Syftet med min uppsats är att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som är enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva näringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrätt, ämnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre näringsverksamheternas administrativa börda minskar. Frågan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hänvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste åren uppsatt målsättningar som syftar till att sänka den administrativa bördan. Bland de åtgärder som genomförts har revisionskravet för mindre näringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för privata aktiebolag har sänkts och ytterligare förenklingsåtgärder avseende ABL planeras. Frågan kvarstår dock ifall en ny bolagsform, likt det tyska GmbH:et eller det amerikanska LLC:et, vore en bättre lösning för de mindre näringsverksamheterna i Sverige. GmbH:et och LLC:et är mycket populära bolagsformer för mindre näringsverksamheter på grund av det begränsade personliga ansvaret och den flexibilitet avtalsfriheten medför.   Jag anser att ABL är alltför omfattande för mindre näringsverksamheter och att adressaten inte är riktigt tydlig. En ny bolagsform med en egen lag, vid sidan av ABL behöver utarbetas. Bolagsformen bör rikta sig till verksamheter med en eller ett fåtal delägare och karakteriseras av ett begränsat ansvar. Dessutom skall bolagsformen ha ett ringare kapitalkrav med större avtalsfrihet för delägarna. Här kan erfarenheter från det tyska GmbH:et och det amerikanska LLC:et implementeras, särskilt gällande bolagets form men även hur missbruk av bolagsformen kan förhindras och motarbetas. De förenklingsåtgärder som riktar sig till mindre näringsverksamheter borde även gälla för den nya bolagsformen och direkt implementeras i den nya lagstiftningen, vilket skulle leda till att den administrativa bördan minskas.

Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning – Införandet av verkligt värde och dess påverkan på dubbelbeskattningen Lärosäte: Mälardalens högskola Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprätthållas vid införandet av verkligt värde i företagens redovisning? 2. I och med upprätthållandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt värde, hur kan: a) den administrativa bördan förhindras att öka? b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrån detta? 3. Varför har inte ett enat beslut gällande sambandet mellan redovisning och beskattning kunnat tas? Syfte: Syftet med denna studie är att ge en överblick över problematiken som uppkommer med upprätthållande av dubbelbeskattningen vid införande av verkligt värde då ett samband mellan redovisning och beskattning råder, samt hur detta påverkar den administrativa bördan och hindrar utvecklingen av redovisningens kvalitet. Vidare är syftet att undersöka varför en lagändring ännu inte har skett som tillåter redovisning till verkligt värde. Metod: Uppsatsen är en deduktiv studie som har utförts genom att primärdata har samlats in via kvalitativa intervjuer med fyra olika personer som är insatta i ämnet. Sekundärdata har insamlats från böcker, vetenskapliga artiklar samt från SOU 2008:80. Analysens struktur har utgått från de intervjufrågor som ställts till intervjupersonerna och slutsatser har sedan dragits utifrån de problemformuleringar som uppsatsen grundats på. Slutsats: Dubbelbeskattningen kommer att kunna lösas oavsett om det föreligger ett samband eller inte. För att den administrativa bördan ska hållas nere är det bäst med ett samband. Dock för att redovisningens kvalitet ska kunna utvecklas är det bäst med en frikoppling. En prioritering mellan dessa måste ske. Oenighet råder kring vilket alternativ som är det bästa, varför inte ett enat beslut kunnat tas. Nyckelord: Administrativ börda, beskattning, dubbelbeskattning, frikoppling, redovisning, redovisningens kvalitet, Sverige, SOU 2008:80

<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem och bakgrund: </strong>Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter.</p><p><strong>Referensram: </strong>I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna.</p><p>Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats.</p> / <p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem and background:</strong> The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1^st 2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question "To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden."</p><p><strong>Aim of this study:</strong> The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting.</p><p><strong>Method:</strong> The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.</p><p> </p><p><strong>Frame of references:</strong> In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.</p><p> </p><p><strong>Conclusion:</strong> The study's main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs.</p><p>The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework's structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.</p>

Sammanfattning Problem och bakgrund: Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen. Metod: Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter. Referensram: I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv. Slutsats: Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna. Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats. / Abstract Problem and background: The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1st 2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question "To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden." Aim of this study: The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting. Method: The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.   Frame of references: In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.   Conclusion: The study's main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs. The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework's structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.

<p><strong>Bakgrund och problemdiskussion:</strong> ROT-avdraget står för Reparation och underhåll, Ombyggnad och Tillbyggnad och är en skattereduktion för privatpersoner på upp till 50 % av arbetskostnaden. Systemet har funnits i flera omgångar och det har skett en del förändringar. Den 1 juli 2009 infördes fakturamodellen vilken innebär att privatpersoner får skattelättnaden direkt vid köpet av tjänsten, det vill säga, kunden betalar endast hälften av arbetskostnaden till säljaren. Därefter får säljaren själv begära resterande belopp från Skatteverket. Fakturamodellen och dess system har varit ett hett diskussionsämne under den senaste tiden om huruvida den påverkar samhällsaktörer positivt eller negativt. Det har från småföretagens sida lyfts fram flera risker och problem med de nya reglerna.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakturamodellen och dess system uppfattas av småföretag. Syftet är också att ta reda på hur småföretag uppfattar att fakturamodellen förhåller sig till regeringens målsättning om att minska den administrativa bördan för mindre företag samt hur modellen går i linje med ROT-avdragets syfte att minska svartarbetet och öka efterfrågan inom byggsektorn.</p><p><strong>Metod:</strong> Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod där intervjuer varit det centrala. Av totalt sju genomförda intervjuer har fem gjorts med småföretag inom byggbranschen. En intervju har genomförts med en redovisningskonsult samt en intervju med en rättslig expert på Skatteverket.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studiens resultat tyder på att småföretagens administrativa börda har ökat avsevärt sedan fakturamodellens införande. Dessutom påverkas olika näringsgrenar olika mycket av modellen. Regerings syfte med ROT-avdraget gynnas av fakturamodellen då svartarbetet minskat och efterfrågan av tjänster har ökat. Införandet av fakturamodellen kunde dock ha gjorts bättre och studien tyder på att informationen har varit bristfällig.</p> / <p><strong>Background and problem discussion:</strong> For the purpose of this study, “ROT-avdrag” is translated into Renovation deduction. It is a tax reduction for individuals of up to 50 % of the cost of labour for repair and maintenance, and renovation and expansion costs. This system has been in use at several occasions, undergoing some changes. The new invoice system was introduced 1st of July 2009 which means that the customer deducts the tax at the point of purchase of the service. In other words, the costumer will only pay half the cost of labour to the seller. Consequently, it is now the seller who is required to request the outstanding sum straight from the Tax Office. The new model and its system has been a hot topic of whether it affects societal actors positively or negatively. Small businesses have highlighted several risks and problems with the new rules.</p><p><strong>Aim: </strong>The aim of this study is to examine how the invoice system is perceived by small businesses. It also aims to find out how small businesses perceive that the invoice system relates to the Government’s target of reducing the administrative burden on small businesses, and also to see how the invoice system complies with the target of the Renovation deduction, which is to reduce illegal employment and increase demand in the construction sector.</p><p><strong>Method:</strong> This essay is based on a qualitative approach in which interviews have been a central part. Of a total of seven completed interviews, five have been made with small businesses in the construction industry. One interview has been conducted with an accounting consultant and one interview with a legal expert from the Tax Office.</p><p><strong>Results: </strong>The result indicates that small businesses´ administrative burden has increased substantially since the invoice system was introduced. Furthermore, different industries are differently affected by the system. The Government´s target with the Renovation deduction has been benefited by the invoice system sinces illegal employment has been reduced and demand for services has increased. The introduction of the invoice system, however, could have been better; the study indicates that the information have been inadequate.</p>

Bakgrund och problemdiskussion: ROT-avdraget står för Reparation och underhåll, Ombyggnad och Tillbyggnad och är en skattereduktion för privatpersoner på upp till 50 % av arbetskostnaden. Systemet har funnits i flera omgångar och det har skett en del förändringar. Den 1 juli 2009 infördes fakturamodellen vilken innebär att privatpersoner får skattelättnaden direkt vid köpet av tjänsten, det vill säga, kunden betalar endast hälften av arbetskostnaden till säljaren. Därefter får säljaren själv begära resterande belopp från Skatteverket. Fakturamodellen och dess system har varit ett hett diskussionsämne under den senaste tiden om huruvida den påverkar samhällsaktörer positivt eller negativt. Det har från småföretagens sida lyfts fram flera risker och problem med de nya reglerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakturamodellen och dess system uppfattas av småföretag. Syftet är också att ta reda på hur småföretag uppfattar att fakturamodellen förhåller sig till regeringens målsättning om att minska den administrativa bördan för mindre företag samt hur modellen går i linje med ROT-avdragets syfte att minska svartarbetet och öka efterfrågan inom byggsektorn. Metod: Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod där intervjuer varit det centrala. Av totalt sju genomförda intervjuer har fem gjorts med småföretag inom byggbranschen. En intervju har genomförts med en redovisningskonsult samt en intervju med en rättslig expert på Skatteverket. Resultat: Studiens resultat tyder på att småföretagens administrativa börda har ökat avsevärt sedan fakturamodellens införande. Dessutom påverkas olika näringsgrenar olika mycket av modellen. Regerings syfte med ROT-avdraget gynnas av fakturamodellen då svartarbetet minskat och efterfrågan av tjänster har ökat. Införandet av fakturamodellen kunde dock ha gjorts bättre och studien tyder på att informationen har varit bristfällig. / Background and problem discussion: For the purpose of this study, “ROT-avdrag” is translated into Renovation deduction. It is a tax reduction for individuals of up to 50 % of the cost of labour for repair and maintenance, and renovation and expansion costs. This system has been in use at several occasions, undergoing some changes. The new invoice system was introduced 1st of July 2009 which means that the customer deducts the tax at the point of purchase of the service. In other words, the costumer will only pay half the cost of labour to the seller. Consequently, it is now the seller who is required to request the outstanding sum straight from the Tax Office. The new model and its system has been a hot topic of whether it affects societal actors positively or negatively. Small businesses have highlighted several risks and problems with the new rules. Aim: The aim of this study is to examine how the invoice system is perceived by small businesses. It also aims to find out how small businesses perceive that the invoice system relates to the Government’s target of reducing the administrative burden on small businesses, and also to see how the invoice system complies with the target of the Renovation deduction, which is to reduce illegal employment and increase demand in the construction sector. Method: This essay is based on a qualitative approach in which interviews have been a central part. Of a total of seven completed interviews, five have been made with small businesses in the construction industry. One interview has been conducted with an accounting consultant and one interview with a legal expert from the Tax Office. Results: The result indicates that small businesses´ administrative burden has increased substantially since the invoice system was introduced. Furthermore, different industries are differently affected by the system. The Government´s target with the Renovation deduction has been benefited by the invoice system sinces illegal employment has been reduced and demand for services has increased. The introduction of the invoice system, however, could have been better; the study indicates that the information have been inadequate.