Syftet med studien är att undersöka vad som rapporteras som miljökostnader i svenska börsnoterade företags rapporter samt ta reda på om storlek och bransch har en påverkan på rapporteringen. Utifrån detta ska studien vidare ge ett utarbetat förslag för hur miljökostnader kan definieras. Studien har utgått från ett positivistiskt och objektivt synsätt. För att lyckas besvara studiens syfte har en kvantitativ dokumentstudie genomförts, där års-och miljöredovisningar från svenska börsbolag för räkenskapsår 2014 och 2015 har granskats. Studiens empiriska resultat har sedan ställts mot tidigare forskning och teorier i en analys Studiens resultat indikerar på att en övergripande del av företag på Stockholmsbörsen rapporterar miljökostnader i kvalitativa termer i form av löpande text. Studien har även funnit att i de fall bolagen lyckats kvantifiera kostnaderna rapporteras de i andra enheter än monetära. Vidare har studien funnit att både bransch och storlek har en påverkan på rapportering av miljökostnader men att storleksfaktorn endast påverkar små företag. Då studien har genomfört en dokumentstudie skulle det vara intressant att vidareutveckla studiens syfte och studera hur företag definierar miljökostnader ur ett kvalitativt perspektiv. Vidare skulle det även vara intressant att ta reda på varför mer än hälften av företagen på svenska börsen inte miljökostnadsrapporterar

Bakgrund  Hållbart byggande tillsammans med hållbar stadsutveckling har  fått allt mer uppmärksamhet den senaste tiden. I stadsdelen Hyllie i Malmö pågår ett stadsbyggnadsprojekt där hållbarhetsaspekten har haft stor betydelse. Det råder dock skilda åsikter kring huruvida kommunernas inverkan på bostadsbyggandet är en fördel för bebyggelsen eller ej. Vissa säger att även om yttre påtryckning är den vanligaste anledningen till att företag bygger hållbart så kan projektet aldrig bli bra om företagets inre motivation inte stämmer överens, med detta sagt är det viktigt att företaget har andra faktorer som motiverar dem att genomföra miljösatsningar utöver kraven som ställs från kommunen. Det har genomförts studier där kommunen styrt byggprojekten och ställt skallkrav på byggföretagen (Pandis, 2014; Lundberg, 2013) men eftersom situationen i Hyllie är annorlunda och byggherrarna har haft relativt fria tyglar är det särskilt intressant att studera vilka andra drivkrafter utöver kommunens påverkan som har drivit fram miljösatsningarna.   Syfte: Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för motiven till miljöinvesteringar i stadsbyggnadsprojekt och genom detta bidra till ökad kunskap kring hur kommunerna bäst kan arbeta för att främja miljösatsningar inom byggbranschen.   Metod: Studien har genomförts som en fallstudie på projektet i Hyllie, Malmö ur ett kvalitativt perspektiv. För insamling och bearbetning av data genomförde vi i denna studie både en dokumentstudie av de kommunala dokumenten och intervjuer med nyckelaktörer.  Studien delades således upp i två delstudier där den första studien syftade till att beskriva den kontext som vår fallstudie befinner sig i. Den andra delstudien som var en intervjustudie, syftade till att undersöka vilka motiv som låg bakom miljöinvesteringar i Hyllie.   Slutsats: Malmö stad har utgjort det huvudsakliga motivet till att miljöinvesteringar har genomförts i Hyllie. Vidare ser vi att legitimitet, lönsamhet och företagets intressenter utgör ytterligare motiv till att miljöinvesteringar genomförs i området. Vilka motiv som motiverat byggföretagen har i sin tur påverkats av följande tre faktorer; företags storlek, förvaltning/ickeförvaltning  samt ägandeförhållande. / Background: Sustainable building and sustainable city development has received a lot attention in the last decades. In Hyllie in Malmö there is an ongoing city development project in which sustainability has been of great importance. However, there are differing opinions about whether local impact on residential construction is an advantage for settlement or not. Some say that even if the external pressure is the most common reason that companies build sustainable, the project can never be successful if the company's internal motivation is not consistent with that being said, it is important that the company has other factors that motivate them to implement environmental initiatives in addition to the requirements compiled from the municipality. There have been studies in which the municipality controlled construction projects and set mandatory requirements on the construction companies (Pandis, 2014; Lundberg, 2013), but since the situation in Hyllie is different and the developers have had relatively free reign, it is particularly important to examine what other forces beyond municipal influence that has pushed forward environmental initiatives.   Purpose: The study aims to create a deeper understanding of the motives for environmental investment in city building projects and through this contribute to increased knowledge about how the municipalities’ best can work to promote environmental investments in the construction industry.   Method: The study was conducted as a case study on the project in Hyllie, Malmö from a qualitative perspective. For the collection and processing of data, we conducted both a document study of local government documents and interviews with key players. The study was thus divided into two sub-studies in which the first study aimed to describe the project. The second study was an interview study and aimed to investigate the motives behind the environmental investments in Hyllie.   Conclusions: City of Malmö has been the primary motive for environmental investments that have been implemented in Hyllie. Furthermore, we see that legitimacy, profitability and the company's stakeholders constitute additional motivations for environmental investment in the area. Which motive matters the most is in turn influenced by the following three factors; company size, management/non-management and ownership.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att belysa hur 4 olika företag ser på miljöinvesteringar, samt vad som påverkar valet av dessa ur en företagsekonomisk synvinkel. Vi vill också ta reda på vilka investeringar som görs för att utveckla miljöarbetet på företaget samt vilka faktorer som påverkar valet av investeringar för miljön. Slutligen vill vi veta om dessa miljöinvesteringar kan beräknas företagsekonomiskt.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har antagit ett företagsekonomiskt metodsynsätt i aktörsynsättet, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Litteratur i form av böcker och forskningsartiklar har samlats in via högskolebiblioteket i Gävle. En del material har insamlats via internet. Empiriskt material har insamlats genom intervjuer med representanter för de studerade företagen. Vi har sedan gjort vår tolkning av det insamlade materialet och kommit fram till ett antal slutsatser som presenteras sist i arbetet.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det är otydligt vad som är en miljöinvestering i företagens miljöarbete. Alla företag jobbar dock kontinuerligt med att minska miljöpåverkan. I hur stor omfattning varierar beroende på typ av verksamhet och företagsstorlek. Historiskt har främst lagkrav påverkat valet av miljöinvesteringar. En övergång sker mot att tillgodose kundernas krav i större utsträckning. Miljöinvesteringar anses svåra att beräkna i företagsekonomiska kalkyler. Istället ses de ofta som långsiktiga strategiska beslut.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> En fördjupning inom ett enskilt större företag i form av en fallstudie skulle vara intressant. Främst för att reda ut hur miljöinvesteringar hanteras inom alla nivåer av en verksamhet. Ett försök till att värdera ett enskilt företags miljöinvesteringar i monetära termer skulle också vara intressant och bidra till forskningen på området.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Vår förhoppning är att studien ska bidra till att belysa att företag fortfarande har mycket kvar att arbeta med när det gäller hur miljöinvesteringar ska värderas och hanteras. Det är en stor skillnad på hur miljöinvesteringar värderas och hanteras i teorin jämfört med hur företagen gör i verkligheten. </p><p><strong> </strong></p>

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur 4 olika företag ser på miljöinvesteringar, samt vad som påverkar valet av dessa ur en företagsekonomisk synvinkel. Vi vill också ta reda på vilka investeringar som görs för att utveckla miljöarbetet på företaget samt vilka faktorer som påverkar valet av investeringar för miljön. Slutligen vill vi veta om dessa miljöinvesteringar kan beräknas företagsekonomiskt.   Metod: Vi har antagit ett företagsekonomiskt metodsynsätt i aktörsynsättet, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Litteratur i form av böcker och forskningsartiklar har samlats in via högskolebiblioteket i Gävle. En del material har insamlats via internet. Empiriskt material har insamlats genom intervjuer med representanter för de studerade företagen. Vi har sedan gjort vår tolkning av det insamlade materialet och kommit fram till ett antal slutsatser som presenteras sist i arbetet.   Resultat &amp; slutsats: Det är otydligt vad som är en miljöinvestering i företagens miljöarbete. Alla företag jobbar dock kontinuerligt med att minska miljöpåverkan. I hur stor omfattning varierar beroende på typ av verksamhet och företagsstorlek. Historiskt har främst lagkrav påverkat valet av miljöinvesteringar. En övergång sker mot att tillgodose kundernas krav i större utsträckning. Miljöinvesteringar anses svåra att beräkna i företagsekonomiska kalkyler. Istället ses de ofta som långsiktiga strategiska beslut.   Förslag till fortsattforskning: En fördjupning inom ett enskilt större företag i form av en fallstudie skulle vara intressant. Främst för att reda ut hur miljöinvesteringar hanteras inom alla nivåer av en verksamhet. Ett försök till att värdera ett enskilt företags miljöinvesteringar i monetära termer skulle också vara intressant och bidra till forskningen på området.   Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att studien ska bidra till att belysa att företag fortfarande har mycket kvar att arbeta med när det gäller hur miljöinvesteringar ska värderas och hanteras. Det är en stor skillnad på hur miljöinvesteringar värderas och hanteras i teorin jämfört med hur företagen gör i verkligheten.

<p>The environmental work in the Swedish transportation business was not very prioritized during the period up until 1990. If any environmental work occurred at all, it often entailed only necessary measures to meet the demands of environmental law.</p><p>All this changed almost over night roundabout 1990. The environmental issue had become politically important during the 1980s and environmental demands concerning large industrial and combustion plants started to wear off on the transportation business. In addition to this, competition between road and railway transportation sharpened due to political decisions on railway investments. The management of the national Swedish railway company SJ realized that this was a golden opportunity to become offensive in marketing, and that environment could become a success factor for the railway. By establishing an environmental policy and an environmental program, SJ took an initiative that large competitors and business representatives quickly tried to respond to by making investments on their own and by starting debates. Hereby, a rather unique situation occurred in that the transportation companies were driven by customers and society to make environmental investments and also give the business an environmental profile. This situation was the starting point for my study, where the aim has been to study the driving forces and trategies behind the environmental investments made in the Swedish transportation business during the 1990s. I have examined this by interviewing key persons in five companies representing different means of transport, i.e. the railway company SJ, the road transportation company DHL (earlier ASG), the road transportation company Schenker (earlier BTL and even earlier Bilspedition), the air transportation company SAS and the sea transportation company Stena Line. Apart from this, I have also studied the investment process in the chosen companies, and if environmental investments are different from other investments.</p><p>The method I have used in my study has been semi structured, qualitative interviews. A semi structured interview in this case means that I have used a certain amount of predefined questions. The responses from the interviewed person served as basis for follow up questions and new questions during the interview. A qualitative interview often consists of simple and straight questions being asked and complex and comprehensive answers being returned.</p><p>The results from the interviews could be summarised as follows: All of the companies in my study claim that it was the pressure of external and internal interests that made the starting point for their environmental work – even if the start appeared on different occasions depending on each company’s situation respectively. Any particularly deep analyses of the economical effects of environmental investments were not made on a regular basis. It rather seemed as if investments and other environmental decisions were based on intuitive feelings. It is also obvious that the pressure from competitors was a strong reason for continuing most of the companies´ environmental work – irrespective of the fact that the company used their environmental investments to create an offensive environmental profile, or to avoid to be criticized for lack of environmental commitment. It is possible to draw a number of conclusions from this study, some of them are general to the group of studied companies, and others are more specific to some of the companies.</p><p>The first, and perhaps most important, conclusion is that that the driving forces, for instance the pressure from owners, customers, competitors or society as such, were primary, and that the companies’ strategies was developed on this basis. One example is the Swedish railway company SJ, where the company management’s analysis showed both political pressure and obtainable market positions if the company developed and executed an offensive environmental strategy. The other companies in my study showed similar patterns even if their market positions of course varied.</p><p>The second conclusion is that external profiling also leads to internal pressure within the company. This pressure may be consciously and directed by management via education, seminars etc, or occur on its own due to that the company’s environmental work leads to an interest and commitment amongst employees. The best examples of this are the companies SJ and ASG.</p><p>A third conclusion is that in many cases, the environmental investments could be compared to a one way road. Some decisions are irrevocable, at least if the company wants to maintain its credibility within the environmental area. For instance, it is equally impossible in practise for SJ to back on the decision to buy environmentally labelled electricity, as for DHL and Schenker to return to diesel fuel with high level of sulphur.</p><p>The last conclusion is that economical arguments for environmental investments offer a very strong explanation model to which investments were made and which were not. This conclusion seems to be generally valid even if differences in grade exist, depending on if the investments were made with the purpose to be offensive or defensive. No follow up analyses of the economic outcome of the investments have - with a few exceptions – however not been made.</p><p>Environmental investments consist of physical and image enhancing (i.e. soft) investments. This study shows that physical environmental investments and image enhancing investments have been approached in the same way, but it is harder to quantify the image enhancing investments in economical terms.</p> / <p>Miljöarbetet i transportnäringen var inte särskilt påtagligt under perioden fram till 1990. I den mån det överhuvud taget ägde rum något sådant arbete handlade det oftast om åtgärder som var nödvändiga för att klara lagstiftningens krav.</p><p>Detta ändrades nästan ”över en natt” runt 1990. Miljöfrågan hade blivit viktig rent politisk under 1980-talet och miljökrav som tidigare hade ställts gentemot stora industri- och förbränningsanläggningar hade börjat smitta av sig även på transportnäringen. Dessutom kom konkurrensen mellan landsvägstransporter och järnväg att skärpas genom politiska beslut om järnvägsinvesteringar. SJ:s ledning insåg att detta var ett gyllene tillfälle att gå på offensiven marknadsmässigt, samt att miljö var en framgångsfaktor för järnvägen. Genom antagandet av en miljöpolicy och ett miljöprogram tog man ett initiativ som stora konkurrenter och branschföreträdare som Bilspedition, Sjöfartsverket, Åkeriföreningen med flera snabbt försökte kontra, dels med egna investeringar, dels i debattform. Därmed hade den för Europa rätt unika situation uppstått att transportföretagen drevs av såväl kunder och samhälle som konkurrenter att investera i miljö och allt mer tydligt profilera verksamheten ur miljösynpunkt. Denna situation var utgångspunkten för min studie, där syftet har varit att klarlägga de drivkrafter och strategier som legat bakom de miljöinvesteringar som genomfördes i den svenska transportbranschen under 1990-talet. Jag har exemplifierat detta genom att intervjua nyckelpersoner i fem företag, representerande olika trafikslag, nämligen SJ, DHL (dåvarande ASG), Schenker (dåvarande Bilspedition respektive BTL), SAS och Stena Line. Utöver huvudsyftet har jag också undersökt hur investeringsprocessen ser ut i företagen, och om miljöinvesteringar skiljer sig från andra investeringar.</p><p>Metoden som använts i studien har varit semistrukturerad, kvalitativ intervjumetodik. Semistrukturerad intervju innebar i detta fall att jag har använt ett antal frågor nedskrivna på papper som utgångspunkt. Respondentens svar utgjorde sedan underlag för uppkomsten av följdfrågor och nya frågor under intervjuns gång. Kvalitativ intervju utmärks ofta av att enkla raka frågor ställs och komplexa, innehållsrika svar kommer tillbaka.</p><p>Resultatet av intervjuerna kan sammanfattas enligt följande: Samtliga studerade företag anger att det var intressenttrycket som var utgångspunkten för miljöarbetet – även om starten av det skedde vid olika tillfällen, beroende på respektive företags situation. Några ärskilt djupgående analyser av miljöinvesteringarnas företagsekonomiska effekter gjordes inte mer än undantagsvis, det förefaller snarare som man gick efter något slags intuitiv känsla av vad som var nödvändigt. Det är också uppenbart att konkurrenttrycket var en starkt bidragande orsak till det fortsatta miljöarbetet inom de flesta av företagen – oavsett om man använde miljöinvesteringarna för att skapa sig en offensiv miljöprofil, eller för att undvika alltför hård kritik för bristande miljöengagemang. Utifrån resultaten i denna studie kan man dra ett antal slutsatser, flera av dem generella för samtliga studerade företag, några andra mer specifika för vissa av dem.</p><p>Först, och kanske viktigast, kan man konstatera att drivkrafterna, t.ex. trycket från ägare, kunder, konkurrenter eller samhället i övrigt, var de primära och strategin utformades utifrån detta. Exempel på detta är SJ, där företagsledningens analys visade att det fanns både ett politiskt tryck samt marknadsmässigt uppnåeliga positioner om</p><p>man utvecklade och genomförde en offensiv miljöstrategi. De övriga intervjuade företagen uppvisade likartade mönster, även om positionerna på marknaden givetvis varierade.</p><p>Den andra slutsatsen är att en extern profilering också leder till ett internt tryck inom företaget. Detta tryck kan vara medvetet, och dirigerat från företagsledningen via utbildning, seminarier etc eller uppstå av sig självt genom att miljöåtgärderna skapar ett intresse och engagemang hos företagets anställda. De bästa exemplen på detta är SJ och ASG.</p><p>En tredje slutsats är att miljöinvesteringarna i många fall kan liknas vid en enkelriktad väg. En del beslut är oåterkalleliga, i alla fall om företaget ska bibehålla sin trovärdighet på miljöområdet. Det är t.ex. i praktiken omöjligt för SJ att backa från beslutet att köpa miljömärkt elkraft, liksom för DHL och Schenker att gå tillbaka till dieselbränsle med hög svavelhalt.</p><p>Den sista slutsatsen är att de ekonomiska argumenten för miljöinvesteringar erbjuder en mycket stark förklaringsmodell till vilka investeringar som genomfördes respektive inte genomfördes. Denna slutsats förefaller vara generellt användbar, även om valörskillnader självklart finns, beroende på om investeringarna genomfördes i offensivt eller defensivt syfte i de olika företagen. Några efteranalyser av det ekonomiska utfallet har dock – med ytterst få undantag – inte gjorts.</p><p>Miljöinvesteringar består av såväl fysiska som imagestärkande (i.e. mjuka) investeringar. I studien har det framkommit att fysiska miljöinvesteringar och imagestärkande miljöinvesteringar i stort sett hanterats likadant, dock är det svårare att kvantifiera de imagestärkande investeringarna rent ekonomiskt.</p> / Report code: Liu-Tek-Lic-2007: 49.

The environmental work in the Swedish transportation business was not very prioritized during the period up until 1990. If any environmental work occurred at all, it often entailed only necessary measures to meet the demands of environmental law. All this changed almost over night roundabout 1990. The environmental issue had become politically important during the 1980s and environmental demands concerning large industrial and combustion plants started to wear off on the transportation business. In addition to this, competition between road and railway transportation sharpened due to political decisions on railway investments. The management of the national Swedish railway company SJ realized that this was a golden opportunity to become offensive in marketing, and that environment could become a success factor for the railway. By establishing an environmental policy and an environmental program, SJ took an initiative that large competitors and business representatives quickly tried to respond to by making investments on their own and by starting debates. Hereby, a rather unique situation occurred in that the transportation companies were driven by customers and society to make environmental investments and also give the business an environmental profile. This situation was the starting point for my study, where the aim has been to study the driving forces and trategies behind the environmental investments made in the Swedish transportation business during the 1990s. I have examined this by interviewing key persons in five companies representing different means of transport, i.e. the railway company SJ, the road transportation company DHL (earlier ASG), the road transportation company Schenker (earlier BTL and even earlier Bilspedition), the air transportation company SAS and the sea transportation company Stena Line. Apart from this, I have also studied the investment process in the chosen companies, and if environmental investments are different from other investments. The method I have used in my study has been semi structured, qualitative interviews. A semi structured interview in this case means that I have used a certain amount of predefined questions. The responses from the interviewed person served as basis for follow up questions and new questions during the interview. A qualitative interview often consists of simple and straight questions being asked and complex and comprehensive answers being returned. The results from the interviews could be summarised as follows: All of the companies in my study claim that it was the pressure of external and internal interests that made the starting point for their environmental work – even if the start appeared on different occasions depending on each company’s situation respectively. Any particularly deep analyses of the economical effects of environmental investments were not made on a regular basis. It rather seemed as if investments and other environmental decisions were based on intuitive feelings. It is also obvious that the pressure from competitors was a strong reason for continuing most of the companies´ environmental work – irrespective of the fact that the company used their environmental investments to create an offensive environmental profile, or to avoid to be criticized for lack of environmental commitment. It is possible to draw a number of conclusions from this study, some of them are general to the group of studied companies, and others are more specific to some of the companies. The first, and perhaps most important, conclusion is that that the driving forces, for instance the pressure from owners, customers, competitors or society as such, were primary, and that the companies’ strategies was developed on this basis. One example is the Swedish railway company SJ, where the company management’s analysis showed both political pressure and obtainable market positions if the company developed and executed an offensive environmental strategy. The other companies in my study showed similar patterns even if their market positions of course varied. The second conclusion is that external profiling also leads to internal pressure within the company. This pressure may be consciously and directed by management via education, seminars etc, or occur on its own due to that the company’s environmental work leads to an interest and commitment amongst employees. The best examples of this are the companies SJ and ASG. A third conclusion is that in many cases, the environmental investments could be compared to a one way road. Some decisions are irrevocable, at least if the company wants to maintain its credibility within the environmental area. For instance, it is equally impossible in practise for SJ to back on the decision to buy environmentally labelled electricity, as for DHL and Schenker to return to diesel fuel with high level of sulphur. The last conclusion is that economical arguments for environmental investments offer a very strong explanation model to which investments were made and which were not. This conclusion seems to be generally valid even if differences in grade exist, depending on if the investments were made with the purpose to be offensive or defensive. No follow up analyses of the economic outcome of the investments have - with a few exceptions – however not been made. Environmental investments consist of physical and image enhancing (i.e. soft) investments. This study shows that physical environmental investments and image enhancing investments have been approached in the same way, but it is harder to quantify the image enhancing investments in economical terms. / Miljöarbetet i transportnäringen var inte särskilt påtagligt under perioden fram till 1990. I den mån det överhuvud taget ägde rum något sådant arbete handlade det oftast om åtgärder som var nödvändiga för att klara lagstiftningens krav. Detta ändrades nästan ”över en natt” runt 1990. Miljöfrågan hade blivit viktig rent politisk under 1980-talet och miljökrav som tidigare hade ställts gentemot stora industri- och förbränningsanläggningar hade börjat smitta av sig även på transportnäringen. Dessutom kom konkurrensen mellan landsvägstransporter och järnväg att skärpas genom politiska beslut om järnvägsinvesteringar. SJ:s ledning insåg att detta var ett gyllene tillfälle att gå på offensiven marknadsmässigt, samt att miljö var en framgångsfaktor för järnvägen. Genom antagandet av en miljöpolicy och ett miljöprogram tog man ett initiativ som stora konkurrenter och branschföreträdare som Bilspedition, Sjöfartsverket, Åkeriföreningen med flera snabbt försökte kontra, dels med egna investeringar, dels i debattform. Därmed hade den för Europa rätt unika situation uppstått att transportföretagen drevs av såväl kunder och samhälle som konkurrenter att investera i miljö och allt mer tydligt profilera verksamheten ur miljösynpunkt. Denna situation var utgångspunkten för min studie, där syftet har varit att klarlägga de drivkrafter och strategier som legat bakom de miljöinvesteringar som genomfördes i den svenska transportbranschen under 1990-talet. Jag har exemplifierat detta genom att intervjua nyckelpersoner i fem företag, representerande olika trafikslag, nämligen SJ, DHL (dåvarande ASG), Schenker (dåvarande Bilspedition respektive BTL), SAS och Stena Line. Utöver huvudsyftet har jag också undersökt hur investeringsprocessen ser ut i företagen, och om miljöinvesteringar skiljer sig från andra investeringar. Metoden som använts i studien har varit semistrukturerad, kvalitativ intervjumetodik. Semistrukturerad intervju innebar i detta fall att jag har använt ett antal frågor nedskrivna på papper som utgångspunkt. Respondentens svar utgjorde sedan underlag för uppkomsten av följdfrågor och nya frågor under intervjuns gång. Kvalitativ intervju utmärks ofta av att enkla raka frågor ställs och komplexa, innehållsrika svar kommer tillbaka. Resultatet av intervjuerna kan sammanfattas enligt följande: Samtliga studerade företag anger att det var intressenttrycket som var utgångspunkten för miljöarbetet – även om starten av det skedde vid olika tillfällen, beroende på respektive företags situation. Några ärskilt djupgående analyser av miljöinvesteringarnas företagsekonomiska effekter gjordes inte mer än undantagsvis, det förefaller snarare som man gick efter något slags intuitiv känsla av vad som var nödvändigt. Det är också uppenbart att konkurrenttrycket var en starkt bidragande orsak till det fortsatta miljöarbetet inom de flesta av företagen – oavsett om man använde miljöinvesteringarna för att skapa sig en offensiv miljöprofil, eller för att undvika alltför hård kritik för bristande miljöengagemang. Utifrån resultaten i denna studie kan man dra ett antal slutsatser, flera av dem generella för samtliga studerade företag, några andra mer specifika för vissa av dem. Först, och kanske viktigast, kan man konstatera att drivkrafterna, t.ex. trycket från ägare, kunder, konkurrenter eller samhället i övrigt, var de primära och strategin utformades utifrån detta. Exempel på detta är SJ, där företagsledningens analys visade att det fanns både ett politiskt tryck samt marknadsmässigt uppnåeliga positioner om man utvecklade och genomförde en offensiv miljöstrategi. De övriga intervjuade företagen uppvisade likartade mönster, även om positionerna på marknaden givetvis varierade. Den andra slutsatsen är att en extern profilering också leder till ett internt tryck inom företaget. Detta tryck kan vara medvetet, och dirigerat från företagsledningen via utbildning, seminarier etc eller uppstå av sig självt genom att miljöåtgärderna skapar ett intresse och engagemang hos företagets anställda. De bästa exemplen på detta är SJ och ASG. En tredje slutsats är att miljöinvesteringarna i många fall kan liknas vid en enkelriktad väg. En del beslut är oåterkalleliga, i alla fall om företaget ska bibehålla sin trovärdighet på miljöområdet. Det är t.ex. i praktiken omöjligt för SJ att backa från beslutet att köpa miljömärkt elkraft, liksom för DHL och Schenker att gå tillbaka till dieselbränsle med hög svavelhalt. Den sista slutsatsen är att de ekonomiska argumenten för miljöinvesteringar erbjuder en mycket stark förklaringsmodell till vilka investeringar som genomfördes respektive inte genomfördes. Denna slutsats förefaller vara generellt användbar, även om valörskillnader självklart finns, beroende på om investeringarna genomfördes i offensivt eller defensivt syfte i de olika företagen. Några efteranalyser av det ekonomiska utfallet har dock – med ytterst få undantag – inte gjorts. Miljöinvesteringar består av såväl fysiska som imagestärkande (i.e. mjuka) investeringar. I studien har det framkommit att fysiska miljöinvesteringar och imagestärkande miljöinvesteringar i stort sett hanterats likadant, dock är det svårare att kvantifiera de imagestärkande investeringarna rent ekonomiskt. / <p>Report code: Liu-Tek-Lic-2007: 49.</p>

Den strategiska betydelsen för industriföretag att investera hållbart har ökat de senaste åren. Samtidigt är landskapet kring hållbarhet komplext med ständigt tillkommande regleringar och ökade hållbarhetskrav från intressenter. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur investeringsrutiner ser ut i praktiken hos svenska industriföretag. Fokuset är på miljöinvesteringar och huruvida hanteringen av dessa skiljer gentemot hanteringen av traditionella investeringar. Utifrån litteraturgenomgången har en analysmodell konstruerats som delar upp investeringsprocessen i tre faser: initiering, bedömning och beslut. Denna kommer att ligga till grund för analysen. För att besvara forskningsfrågan genomförs semistrukturerade intervjuer med fyra svenska industriföretag som återfinns på OMXS30, där frågorna är utformade utifrån studiens analysmodell. Resultatet visar i enlighet med analysmodellen att miljöinvesteringarna kan kopplas till investeringsprocessens tre faser. Det konstateras även att externa faktorer har en betydande effekt på industriföretagens incitament till att satsa på miljöinvesteringar. Slutsatsen är att miljöinvesteringar generellt sett följer samma processer och rutiner som traditionella investeringar. Däremot skiljer sig företagens incitament till att investera hållbart i viss mån, jämfört med de incitament som ligger till grund för traditionella investeringar.

Små och medelstora företag i Sverige har idag svårt att hänga med i omvärldsbevakningen av miljöområdet. Detta har lett till att de sällan har ett formaliserat miljöarbete inom verksamheten då det tar för mycket resurser från en redan slimmad organisation. Syftet med vår studie är att ta reda på hur ett mindre svenskt företag hanterar och resonerar kring miljöfrågor i sin praktik, och på så sätt belysa deras förutsättningar för användandet av miljöledningssystem. Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra anställda på Coop Bageri i Kristianstad. Materialet har analyserats med hjälp av Lucas (2010) ramverk för miljöinvesteringar i företagsresurser. Fallstudien visar ett företag som i stort motsvarar vad tidigare forskning visat. Coop Bageri är ett utpräglat tillverknings-företag som förvaltat sina organisatoriska processer under lång tid. Detta har begränsat deras strategiska utveckling, även ur ett miljöhänseende, och har lett till att de nu måste se över sina företagsresurser för att förbättra sin konkurrenskraft. / Small and medium-sized enterprises in Sweden are currently struggling to keep their business intelligence up to date within the area of environmental development. This has resulted in a shortage of formalized environmental strategies within these lean organizations, which lack sufficient amount of company resources. The aim of our study is to identify how smaller enterprises in Sweden reason about, and handle environmental factors within their daily practices. In this way we seek to illuminate the prospects of how these enterprises implement an environmental management system. We examined this through qualitative interviews with four employees at Coop Bageri in Kristianstad. The material was analyzed with help from Lucas (2010) and her framework for environmental investments in company resources. This case study demonstrates a company that, over all, live up to what previous research revealed. As a manufacturing company, they have had inhibited management processes within the organization which slowed strategic development, including the environmental aspects. Currently the company is at a breaking point where they have to review the entirety of its business resources to improve their competitiveness.

I och med att bygg- och fastighetssektorn står för en betydande andel av Sveriges miljöpåverkan har aktörer inom branschen stora möjligheter att genom miljömässiga investeringar påverka fastigheternas klimatavtryck. Grundtanken är att investeringar genomförs om de är lönsamma men eftersom syftet med miljöinvesteringar även är att uppnå positiva miljöeffekter spelar mer än den ekonomiska aspekten roll. Privat verksamhet drivs i vinstsyfte och sedan lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag trädde i kraft 2011 ska även de allmännyttiga bostadsbolagen driva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer för att inte sätta konkurrensen på marknaden ur spel. Affärsmässighet och samhällsansvar ska därmed kombineras. Syftet med studien är därmed att undersöka och få en fördjupad förståelse för vad miljöinvesteringar i fastigheter innebär samt vad som påverkar ett bostadsbolags miljöinvesteringsbeslut. Huvudfrågeställningen fokuserar på hur miljöinvesteringsbeslutet påverkas av att företaget är privat eller kommunalt. Vidare utreds även hur miljöinvesteringar skiljer sig från övriga investeringar i fastigheter när det gäller beslutsprocessen och bedömning samt vad som hade kunnat få fler miljöinvesteringar att genomföras. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med tio respondenter från sju fastighetsbolag i Stockholmsområdet. Studien har visat att begreppet miljöinvesteringar i fastigheter ännu inte är helt definierat men främst handlar om åtgärder kopplat till energieffektivisering. Investeringsprocessen följer till största del samma process som övriga investeringar och samma beräkningsmetoder används men fler perspektiv tas in när det kommer till att ta beslutet. Avgörande faktorer för miljöinvesteringsbeslutet kan delas upp i kategorierna; lönsamhet och besparingar, företagets styrning, krav och mål, hyresgäster samt fastigheternas konstruktion. Ett bostadsbolags miljöinvesteringsbeslut påverkas av att företaget är privat eller kommunalt genom företagets styrning och syfte med verksamheten. I sin tur påverkar det synen på de avgörande faktorerna, främst i vilken grad lönsamhetskravet inte behöver uppnås och hyresgästernas inflytande på beslutet. Synen på miljökrav och en minskad miljöpåverkan påverkas inte av att företaget är privat eller kommunalt. / Since the construction and real estate sector accounts for a significant part of Sweden’s environmental impact, actors in the industry have great opportunities to influence buildings’ climate footprint through environmental investments. The basic idea is that investments are made if they are profitable, but since the purpose of environmental investments also is to achieve positive environmental effects, more than only the economic aspect matters. The goal of private companies is to make profit and since 2011 the municipal housing companies in Sweden must act according to business principles as well in order to maintain competition in the market. Business and social responsibility must therefore be combined. The purpose of the study is to gain an understanding of what environmental investments in buildings are and to analyse what influences a housing company’s environmental investment decision. The main issue focuses on how the environmental investment decision is affected by the company being private or municipal. Furthermore, the study investigates how environmental investments differ from other investments in buildings in terms of the decision process and also what could have led to more environmental investments being implemented. The study is based on semi structured interviews with ten respondents from seven housing companies in the Stockholm area. The study has shown that the concept of environmental investments in buildings is not yet fully defined but mainly is about measures related to energy efficiency. Environmental investments follow the same process as other investments and the same calculation methods are used, but more perspectives are considered when it comes to the decision making. Decisive factors for the environmental investment decision can according to this study be divided into the categories; profitability and savings, the corporate governance, requirements and goals, tenants and the construction of the buildings. A housing company’s environmental investment decision is affected by the company being private or municipal through the company’s governance and purpose. This affects the view of the decisive factors, mainly to what extent profitability requirements do not need to be met and the tenants’ influence on the decision. The view of environmental requirements and reduced environmental impact is not affected by the company being private or municipal.

Studien undersöker politiska partiers inverkan på miljöförbättringar i USA. Vi undersöker även om ökad polarisering mellan republikaner och demokrater har gett upphov till större skillnader i miljöinvesteringar över tid. Med hjälp av paneldata och fixa effekter för amerikanska delstater mellan åren 2009 - 2022 analyserar vi de genomsnittliga miljöinvesteringarna per invånare beroende på det styrande partiet i den lagstiftande församlingen. Resultatet påvisar inga signifikanta effekter om att storleken på miljöinvesteringar skiljer sig mellan partierna vilket ger stöd åt förväntningarna om medianväljarteoremet. När vi undersöker skillnaderna i miljöinvesteringar mellan partierna över två perioder observeras signifikanta effekter. Resultatet tyder på att delstater med demokratiskt styre i den lagstiftande församlingen investerar 9 $ mer per invånare på miljöförbättringar under den andra perioden än delstater med republikanskt eller delat styre. Det är däremot inte möjligt att fastställa om den ökade skillnaden i miljöinvesteringarna mellan partierna över tid är till följd av en ökad polarisering. / This study investigates the impact of political parties on environmental improvements in the United States. We also investigate whether increased polarization between Republicans and Democrats has led to greater differences in environmental investments over time. Using panel data on US states for the period 2009 - 2022 and including fixed effects, we analyze the average per capita environmental investments based on the ruling party in the legislature. The findings indicate no significant effect that the size of environmental investments differ between the political parties  which supports the expectations of the median voter theorem. When examining the differences in environmental investments between the parties across two periods significant effects are observed. The result suggests that states with Democratic rule in the legislature invest $ 9 more per capita on environmental improvements in the second period than Republican or divided states. However, it is not possible to determine whether the increased difference in environmental investments between the parties over time is the result of increased polarization.