mother-company in Norway where all production takes place. The company lacked knowledge in how to affect the social dimensions and what they included. The social dimensions consist of many soft parts, a more democratic and open process is needed to create a successful result.   Working actively with sustainable entrepreneurship is demanding resources for the entire organization and its processes, as well as continuous updating and control. Since profitability in numbers can be difficult to read in a short-term perspective many companies choose to put resources on other things.    Advantages for organizations that work with sustainable entrepreneurship are that it generates both economic profitability and competence development in a long-term perspective. But most importantly, future generations must be given the conditions to live on and off our planet just as we did.

In this essay I analyse how three Swedish companies with different types of governance carry out work aimed at promoting inclusion with focus on gender and ethnicity. There are three study questions: How does the type of governance affect the inclusion work in terms of national and international law? How do the companies operate within the framework of social sustainability in order to combat a homogeneous composition in relation to promotion to higher positions? Do the implementation strategies of the studied companies differ? The conclusions are that the implementation strategies differ between the studied companies and that the type of governance exerts has significant influence on the implementation strategies to promote and enhance inclusion to higher positions. Successful implementation strategies are guided by the principal’s intentions as well as the agenda of the company management. / I uppsatsen analyserar jag hur tre svenska företag med skilda bolagsformer, inom ramen för sitt sociala ansvarstagande, bedriver inkluderingsarbete med fokus på kön och etnicitet. Studien har tre frågeställningar: Hur påverkar bolagsformen inkluderingsarbetet i förhållande till nationell rätt och folkrätt? Hur arbetar företagen inom ramen för sitt sociala hållbarhetsarbete i sitt försök att motverka eventuell homogen sammansättning vid befordran till högre positioner? Finns det skillnader mellan de studerade företagens implementeringsstrategier? Denna studie visar att bolagsformen och ägarstrukturen har en signifikant påverkan av val på implementeringsstrategier för att främja en ökad inkludering bland anställda i ledande positioner. Framgången med implementeringsstrategier styrs av såväl uppdragsgivares intentioner som bolagsledningens agenda.

Bakgrund och problem: Diskussionen kring huruvida företag är hållbara och bidrar till en hållbar samhällsutveckling är mer aktuell än någonsin. Tidigare studier pekar på vikten av att uppnå ett företagande som går i linje med en långsiktigt hållbar utveckling. Skogsindustrin lyfts ofta fram som en viktig industri för att uppnå hållbarhet på sikt, men det finns kritik mot att industrin inte tar tillräcklig hänsyn till biologisk mångfald och klimatfrågan. Det krävs fortfarande ett omfattande arbete för att industrin ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. De som använder sig av skogsråvara i sin produktion spelar en viktig roll som påverkare av tidigare led i försörjningskedjan. Syfte och metod: Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur varuproducerande företag med trä som råvara ser på sitt ansvar för att sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling inom nordisk skogsindustri. För att uppnå syftet antar denna studie en kvalitativ forskningsansats där insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från sex företag. Företagens syn på hållbarhet representeras av respondenternas beskrivning av företagens arbete med hållbarhet och synen på den nordiska skogsindustrin. Slutsatser: Företagen som befinner sig i mitten av den nordiska skogsindustrins försörjningskedja har en långsiktig hållbarhetssyn som stannar på mikronivå inom företaget. Företagen anser att de tar ansvar för hållbarhet genom att använda sig av olika hållbarhetscertifieringar, men de ser få anledningar till att utöka ansvaret utanför dessa ramar då de litar på standardernas reglerande funktion. Dessutom beskriver de deras möjlighet att påverka skogsbolagen till att använda sig av mer hållbara praktiker som begränsad och att detta ansvar i stället bör ligga hos tidigare led i försörjningskedjan såsom sågverk och massaföretag. / Background: The need to implement sustainable business practices is a growing concern given the current state of extensive environmental damage caused by the negative effects of industrialization. Previous studies indicate that fostering sustainable businesses and business practices is important to achieving long-term sustainable development across society. Forestry is frequently highlighted as an important industry that is poised as a key agent in remedying many environmental problems. However, several critics insist that the forestry industry fails to account for their impact on biodiversity and climate change. A comprehensive study of how the forestry industry can contribute to a sustainable future is necessary. Particularly pertinent to this discussion are businesses that use forest raw material in their production as key drivers of earlier stages in the supply chain. Purpose and method: The purpose of this study is to analyze how manufacturing businesses that use wood as a main raw material perceive their responsibility towards longterm sustainable development in Nordic forestry. This study takes a qualitative approach in which semi-structured interviews with eight respondents from six enterprises were collected and analyzed. From this sample of respondents’ description of the workplace’s measures towards sustainability, or lack thereof, and their view of the Nordic forestry industry, this study investigated what businesses understood was the extent of responsibility towards sustainability. Results and conclusion: The companies in the middle of the Nordic forestry’s supply chain have a long-run perception of sustainability which ends at a micro-level within the enterprise. These companies often believe that they act responsibly towards sustainability by observing and holding to sustainability certifications. However, these companies also do not see reason for implementing measures towards sustainability beyond these frameworks as they trust that these standards’ regulatory functions are sufficient. Furthermore, they describe their ability to influence forest owners and other companies within the forestry industry as limited. Instead, their perception is that more responsibility towards sustainable development in the Nordic forestry industry should lie with sawmills and pulp companies.

One of the biggest topics of discussion in the last decade has been the climate change and the related global warming. This has rightfully contributed to people being more aware than ever about how to live a more sustainable life and to some extension know how they should act in their everyday life in order to reduce their carbon footprint. These are maybe the most important actions one could take in order to secure a healthy planet for generations to come. What is less known is how to invest in a sustainable way and how to understand if companies are operating sustainably. This thesis aims to solve this problem, enabling people to make more sustainable investment decisions through quickly analyzing the investment target’s financial performance. The result of the thesis is a model that can partly help investors to understand if a company is operating in a sustainable manner. The findings are that ROA, short for return on assets, is the most influential financial performance metric to look at when analyzing a company’s sustainable performance. Unfortunately, the model produced and suggested in this thesis can only explain 15.4% of the CO2 emissions produced by a company. That being said, there is still much to learn about how companies / Ett av de mest omdiskuterade ämnena under det senaste decenniet är klimatförändringarna och den tillhörande globala uppvärmningen. Detta har med rätta bidragit till att människor är mer medvetna än någonsin om hur man lever ett mer hållbart liv och i viss utsträckning hur man ska agera i sin vardag för att minska sitt koldioxidavtryck. Det är kanske dessa åtgärder som är de viktigaste att vidta för att säkra en frisk planet för de kommande generationerna. Hur man investerar hållbart och hur man kan ta reda på om ett företag verkar hållbart, är däremot ett mer outforskat område. Denna avhandling syftar till att lösa detta problem, vilket skulle möjliggöra fattandet av mer hållbara investeringsbeslut genom att snabbt analysera det aktuella företagets finansiella resultat. Avhandlingens resultat är en modell som delvis kan hjälpa investerare att förstå om ett företag verkar på ett hållbart sätt. Slutsatsen är att ROA, avkastning på totalt kapital, är det mest inflytelserika finansiella resultatmåttet att titta på vid en analys av ett företags hållbara prestanda. Den utvecklade och föreslagna modellen i denna avhandling visar dessvärre en förklaringsgrad på endast 15,4 % av ett företags koldioxidutsläpp. Med det sagt finns det fortfarande mycket att lära om hur företag fungerar och presterar i förhållande till deras globala fotavtryck.

CSR och hållbart företagande är traditionellt sett flexibelt hållna begrepp som företag uppmuntras att arbeta med på eget initiativ. Med vägledning av internationella standarder uppmuntras företag minimera negativa konsekvenser som deras verksamheter kan generera. Mot bakgrund av ett ökat behov av transparens och enhetlighet mellan företag som är verksamma på EU:s inre marknad har hållbarhetsredovisningsdirektivet antagits. Direktivet, vilket har genomförts i svensk rätt genom införande av bland annat 6 kap 12 § årsredovisningslagen, föreskriver en skyldighet för företag av viss storlek att identifiera väsentliga risker i verksamheten och redovisa dessa i en hållbarhetsredovisning som del av företagets förvaltningsberättelse. Riskidentifieringen ska göras mot bakgrund av vad som är nödvändigt för förståelse av företagets verksamhet, och innefatta risker i affärsförbindelser när det är relevant. En av de aspekterna som företag ska identifiera och redovisa risken för är korruption. Hållbarhetsredovisningskravet gäller från och med redovisningen av verksamhetsåret 2017. Svenska staten är en stor bolagsägare i Sverige och ställer krav på de statligt ägda bolagen att agera föredömligt på området för hållbart företagande, bland annat genom krav på efterlevnad av en framtagen ägarpolicy. Inom ramen för en empirisk studie har 47 statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för verksamhetsåret 2016 granskats. Syftet var att fastställa hur de statligt ägda bolagen arbetar med identifiering och redovisning av risker för korruption, mot bakgrund av att redovisningskravet hittills inte har varit rättsligt bindande. Mot bakgrund av det varierande resultatet som studien visar kan ifrågasättas om samtliga av de statligt ägda bolagen agerar med en sådan föredömlighet som föreskrivs i ägarpolicyn. Genom en analys av huruvida hållbarhetsredovisningsdirektivet och 6 kap. 12 § årsredovisningslagen kan förhindra den underlåtenhet att redovisa risker för korruption som idag torde vara möjlig, konstateras att direktivet i teorin uppfyller sitt ändamål. Efter att redovisningskravet har börjat gälla kan korruption presumeras utgöra en väsentlig fråga för företag, vilket ställer höga krav för utelämnande av identifiering av korruptionsrisker i redovisningen. Ur praktisk synpunkt kan däremot anföras att direktivets språkliga utformning erbjuder en sådan flexibilitet vad gäller bedömningen av riskernas väsentlighet, att överträdelser av direktivet torde bli svåra att tillskriva företag eller dess företrädare ansvar för. Som slutsats anförs att direktivets föreskrifter borde ha utformats med mindre flexibilitet, i syfte att uppnå den enhetlighet mellan företags redovisningar som eftersträvas.

About a third of the energy in Sweden is used for production in industry, where a few energy-intensive industries account for a large proportion of the energy use. When energy efficiency takes place here, the positive environmental effects will be substantial. Therefore, there is often great potential to reduce energy use in these industries. The purpose of this study is to investigate the company's energy use in order to be able to present proposals for cost-effective improvement measures that lead to a reduction in the company's energy consumption, which in turn leads to a reduced environmental impact. The study has used sustainable development, total quality management and Kotter’s 8-step process for leading change as a theoretical background. The study is a qualitative and quantitative case study and the data collection was done using semi-structured and unstructured interviews, observations and document analysis. The study’s results show that the company uses unnecessary energy in three energy consumption areas: compressed air, heating and electricity. To reduce energy use, the company needs to put in place a shut-down management, appoint an energy coordinator, prioritize preventive work, repair broken equipment and introduce preventive maintenance, optimize the ovens, involve employees in continuous improvement and to have a committed leadership. By reducing energy consumption, the company can reduce its impact on the environment, and by implementing the improvement measures, the company can save several million SEK each year. / Ungefär en tredjedel av energin i Sverige används för produktion inom industrin, där ett fåtal energiintensiva branscher står för en stor andel av industrins energianvändning. När energieffektivisering sker här blir de positiva miljöeffekterna stora. Därför finns det ofta stor potential att minska energianvändningen i dessa branscher. Syftet med denna studie är att undersöka företagets energianvändning för att sedan kunna presentera förslag på kostnadseffektiva förbättringsåtgärder som leder till en minskning av företagets energiförbrukning, vilket i sin tur leder till en minskad miljöpåverkan. Studien har använt sig av hållbar utveckling, hörnstensmodellen och Kotters 8-stegsmodell för förändringsledning som teoretisk bakgrund. Studien är en kvalitativ och kvantitativ fallstudie och datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer, observationer och dokumentstudier. Studiens resultat visar på att företaget använder energi i onödan inom tre energiförbrukningsområden: tryckluft, värme och el. För att minska energianvändningen behöver företaget införa avstängningsrutiner, utse en energikoordinator, prioritera förebyggande arbete, reparera trasig utrustning och införa förebyggande underhåll, optimera ugnarna, involvera medarbetarna i förbättringsarbetet och ha ett engagerat och delaktigt ledarskap. Genom att minska energiförbrukningen kan företaget minska sin påverkan på miljön och genom att implementera förbättringsåtgärder kan företaget spara flera miljoner kronor varje år.

In classical “triple bottom line” sustainability reporting, there have not been any clear guidelines on how companies should report on their environmental footprint. Consequently, the transparency in the environmental reporting has been low, which has resulted in greenwashing. To create reliable reporting and increase the proportion of green loans and green investments, the EU introduced the classification system EU Taxonomy in 2021. The new framework has stricter requirements on companies as they are now obligated to report on specific guidelines. These guidelines will also allow stakeholders to determine how sustainable a company is. Since the EU Taxonomy was recently launched, there has been a knowledge gap in how companies experience the framework. Also, what measures should be considered in the design of the EU Taxonomy for the implementation to be as successful as possible, based on the premise that companies should make their business model as sustainable as possible. This semi-structured interview study examines how Swedish companies experience the EU Taxonomy. The researchers interviewed eight Swedish stakeholders with great insights into the area, from the manufacturing industry (1), the Real Estate Industry (2), the Swedish Corporate Business Organizations (1), the Real Estate Industry Organizations (2), and Auditing Firms (2). The researchers could conclude that being classified as sustainable in the EU Taxonomy does not necessarily mean a company is sustainable from a scientific point of view. Nevertheless, it can be an answer to political interests. The interviewees also felt it was challenging to interpret and understand the framework and that there were necessary clarifications. Further, the EU will have to account for several activities from each industry so that companies can report on their total ecological footprint. Finally, changes in the delegated acts are mandatory for the EU taxonomy to be a successful policy instrument. / I klassisk “triple bottom line” rapportering har det inte funnits några tydliga riktlinjer för hur företag ska rapportera om sitt ekologiska avtryck. Som en följd av detta, har transparensen i hållbarhetsredovisningen varit låg, vilket har resulterat i greenwashing. I syfte att skapa mer tillförlitlig rapportering och öka andelen gröna lån och investeringar, infördes 2021 klassificeringssystemet EU Taxonomin. Det nya ramverket har skapat nya krav på företag då de nu är skyldiga att rapportera på specifika miljöbelastande aktiviteter. Dessa riktlinjer ska dessutom kunna utgöra hur hållbara de rapporterande bolagen är. Eftersom EU Taxonomin nyligen har lanserats, fanns det en kunskapslucka för hur företag upplever ramverket. Även vilka åtgärder som bör övervägas i utformningen av EU-taxonomin för att implementeringen ska bli så framgångsrik som möjligt, utifrån utgångspunkten att företag ska göra sin affärsmodell så hållbar som möjligt. Med detta i åtanke utvecklades denna semistrukturerade intervjustudie som ämnar att undersöka hur svenska företag ser på EU Taxonomin. Forskarna har intervjuat åtta aktörer från svenska: tillverkningsindustrin (1), fastighetsbranschen (2), näringslivet (1), medlemsorganisationer inom fastighetsbranschen (2) och revisionsbyråer (2). Det forskarna kunde konstatera är att det som klassas som hållbart i EU Taxonomin, inte nödvändigtvis ur ett teknikneutral och vetenskapligt perspektiv är hållbart, utan är ett svar på ett politiskt intresse. Aktörerna upplever dessutom att ramverket är svårt att förstå och att det därför är nödvändigt med förtydningar. Till sist kommer även EU behöva ta fler aktiviteter från de respektive branscherna i åtanke i de delegerade akterna, för att företag ska kunna redovisa för sitt totala ekologiska fotavtryck. Slutligen är ändringar i de delegerade akterna obligatoriska för att EU Taxonomin ska kunna bli ett framgångsrikt policyinstrument.