Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring hållbar utveckling utifrån den socialadimensionen under samling ser ut på förskolan. Vi valde intervju som metod och använde oss av kvalitativa intervjuer, mer specifikt semistrukturerad intervjuform. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika åldrar och med olika mycket erfarenheter från yrkeslivet. Dessa pedagoger kommer från två olika förskolor. Intervju som metod valdes då vi var ute efter pedagogernas åsikter och känslor inför ämnet. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är  ett  stort och aktuellt ämne  (Björneloo  2007,  s.  19), som även berör förskolans värld. Studien utgår ifrån att hållbar utveckling består av tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk. Resultatet visar att pedagoger förstår innebörden av social hållbarhet och arbetar med det på förskolan, både i samling och i det spontana mötet med barnet och man använde sig helst av verktyg i samlingen för att förmedla kunskapen. Dock sätter man inte alltid ord på begreppet och man reflekterar inte heller på arbetet med den sociala hållbarheten i lika storutsträckning som eventuellt andra ämnen man förmedlar på förskolan. / The aim of the study is to investigate how the work on sustainable development, based on the social dimension during assembly, looks at the preschool. We chose interview as a method and used qualitative interviews, more specifically semistructured interviews. We interviewed active educators of different ages and with a lot of experience from working life. These preschool teachers come from two different preschools. Interview as a method was chosen because we were looking for teachers' opinions and feelings about the subject. Previous research shows that sustainable development is a major and central subject, which also affects the pre-school world. The study assumes that sustainable development consists of three dimensions: social, ecological and economic. The focus on this study is on the social dimension. The results we gained show that educators understand the meaning of social sustainability and how to work with the subject at the preschool, both in assembly and in the spontaneous meeting with the child, and they use different tools in the assembly to convey knowledge. However, they do not always put meaning into the word nor do they reflect on the work  they  put  in  on  social  sustainability  as  much  as  they  do  in  other  subjects that are communicated to preschool.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan beskriver hållbar utveckling utifrån den sociala dimensionen och hur denna uppfattning ligger som grund förförskollärarnas undervisning kring begreppet i förskolan. Tidigare forskning visar att undervisning om hållbar utveckling utifrån den sociala dimensionen ska läggas i tidig ålder för bästa resultat, samtidigt som nyare forskning kring ämnet är begränsat. Nyare forskning visar även att efter begreppet hållbarhet synliggjorts i skolverket (2018) krävs mer kompetensutveckling för verksamheten. Detta för en professionell undervisning enligt uppdraget i Läroplanen. Fenomenografi är det teoretiska perspektivet som studien utgått ifrån och menar att den sociala delen kan ses som ett fenomeni undervisningen. Metoden vi använde oss av för att samla in data var kvalitativ semistrukturerad intervju med enskilda intervjuer samt fysiska möten. Resultatet visar att hållbar utveckling påverkar undervisningen på politisk nivå och barnen beskrivs som framtidens vuxna och deras deltagande för en hållbar utveckling av den sociala dimensionen anses vara av stor betydelse (Ärlemalm-Hagsérs, 2013). Förskollärarna i studien resonerade att samtal och dialoger ska genomsyra undervisningen samt en struktur där barnen får ha inflytande och vara delaktiga utifrån den sociala dimensionen. Förskollärarna lyfter även att de samverkar och samarbetar med hemmen för att alla ska vara inkluderade i arbetet kring en social hållbar utveckling.

Studien syftar till att undersöka förskollärares arbete med hållbar utveckling i förskolan. Vilka förutsättningar får de för att genomföra arbetet samt vilka strategier har de upplevt gynnsamma för att skapa mening i undervisningen? I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med tolv förskollärare, för att analysera förskollärares erfarenheter av arbetet med hållbar utveckling utifrån de tre undervisningstraditionerna faktabaserade, normativa och pluralistiska. I resultatet kan vi utläsa en osäkerhet hos förskollärarna i hur de ska undervisa ämnet för de yngre barnen. Begreppet är abstrakt och förskollärarna behöver konkret material för att göra innehållet nåbart för barnen. Studiens slutsats är att förskollärarna lämnas ensamma i arbetet med hållbar utveckling och inte får någon vidare stöttning för att kunna skapa god undervisning för barnen. Något som vi kan utläsa från tidigare forskning är att det inte skett några större förändringar på hur förskollärare upplever ämnet hållbar utveckling.