De företagsformer som idag finns i Sverige, har kommit till genom ett samarbete mellan näringslivet och lagstiftare. Den tyska aktiebolagsrättsliga regleringen har varit av stor betydelse för den svenska rättsutvecklingen, eftersom våra svenska aktiebolag har sitt ursprung i den tyska bolagsformen Aktiengesellschaft. Till följd av att regelverket för Aktiengesellschaft ansågs vara för komplicerat för småföretagarna, skapade Tyskland bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung. Den här bolagsformen, vilken inte har det komplexa regelverk som finns i den svenska aktiebolagslagen, blev populär i Europa. Debatten tog fart i början av 1990-talet angående om Sverige borde välja den kontinentaleuropeiska modellen med två bolagsformer, alternativt en förenkling av den befintliga aktiebolagsformen. I Sverige styr samma regelverk alla aktiebolag, oavsett om det är ett litet privat bolag eller ett stort publikt bolag, och därmed förs debatten huruvida vi bör införa en särskild företagsform för små företag.Vi upplever att det finns problem kring valet av företagsform och att frågorna därmed är många för den som vill starta ett företag. Det är en stor nackdel att vara personligt ansvarig för sin verksamhet och i Sverige är det endast aktiebolagsformen som befriar samtliga ägare från ansvar för bolagets förpliktelser. Vi förmodar att ett aktiebolag kan verka komplicerat för den person som startar ett litet företag och att problem kan uppstå när det inte finns något enklare alternativ. Eftersom aktiebolagslagen anses vara konstruerad efter de större företagens förutsättningar och behov, ska regeringen bland annat utreda behovet av en ny bolagsform alternativt lagändringar för att förenkla för små aktiebolag. Vissa länder i Europa har sänkt eller i princip avskaffat krav på aktiekapital för aktiebolag, vilket är en av förenklingarna som regeringen ska se över för svenska aktiebolag. Uppsatsens huvudfråga blir således; Kan en ny företagsform vara en tänkbar lösning på problematiken kring bildandet och förvaltningen av små företag? Syftet med studien är att pröva om en ny företagsform kan vara ett intressant alternativ till befintliga företagsformer. Uppsatsen ska även beskriva för- och nackdelar med de olika företagsformerna, vilket kan vara till nytta för dem som är intresserade av att starta eget företag. Vi anser att uppsatsens målgrupp kan gagnas av en ökad förståelse inför valet av företagsform samt ges verktyg för att påverka debatten för ett bättre alternativ.Uppsatsen utgår från vårt hermeneutiska synsätt, när vi har valt att fördjupa oss i problematiken kring bildandet och förvaltningen av små företag. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod och har använt oss av en abduktiv forskningsansats. Uppsatsens primärdata baseras på sju stycken intervjuer med företagare och näringslivsrespondenter. Studiens sekundärdata innefattar beskrivningar av de regelverk som gäller för respektive företagsform, den tyska bolagsformen GmbH, ombildning av företag samt befintlig forskning på området.Resultatet som vi har kommit fram till är att en ny företagsform skulle kunna vara en tänkbar lösning på problematiken kring bildandet och förvaltningen av små företag. Åtgärder såsom avskaffande av revisionsplikten, sänkt aktiekapital eller förenkling av regelverket, är även möjliga att genomföra i befintliga företagsformer. Vi anser dock att sådana lösningar blir mer komplicerade, till följd av att företagarna exempelvis måste tolka lagen själva. En ny lag för en ny företagsform innebär på sikt mindre kraftansträngningar för såväl företagarna som näringslivsrepresentanterna. / Uppsatsnivå: D

Syftet med min uppsats är att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som är enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva näringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrätt, ämnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre näringsverksamheternas administrativa börda minskar. Frågan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hänvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste åren uppsatt målsättningar som syftar till att sänka den administrativa bördan. Bland de åtgärder som genomförts har revisionskravet för mindre näringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för privata aktiebolag har sänkts och ytterligare förenklingsåtgärder avseende ABL planeras. Frågan kvarstår dock ifall en ny bolagsform, likt det tyska GmbH:et eller det amerikanska LLC:et, vore en bättre lösning för de mindre näringsverksamheterna i Sverige. GmbH:et och LLC:et är mycket populära bolagsformer för mindre näringsverksamheter på grund av det begränsade personliga ansvaret och den flexibilitet avtalsfriheten medför.   Jag anser att ABL är alltför omfattande för mindre näringsverksamheter och att adressaten inte är riktigt tydlig. En ny bolagsform med en egen lag, vid sidan av ABL behöver utarbetas. Bolagsformen bör rikta sig till verksamheter med en eller ett fåtal delägare och karakteriseras av ett begränsat ansvar. Dessutom skall bolagsformen ha ett ringare kapitalkrav med större avtalsfrihet för delägarna. Här kan erfarenheter från det tyska GmbH:et och det amerikanska LLC:et implementeras, särskilt gällande bolagets form men även hur missbruk av bolagsformen kan förhindras och motarbetas. De förenklingsåtgärder som riktar sig till mindre näringsverksamheter borde även gälla för den nya bolagsformen och direkt implementeras i den nya lagstiftningen, vilket skulle leda till att den administrativa bördan minskas.

Tidigare forskning tyder på att risken för agentkostnader är höga inom ömsesidiga bolag, i och med den unika ägarstrukturen som separerar ägandet och kontroll. Detta belyser vikten av ett fungerande kontrollsystem, samtidigt är controllern starkt kopplad till övervakning och granskning utav verksamheter. Däremot beskrivs controllern som diffus och svårdefinierad, varpå det är svårt att uttala sig om dennes relation till agentkostnader. Således undersöker denna studie hur en controller kan konkretiseras och om det finns en roll som minskar agentkostnader inom ett ömsesidigt bolag samt hur den i så fall gör detta. Vilket motiverar en teoretisk referensram innehållandes agentteori och tidigare forskning gällande controllern. Undersökningen baseras på en kvalitativ ansats med en fallstudiedesign. Varpå resultatet tyder på att konkretisering utav en controller inte är möjlig utefter distinkta kategorier, utan är mer riktig då dess roll inte definieras utefter skarpa kategorier utan kan infinnas på en skala. Dessutom innehar controllerrollen som minskar agentkostnader i ett ömsesidigt bolag egenskaper som återfinns inom rollen affärspartner. Detta gör hen genom att lägga mindre tid på rutinmässiga arbetsuppgifter och mer fokus på strategiska ställningstaganden utefter kundernas, det vill säga ägarnas, intressen. Något som minskar risken för agentkostnader.

In this essay I analyse how three Swedish companies with different types of governance carry out work aimed at promoting inclusion with focus on gender and ethnicity. There are three study questions: How does the type of governance affect the inclusion work in terms of national and international law? How do the companies operate within the framework of social sustainability in order to combat a homogeneous composition in relation to promotion to higher positions? Do the implementation strategies of the studied companies differ? The conclusions are that the implementation strategies differ between the studied companies and that the type of governance exerts has significant influence on the implementation strategies to promote and enhance inclusion to higher positions. Successful implementation strategies are guided by the principal’s intentions as well as the agenda of the company management. / I uppsatsen analyserar jag hur tre svenska företag med skilda bolagsformer, inom ramen för sitt sociala ansvarstagande, bedriver inkluderingsarbete med fokus på kön och etnicitet. Studien har tre frågeställningar: Hur påverkar bolagsformen inkluderingsarbetet i förhållande till nationell rätt och folkrätt? Hur arbetar företagen inom ramen för sitt sociala hållbarhetsarbete i sitt försök att motverka eventuell homogen sammansättning vid befordran till högre positioner? Finns det skillnader mellan de studerade företagens implementeringsstrategier? Denna studie visar att bolagsformen och ägarstrukturen har en signifikant påverkan av val på implementeringsstrategier för att främja en ökad inkludering bland anställda i ledande positioner. Framgången med implementeringsstrategier styrs av såväl uppdragsgivares intentioner som bolagsledningens agenda.