• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 5
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Of the dead, speak only good : En topikanalys av läkarnekrologer i Dagens Nyheter utifrån ett genusperspektiv

Uhlander, Meja January 2019 (has links)
No description available.
2

Hard og kvass, eller mild og gild? : En studie av fire skipsrederes nekrologer

Ekelund, Jenni January 2021 (has links)
Da industrien for alvor grep tak i Norge rundt 1870 fikk skipsfarten vind i seilene. Blant de største eksportvarene var trevirke, der mengder av tremasse ble fraktet til England for bruk i papirindustrien.2 Skipsfarten var essensiell for å kunne opprettholde handel mellom landene, og for å kunne holde produksjonen av varer i gang. I perioden mellom 1820 – 1880 økte Norges handelsflåte fra 284 000 nettotonn til hele 1,5 millioner nettotonn. I spissen for skipsfartsveksten var blant annet vestlandsbyene Bergen og Stavanger.3Haugesund, som er lokalisert midt imellom Bergen og Stavanger, ble grunnlagt på fiske- og sjøfartsnæringene. Byen ligger vest i havgapet, og er kjent for sin sterke tilknytning til sildefisket. I moderne tid har næringsgrunnlaget utviklet seg til å også å gjelde industri og skipsfart, og byen har fostret mange suksessrike rederivirksomheter.4 Et av rederiene som skiller seg ut i mengden av næringsdrivende fra tidlig 1900-tall, er Brummenæs & Torgersen rederi. På en auksjon 1909 kjøper de to kvinnene ved navn Hanna Brummenæs og Bertha Torgersen dampskipet D/S «Goval», og med dette starter de landets, om ikke verdens, første kvinnelige rederi. Kvinnene gjorde stor suksess som forretningsdrivende, og var på et tidspunkt det femte største rederiet i Haugesund. Men, hvordan oppfattet samfunnet i Haugesund de kvinnelige rederne? Jamstiltes de mannlige redere fra samme periode? Denne oppgaven undersøker hvordan ettermælet til fire redere er utformet. Spilte kjønn noen rolle for hvordan de framstiltes etter sin død, eller var det prestasjonene personene stod for i livet som var det viktigste?
3

Sorgens regioner : Minneswebbplatser för avlidna på Internet

Lindfors, Eva January 2009 (has links)
<p>Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förståelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer på Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser är, så har jag haft förmånen att få välja helt fritt vad jag ska titta närmare på, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda på hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck på minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tänka sig är både sociala och spatiala på dessa webbplatser.</p><p>Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (själv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck är dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och länkar till omvärlden är dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen på ett systematiskt sätt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen.</p><p>Uppsatsens teorianknytning är Erving Goffmans resonemang kring främre och bakre regioner, samt regionbeteenden. Joshua Meyrowitzs vidareutvecklade teorier om regioner, samt tankar om medier och rumslighet. Birgit Hertzberg Kaare och Knut Lundbys, samt Nancy Thumims teorier om självrepresentation och autenticitet i digitala berättelser, och Britta Lundgrens teorier kring sörjandets processer vid en oväntad död.</p><p>Minneswebbplatserna rör sig i gränslandet mellan den främre och den bakre regionen. Den förändring som skett, med nya medier, av vad vi betraktar som privat respektive offentligt har nu nått den egna privata sorgen. I vårt självbiografiska samhälle, visar de anhöriga tydligt att de vill ha en publik och genom att den digitala (själv)representationen inger en känsla av bestående, tänker man sig även en framtida publik som kan ta del av avtrycken, samtidigt som den avlidne kan bli odödlig genom att det kollektiva minnet blir det som överlever det individuella livet.</p>
4

Sorgens regioner : Minneswebbplatser för avlidna på Internet

Lindfors, Eva January 2009 (has links)
Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förståelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer på Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser är, så har jag haft förmånen att få välja helt fritt vad jag ska titta närmare på, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda på hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck på minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tänka sig är både sociala och spatiala på dessa webbplatser. Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (själv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck är dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och länkar till omvärlden är dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen på ett systematiskt sätt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen. Uppsatsens teorianknytning är Erving Goffmans resonemang kring främre och bakre regioner, samt regionbeteenden. Joshua Meyrowitzs vidareutvecklade teorier om regioner, samt tankar om medier och rumslighet. Birgit Hertzberg Kaare och Knut Lundbys, samt Nancy Thumims teorier om självrepresentation och autenticitet i digitala berättelser, och Britta Lundgrens teorier kring sörjandets processer vid en oväntad död. Minneswebbplatserna rör sig i gränslandet mellan den främre och den bakre regionen. Den förändring som skett, med nya medier, av vad vi betraktar som privat respektive offentligt har nu nått den egna privata sorgen. I vårt självbiografiska samhälle, visar de anhöriga tydligt att de vill ha en publik och genom att den digitala (själv)representationen inger en känsla av bestående, tänker man sig även en framtida publik som kan ta del av avtrycken, samtidigt som den avlidne kan bli odödlig genom att det kollektiva minnet blir det som överlever det individuella livet.
5

Poetik des Nachrufs : zur Kultur der Nekrologie und zur Nachrufszene auf dem Theater /

Goetz, Thomas. January 2008 (has links)
Univ., Diss./2007--Zürich, 2006.

Page generated in 0.0299 seconds