Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och diskutera barns frågor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehåll. En del av syftet är också att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet. Studien är kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten. Med hjälp av videoobservationer har nio barn i åldern fyra till fem år observerats under experiment som innehåller momenten flyta och sjunka. Det är barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys. Resultatet visar på att barn ställer många frågor med olika fokus, är intresserade och vill vara delaktiga under experimentet. Barnen gör många intressanta reflektioner som på skilda sätt grundar sig på det enskilda barnets erfarenhetsvärld. Vidare kan ses att barn upptäcker olika saker och har skilda sätt att ta sig an experimentet och lärtillfället. Det sker ett nästan oavbrutet samspel mellan barnen där språket har en viktig funktion, men även icke verbala uttryck såsom imitation av rörelser kan ses som en betydelsefull del av interaktionen. Jag har i studien eftersträvat ett barnperspektiv, då jag vill belysa vikten av barns rätt att påverka sitt lärande.

Uppsatsen inleds med en beskrivning av Familjebaserad korttidsterapi såsom den bedrivs vid Barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna i Falun resp Sundsvall/Härnösand, där författarna själva är verksamma. Modellen innehåller en särskild struktur med urvalsprocess utifrån särskilda kriterier och 1-2 samtal som är två timmar inkl paus. Ett salutogent synsätt genomsyrar denna familjeterapeutiska modell, där det också ingår reflektioner för terapeuter och med familj. Ramarna och de olika momenten i behandlingen syftar till att starta och optimera en förändringsprocess som familjerna själva kan arbeta vidare med.   Studien syftar till att få en fördjupad beskrivning av modellen samt närmare undersöka hur de verksamma terapeuterna i Falun och Sundsvall/Härnösand tänker att de påverkas av att arbeta med denna modell och vad de tänker att de själva bidrar med som är verksamt. Som metod valdes en form av semistrukturerad intervju, s k fokusgruppintervju. Terapeuternas reflektioner utifrån intervjuerna, redovisas dels i processbeskrivande form, dels i tematiska summeringar och citat.   Resultatet visar på att terapeuterna i båda grupperna beskriver att de i denna modell tycker sig vara på en högre medveten prestationsnivå och att de upplever mer kraftfullhet och positiva känslor än när de arbetar med annat behandlingsarbete. De beskriver att både den begränsade tiden, samt övriga ramar, förhållningssätt och metoder samverkar och påverkar den egna upplevelsen och att det de gör upplevs verksamt. Särskilt intressanta reflektioner framkommer kring betydelsen av arbetsteamet, som finns med i och under det direkta familjearbetet, samt de ”reflekterande teamen” som metod.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter som har eller haft en psykiatrisk sjukdom, inom somatisk vård. Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande med en psykiatrisk patient inom somatisk vård innefattade tre centrala begrepp såsom sjuksköterskornas upplevelser, sjuksköterskornas strategier och kunskapens påverkan. Sjuksköterskans strategier och upplevelser till dessa patienter bestod av både negativa och positiva reflektioner som grundade sig på patientens beteenden. Hur sjuksköterskan upplevde och hanterade mötet med denna patientgrupp berodde på rädsla, frustration, medkänsla och trygghet hos sjuksköterskan. Ett tydligt samband fanns mellan sjuksköterskors upplevelser, strategier och kunskap. Högre utbildning och arbetslivserfarenhet beskrevs leda till högre kompetens och positiva reflektioner till den psykiatriska patienten. I resultatet av denna studie fanns det tydliga brister på kunskap som i sin tur ledde till negativa upplevelser kring psykiatriska sjuka patienter inom den somatiska vården.

Identitet är något vi alla besitter, denna utvecklas och formas hela tiden i flera vardagliga sammanhang. Skolan är till synes en plats som kan skapa förutsättningar för ett identitetsskapande. Det är därför denna studies syfte att undersöka hur lärare reflekterar över sin och undervisningen av samhällsorienterade ämnenas roll i elevers identitetsskapande. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer med 14 undervisande lärare i de samhällsorienterade ämnena i södra Sverige. Analys genomfördes med utgångspunkt i tre perspektiv kring identitetsskapande processer, socialisation, narrativ identitet och historiemedvetande. Ur analysen bildades teman som var framträdande i relation till studiens frågeställningar. Resultatet visar att lärare upplever historia, samhällskunskap och religionskunskap som de ämnen som främst skapar förutsättningar för att ett identitetsskapande ska ta plats i undervisningen. Geografi var alltså det ämne majoriteten av lärarna ansåg bidra minst. Vilken roll de undervisande lärarna i samhällsorienterade ämnen själva hade var, att visa intresse för sina elever, men även vikten av att vara en god förebild, utmärkande i eftersträvan att hjälpa elever forma sin identitet. / An identity is something that we all possess, something we develop, create and form in our everyday life according to research. School is seemingly an important agent in our children’s identity formation. Therefore, this study aims to identify teachers' reflections on how social studies, as well as they themselves, can contribute to students' identity formation through teaching methods and social studies curricular content. This through an array of semi structured interviews with social study teachers throughout the south of Sweden. With an analysis based on perspectives on identity formation, such as socialization, narrative identity and historical consciousness, several key themes were detected. The result shows that the majority of teachers participating in this specific study find some subjects included in social studies more contributing to identity forming than others, an almost unity around the subject geography and the role it plays or according to the teachers, does not play, in students identity formation occurred. Whereas history, civics and religious studies were seen as subjects that, with certain methods, could contribute to forming students' identities. Furthermore, as an answer to the question of what role the teachers themselves play, most prominent were the part as a role model as well as showing interest in their students during class.

Our language bear traces of who we are and of the culture we live in. As human beings we create language in interaction with other people and with our society. Media and commercials are other factories that strongly influence our everyday life as well as our language. With this study we would like to illuminate how our surroundings influence our language. We focus on the language of young people and their use of symbols, phrases and expressions when they reflect on relations. To do this we made a survey study comprising two school classes, with pupils of 15 – 16 years old. The subject of the survey is love and love relations. We also did a group interview with seven of the pupils. The result shows that the young people, in this study, use signs and symbols more or less consciously. The result also shows that the media surroundings make impact in the language of young people. We can also gather how significant it is that relations between pupils and teachers are confidently.

Att föda barn är en unik händelse i kvinnans liv, och barnmorskorna är betydelsefulla för att det skall bli en så bra upplevelse som möjligt. En nationell undersökning från år 2008 visade att fler kvinnor skulle kunna tänka sig att föda i hemmet, om de hade möjligheten. Tidigare studie har visat att sjukvårdspersonalen har för lite kunskap om hemförlossningar, samt betydelsen av att föda hemma för den gravida kvinnan och ringa kunskap finns om barnmorskors attityder och tankar om hemförlossningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur barnmorskor reflekterar runt kring planerade hemförlossningar. Tio barnmorskor, som inte arbetar med hemförlossningar, från förlossningsavdelningar, BB och mödrahälsovård i Mellansverige intervjuades, och intervjuer analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I analysen framkom att barnmorskorna saknade kunskap omkring hemförlossningar samt hade fokus på risker, säkerhet, kontroll och krav, vilket påverkade tilliten till kvinnors förmåga att föda barn. Detta grundar sig bland annat i att barnmorskornas förhållningssätt till hemförlossningar påverkas av en fokusering på medicinska interventioner och en misstro till den normala förlossningen samt att barnmorskorna ansåg att kvinnor i dag har stora krav och kontrollbehov vid en förlossning. Barnmorskorna påpekade att det var en trygghet med den tekniska beredskapen samt övervakningen som finns på sjukhusen, vilket de påtalade att de skulle sakna att ha tillgång till vid en hemförlossning, vilket gjorde dem ovilliga till att arbeta med hemförlossning. För att bevara barnmorskekunskapen och förankring i en ”naturlig” fysiologisk process, bör man bara använda teknik samt göra inventioner i de fall då det är speciellt eller medicinskt befogat. / Program: Barnmorskeutbildning

<p>Our language bear traces of who we are and of the culture we live in. As human beings we create language in interaction with other people and with our society. Media and commercials are other factories that strongly influence our everyday life as well as our language. With this study we would like to illuminate how our surroundings influence our language. We focus on the language of young people and their use of symbols, phrases and expressions when they reflect on relations. To do this we made a survey study comprising two school classes, with pupils of 15 – 16 years old. The subject of the survey is love and love relations. We also did a group interview with seven of the pupils. The result shows that the young people, in this study, use signs and symbols more or less consciously. The result also shows that the media surroundings make impact in the language of young people. We can also gather how significant it is that relations between pupils and teachers are confidently.</p>

Bakgrund: Det ställs höga krav på sjuksköterskan som förväntas ge en god objektiv omvårdnad där förförståelse, egna värderingar och känslor inte ska påverka bemötandet i omvårdnaden. Allmänsjuksköterskans medverkan inom abortvården har utökats i takt med det ökade antalet medicinska aborter vilket medför ett betydligt större ansvar. Sjuksköterskans dilemma består i att ge god omvårdnad till kvinnan och även ansvara för omhändertagandet av fostret efter aborten. Etiska, moraliska och religiösa aspekter på abortvården har alltid funnits och det är ofta krävande för sjuksköterskan att navigera mellan att utöva sin profession, arbeta i enlighet med gällande abortlag och hantera sina etiska och moraliska ståndpunkter. Syfte: Att beskriva de etiska problem som sjuksköterskor ställs inför vid omvårdnaden av kvinnor som genomgår abort samt hur de hanterar och reflekterar kring sitt omvårdnadsansvar. Metod: Litteraturstudie bestående av tio artiklar med kvalitativ design samt kvalitetsgranskade enligt Friberg (2012). Resultat: I litteraturstudiens resultatdel behandlas frågor som vilka moraliska/etiska problem sjuksköterskan upplever inom abortvården samt sjuksköterskans erfarenheter av att hantera dessa och vilket stöd och vilka strategier som behövs i bearbetandet av svåra situationer inom abortvården. Studien resulterade i fyra huvudteman; Etiska aspekter vid avbrytande av graviditet, Faktorer som påverkar hur sjuksköterskan hanterar sitt omvårdnadsansvar, Strategier för att hantera omvårdnadsansvaret och Sjuksköterskans behov av stöd. Det framkom att sjuksköterskorna var i stort behov av att reflektera kring det många gånger krävande arbetet inom abortvården för att bevara sin egen hälsa samt i strävan efter att upprätthålla en god personcentrerad omvårdnad. Diskussion: Diskussionen utifrån de teman som framkom i resultatet fördes utifrån omvårdnadsteoretikern Peplaus (1991) teori om den interpersonliga processen mellan sjuksköterska och patient med stöd från Sherwins (1998) feministiska etik. Diskussionen fördes med fokus på hur ett feministiskt förhållningssätt och en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan komma att förbättra vårdrelationen samt behandlar vikten av reflektion i samband med sjuksköterskors hantering av svåra upplevelser inom abortvården. / Background: Nurses are expected to provide care while neither preconceptions, own values, nor emotions effects caring relation. The general nurse´s role in abortion care has been increasing with the increased number of medical abortions, which puts a greater responsibility on nurses. The nurse´s dilemma is to provide high quality care to the women being at the same time responsible to take care of the fetus after the abortion. Ethical, moral and religious aspects of abortion care has always existed being a challenge to navigate between the exert of profession, current abortion law and ethical and moral positions.  Aim: To describe the ethical problems that nurses encounter in the care of women undergoing abortion, and how they deal with and reflect on their responsibility in nursing.  Method: Literature review of ten qualitative articles according to Friberg (2012) was performed.  Results: The literature study results in issues; what moral/ethical problems nurse experiences in abortion care, the nurses´ experiences in dealing with this problems and what support and what strategies are needed in order to process difficult situations within the abortion care. The study resulted in four main themes; Ethical aspects regarding termination of pregnancy, Factors that influence how the nurses deal with their responsibilities in nursing, Strategies for dealing with the responsibilities in nursing and The nurse's need for support.The nurses were in great need to reflect on their demanding work in abortion care in order to preserve their own health and to pursuit a good person-centered care.   Discussions: The discussion based on the themes that emerged from the results was performed using Peplaus (1991) theory of the interpersonal process between nurse and patient and Sherwins (1998) feminist ethics. The discussion focuses on how the interpersonal relationship, the opportunity for reflection and the importance of a feminist approach may improve the care relationship and nurses´ management of difficult experiences in abortion care.

Fredriksson, Mathias (2008) Mobiltelefonbaserad kommunikation i gymnasieskolan. Mobile communication in upper secondary school. Examensarbete 15 högskolepoäng, SÄL3:II, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Detta examensarbete bygger på att jag, genom ett pilotprojekt i kombination med programutveckling, undersöker om man kan underlätta inlämningen av loggböcker för eleverna i gymnasiet, genom att konstruera ett program som ger dem möjligheten att lämna in loggboksinlägg, i så många kurser som möjligt, via sina mobiltelefoner.Viktigt är att frågeställningarna i arbetet ska ge svar på elevernas uppfattning om huruvida vi kan påverka inlämningsfrekvensen och huruvida lärare/elever kan tänka sig använda sig av andra kommunikationsmetoder, än de traditionella. Jag vill också utvärdera resultatet av intervjuerna, min mobilapplikation. Metod valet blev en fokuserande intervju för att ta reda på vad respondenterna tyckte var viktigt. Därefter programmerades ett lösningsförslag i språket J2ME och arbetet slutställdes i denna rapport. Resultatet visade att en stor del av loggboksinlämningarna kunde vara mer frekvent om eleverna bara förstår varför de ska utföra loggboksinläggen. Min slutsats är också att inlämningsfrekvensen av reflektioner skulle öka med ett mobilbaserat inlämningssystem på grund av att trögheten i intranätet försvinner.

Sedan de senaste läroplanerna har frihet i utformande av verksamheten med den praktiska arbetslivsorienteringen möjliggjorts. Detta har bidragit till att skolorna i Sverige utformat verksamheten på olika sätt vilket riskerar att ungdomarna inte ges samma förutsättningar till att göra väl underbyggda beslut som rör den egna framtiden. Syftet med studien är att ta reda på skillnader i handlingshorisontens förändringar samt reflektioner efter praktisk arbetslivsorientering i traditionell form respektive ersättande verksamhet. Detta för att täcka den kunskapslucka som finns på området. De teoretiska begrepp vi använt oss av är handlingshorisont, socialt kapital, pragmatiskt rationellt beslutsfattande samt teori och praktik. Resultatet visar att praon oavsett form påverkar handlingshorisonten ur ett individuellt perspektiv. Det sociala kapitalet har påverkat handlingshorisonten genom att ungdomar ser fler möjligheter än tidigare genom ökat socialt kapital. Studien visar att eleverna efter prao oavsett form gått från pragmatiskt beslutsfattande till ett mer rationellt. Resultatet visar också att elever som deltagit i prao i traditionell form har reflekterat över djupare praktiska erfarenheter av en arbetsplats än vad elever som deltagit i ersättande verksamhet har genom att de fått ta del av både teoretiska och praktiska moment och därmed fått omsätta teorin i praktiken.