<p>Sammanfattning</p><p>Ämne/Kurs: Kandidatuppsats, Mälardalens Högskola, EFO225</p><p>Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda Magnusson</p><p>Handledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid Mälardalens Högskola</p><p>Nyckelbegrepp: Förväntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of-</p><p>Mouth, tidigare erfarenheter, rederi</p><p>Titel: Vem mönstrar på när Kapten Haddock kliver av? – En studie om</p><p>förväntningar och intern marknadsföring inom rederibranschen.</p><p>Syfte: Syftet med arbetet är att identifiera vilka förväntningar blivande</p><p>sjökaptener och fartygsingenjörer vid de två sjöfartskolorna i</p><p>Sverige har på sina framtida arbetsgivare.</p><p>Frågeställning: Vilka förväntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörer</p><p>vid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor på deras framtida</p><p>arbetsplatser?</p><p>Teori: Den teori som används består av sekundärdata i form av böcker</p><p>och artiklar inom ämnena förväntningar, intern marknadsföring</p><p>och marknadsundersökningar.</p><p>Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ</p><p>insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för</p><p>undersökningen är strukturerade telefonintervjuer. De studenter</p><p>som tillfrågats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdes</p><p>upp och intervjuades vid en tidpunkt de själva valt.</p><p>Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förväntningar</p><p>på trivsel, sammanhållning, lön och sjöperioder. För att trivas</p><p>ombord förväntar sig respondenterna förmåner och faciliteter som</p><p>gym, Internet och sällskapsrum. Förväntningarna förändras i takt</p><p>med samhällsutvecklingen och både rederierna och skolorna måste</p><p>uppdatera sig för att kunna tillgodose behoven.</p> / <p>Abstract</p><p>Subject/Course: Bachelor Thesis in Marketing EFO225</p><p>Authors: Astrid Lindholm, Therese Högberg and Linda Magnusson</p><p>Tutor: Ingemar Haglund, Lecturer, Mälardalens Högskola</p><p>Keywords: Expectations, internal marketing, personal needs, Word-of-Mouth,</p><p>previous experiences, shipping company</p><p>Title: Who steps up when Captain Haddock steps down? – A study about</p><p>expectations and internal marketing within the shipping industry.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to investigate which expectations</p><p>future Sea Captains and Marine Engineers at the two Universities</p><p>of Shipping and Marine Technology in Sweden have on their</p><p>future employers.</p><p>Question formulation: What expectations do future Sea Captains and Marine Engineers at</p><p>the universities of Kalmar and Chalmers have for their future</p><p>workplaces?</p><p>Theory: The theory draws from already existing data such as books and</p><p>articles from the related subject areas, as well as expectations,</p><p>internal marketing and marketing researches.</p><p>Methodology: The study is of a qualitative character but employs a quantitative</p><p>collection method. The method for collecting data that has been</p><p>used for the surveys involves structured telephone interviews. The</p><p>students who have been asked to participate and did volunteer</p><p>were contacted and interviewed at their time of choice.</p><p>Conclusions: The results of the study revealed that students had high</p><p>expectations about their sense of well-being on board, good unity,</p><p>wages and sea periods. To thrive appropriately on board, the</p><p>respondents expect benefits and facilities such as a health centre,</p><p>internet access and lounges. These expectations are undergoing</p><p>changes through time due to societal changes as well as</p><p>technological development, and both shipping companies and</p><p>universities must update benefits they offer in order to meet</p><p>current demands.</p>

Sammanfattning Ämne/Kurs: Kandidatuppsats, Mälardalens Högskola, EFO225 Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda Magnusson Handledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid Mälardalens Högskola Nyckelbegrepp: Förväntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of- Mouth, tidigare erfarenheter, rederi Titel: Vem mönstrar på när Kapten Haddock kliver av? – En studie om förväntningar och intern marknadsföring inom rederibranschen. Syfte: Syftet med arbetet är att identifiera vilka förväntningar blivande sjökaptener och fartygsingenjörer vid de två sjöfartskolorna i Sverige har på sina framtida arbetsgivare. Frågeställning: Vilka förväntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörer vid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor på deras framtida arbetsplatser? Teori: Den teori som används består av sekundärdata i form av böcker och artiklar inom ämnena förväntningar, intern marknadsföring och marknadsundersökningar. Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är strukturerade telefonintervjuer. De studenter som tillfrågats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdes upp och intervjuades vid en tidpunkt de själva valt. Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förväntningar på trivsel, sammanhållning, lön och sjöperioder. För att trivas ombord förväntar sig respondenterna förmåner och faciliteter som gym, Internet och sällskapsrum. Förväntningarna förändras i takt med samhällsutvecklingen och både rederierna och skolorna måste uppdatera sig för att kunna tillgodose behoven. / Abstract Subject/Course: Bachelor Thesis in Marketing EFO225 Authors: Astrid Lindholm, Therese Högberg and Linda Magnusson Tutor: Ingemar Haglund, Lecturer, Mälardalens Högskola Keywords: Expectations, internal marketing, personal needs, Word-of-Mouth, previous experiences, shipping company Title: Who steps up when Captain Haddock steps down? – A study about expectations and internal marketing within the shipping industry. Purpose: The purpose of this study is to investigate which expectations future Sea Captains and Marine Engineers at the two Universities of Shipping and Marine Technology in Sweden have on their future employers. Question formulation: What expectations do future Sea Captains and Marine Engineers at the universities of Kalmar and Chalmers have for their future workplaces? Theory: The theory draws from already existing data such as books and articles from the related subject areas, as well as expectations, internal marketing and marketing researches. Methodology: The study is of a qualitative character but employs a quantitative collection method. The method for collecting data that has been used for the surveys involves structured telephone interviews. The students who have been asked to participate and did volunteer were contacted and interviewed at their time of choice. Conclusions: The results of the study revealed that students had high expectations about their sense of well-being on board, good unity, wages and sea periods. To thrive appropriately on board, the respondents expect benefits and facilities such as a health centre, internet access and lounges. These expectations are undergoing changes through time due to societal changes as well as technological development, and both shipping companies and universities must update benefits they offer in order to meet current demands.

Sjöbefälsstuderande kan avbryta sin utbildning och nöja sig med en behörighet som gör att de kan segla som andrestyrman men inte mönstra upp på större fartyg. Vissa rederier har en policy att inte anställa styrmän utan sjökaptensexamen. Denna undersökning belyser hur behöriga styrmän upplever avsaknaden av en sjökaptensexamen. Undersökningen kartlägger även hur rederier bemöter dessa styrmän. Syftet med undersökningen var också att jämföra hur det skiljer sig på arbetsmarknaden mellan styrmän utan sjökaptensexamen och de med avlagd examen. Undersökningen utfördes med kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade att det är procentuellt fler styrmän utan sjökaptensexamen som fått en styrmanstjänst än de med avlagd sjökaptensexamen. Majoriteten av respondenterna ansåg att avsaknaden av sjökaptensexamen inte hade någon större påverkan på dem. Majoriteten av rederierna bedömer att det finns bättre meriter som kan överväga en avlagd sjökaptensexamen.

Da industrien for alvor grep tak i Norge rundt 1870 fikk skipsfarten vind i seilene. Blant de største eksportvarene var trevirke, der mengder av tremasse ble fraktet til England for bruk i papirindustrien.2 Skipsfarten var essensiell for å kunne opprettholde handel mellom landene, og for å kunne holde produksjonen av varer i gang. I perioden mellom 1820 – 1880 økte Norges handelsflåte fra 284 000 nettotonn til hele 1,5 millioner nettotonn. I spissen for skipsfartsveksten var blant annet vestlandsbyene Bergen og Stavanger.3Haugesund, som er lokalisert midt imellom Bergen og Stavanger, ble grunnlagt på fiske- og sjøfartsnæringene. Byen ligger vest i havgapet, og er kjent for sin sterke tilknytning til sildefisket. I moderne tid har næringsgrunnlaget utviklet seg til å også å gjelde industri og skipsfart, og byen har fostret mange suksessrike rederivirksomheter.4 Et av rederiene som skiller seg ut i mengden av næringsdrivende fra tidlig 1900-tall, er Brummenæs &amp; Torgersen rederi. På en auksjon 1909 kjøper de to kvinnene ved navn Hanna Brummenæs og Bertha Torgersen dampskipet D/S «Goval», og med dette starter de landets, om ikke verdens, første kvinnelige rederi. Kvinnene gjorde stor suksess som forretningsdrivende, og var på et tidspunkt det femte største rederiet i Haugesund. Men, hvordan oppfattet samfunnet i Haugesund de kvinnelige rederne? Jamstiltes de mannlige redere fra samme periode? Denne oppgaven undersøker hvordan ettermælet til fire redere er utformet. Spilte kjønn noen rolle for hvordan de framstiltes etter sin død, eller var det prestasjonene personene stod for i livet som var det viktigste?

Arbetet till sjöss är förenat med risker som kan medföra att olyckor sker. Det ska finnas en plan för krishantering redan innan en olycka har inträffat. Det grundläggande förutsättningarna för att hantera följderna av en händelse finns reglerade i svensk lagstifting men hur följs den drabbade sjömannens hälsa upp av rederiet som arbetsgivare? Med denna frågeställning som bakgrund är syftet med det här arbetet att undersöka hur svenska rederier använder sin krishanteringsplan med fokus på förberedande arbete och omhändertagande av personal efter en kris. För att få svar på frågeställningen har en kvalitativ intervjuundersökning används som metod för datainsamling. Undersökningen omfatter en delvis strukturerad intervju med sju respondenter från sex olika svenska rederier. Resultatet av undersökningen visar att rederierna förhåller sig till gällande krav och regelverk och för att uppfylla en del av kraven tar de hjälp av externa aktörer såsom företagshälsovård och psykologer. Rederierna poängterar att det är svårt att utforma en krisplan för något som inte har hänt, att förutse alla scenarion som kan inträffa betraktas inte som möjligt oavsett hur mycket de övar. Besättningen anses dock som det absolut viktigaste för verksamheten och det sätts inga gränser för att främja deras välbefinnande i kriser. / Shipping is often associated with risks which can lead to accidents. There should be a plan for crisis management even before an accident has occurred. Basic prerequisites to deal with the consequences of an accident are regulated in national legislation but how well monitored is the affected sailor’s health by the shipping company as an employer? With that question as a background, the purpose of this thesis is to research how swedish shipping companies use their crisis management plan to support and care for their crew after a crisis. In order to answer the question, qualitative interviews were used as a method for collecting data. The research survey includes a semi-structured interview with seven respondents from six different shipping companies. The research shows that the shipping companies adhere to the requirements and regulations and in order to meet parts of the requirements, they use services of external actors such as occupational health providers and psychologists. The shipping companies explain that it is difficult to create a plan of action for something that has not occurred. To predict a complete scope of crisis scenarios is not deemed as possible, regardless of the amount of drills conducted. The crew is considered the most important element of the business and no restrictions is put on their well being during a time of crisis.

År 2020 drabbades världen av Covid-19. Spridningen av viruset resulterade i att många länder upprättade en lockdown. Detta påverkade sjöfartsbranschen negativt och ställde till med problem när folk blev sjuka. Detta är på grund av den unika miljön som finns ombord på fartyg. Syftet med studien var att analysera och utvärdera hur olika fartyg och rederier agerade under covid-19-pandemin med fokus på effektivitet, framgång och problem när det kommer till smittskydd. Studiens frågeställningar berörde hur rederiers existerande smittskyddsplaner såg ut och huruvida de kan förbättras, vilka lärdomar som kan dras om smittspridning ombord på fartyg och huruvida en förbättrad smittskyddsplan kan konstrueras utifrån de som redan existerar. En kvalitativ metod i form av granskning och inläsning av studier i området smittspridning i allmänhet samt studier om utbrott av covid-19 ombord på fartyg. Smittskyddsplaner samlades in genom ett mailutskick till svenska rederier. Resultatet visar att rederierna efterlevde många av WHO:s riktlinjer där de även implementerade egna tillägg till den ombordhavna smittskyddsplanen. Vi kom även fram till att landbaserad assistans är en viktig komponent för att kunna bekämpa smittspridning ombord. / In 2020, the world was struck by Covid-19. The spread of the virus resulted with many countries establishing  lockdowns. This negatively affected the shipping industry and caused problems when people got sick. This is because of the unique environment that exists on board ships. The purpose of the study was to analyze and evaluate how different ships and shipping companies acted during the COVID-19 pandemic with a focus on efficiency, success and problems when it came to controlling the spread of infections. The study's questions concerned how shipping companies' infection control plans were complied with and whether they can be improved, what lessons can be learned about the spread of infections on board ships and whether an improved infection control plan can be constructed from those that already exist. A qualitative method of reviewing and reading studies in the field of infection control in general and studies on COVID-19 outbreaks on board ships. Infection control plans were collected through a mailing to Swedish shipping companies. The results showed that the shipping companies complied with many of the WHO's guidelines where they also implemented their own additions to the on-board infection control plan. We also came to the conclusion that land-based assistance is an important component for combating the spread of infections on board.