Bakgrund: Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne sett till undervisningstid. Ämnets centrala innehåll styr vilket stoff som skall behandlas. Det centrala innehållet har genomgått stora förändringar gällande dess komplexitet och omfattning sen införandet på 1800-talet. Timplanen har inte utökats följaktligen. Skolverket formulerar både timplan och det centrala innehållet i kursplanen. Skolverket erbjuder inga mallar för hur en terminsplanering bör utformas för att inrymma hela det centrala innehållet i timplanen för ämnet. Uppgiften åligger läraren utifrån dennes profession. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lärare i Hem- och konsumentkunskap resonerade kring arbetet med att upprätta en terminsplanering. Hur arbetade de för att överbrygga eller hantera motsättningen mellan ett stort innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med fyra lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analys. Resultat: I lärarnas arbete med att upprätta terminsplaneringar framkommer olika strategier för att hantera motsättningen med ett stort centralt innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar. Fyra teman identifierades: kompensera för få lektionstimmar, kompromissa med innehåll, kapitulera inför rådande förhållande och kämpa för rätten till 118 timmars undervisningstid. Slutsats: Få av strategierna syftade till att överbrygga motsättningen mellan tid och innehåll. Tiden ansågs för begränsande. Genom att utöka timplanen för HKK kan lärare ges rimligare förutsättningar att inrymma hela det CI på ett sätt som gynnar likvärdighet i skolan och elevers måluppfyllelse. Detta kan även innebära positiva effekter för miljön, folkhälsan och privatekonomin. Forskning kring de ämnesspecifika utmaningarna i den här studien kan tillsammans med lärarutbildningen ge blivande lärare viktiga verktyg, för hur de kan hantera utmaningen.

<p>Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sätt legat i topp på grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk språkkunskap. Den svenska grundskolan är fortfarande internationellt sätt i topp men på nationell nivån har det skett en förändring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa språkmoment även försämrats. Vad som orsakat denna negativa förändring finns det många spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till ämnet. Forskare har under en tid studerat olika områden som kan vara orsaken till de försämrade resultaten men har inte funnit ett konkret svar, ingen ensam faktor som kan ha förorsakat detta i skolan.</p><p>Vad gäller undervisningsplanering i skolan finns det inte mycket tidigare forskning inom Sverige för den svenska grundskolan. Inte heller skolans styrdokument har några direktiv för hur undervisningsmål ska uppnås, planeras eller vad denna planering ska innehålla. Undervisningens planering är lämnad i lärarens händer.</p><p>Svenska grundskoleelevers skolresultat i engelska visar på en nedåtgående utveckling, flera områden i skolan har fått uppmärksamhet, men undervisningsplaneringen är något som ännu är outforskat. Det är planeringen som avgör hur undervisningen utformas, vilka material och tillvägagångssätt elever ges möjlighet att tillägna sig i sikte att uppnå målen.</p><p>Denna studie omfattar intervjuer av sex lärare för grundskolans tidigare år. Intervjuerna har behandlat hur lärare planerar, vad de planerar och hur det tänker kring undervisningsämnet engelska, i syfte att få en bild av vilket innehåll och vilken struktur planeringen har. I studien framkommer att det är den individuella lärarens val av metoder och material samt det mål läraren har med undervisningen som avgör vad eleverna ges möjlighet att tillägna sig i skolan. Resultatet visar att det skiljer sig i hur lärare strukturerar sin undervisning. En del har en noga och väl strukturerad plan med moment och metoder, andra har en tanke som ännu inte är utformad eller tar det lite som det kommer. Alla arbetar för samma sak, efter samma styrdokument men på olika sätt.</p>

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sätt legat i topp på grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk språkkunskap. Den svenska grundskolan är fortfarande internationellt sätt i topp men på nationell nivån har det skett en förändring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa språkmoment även försämrats. Vad som orsakat denna negativa förändring finns det många spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till ämnet. Forskare har under en tid studerat olika områden som kan vara orsaken till de försämrade resultaten men har inte funnit ett konkret svar, ingen ensam faktor som kan ha förorsakat detta i skolan. Vad gäller undervisningsplanering i skolan finns det inte mycket tidigare forskning inom Sverige för den svenska grundskolan. Inte heller skolans styrdokument har några direktiv för hur undervisningsmål ska uppnås, planeras eller vad denna planering ska innehålla. Undervisningens planering är lämnad i lärarens händer. Svenska grundskoleelevers skolresultat i engelska visar på en nedåtgående utveckling, flera områden i skolan har fått uppmärksamhet, men undervisningsplaneringen är något som ännu är outforskat. Det är planeringen som avgör hur undervisningen utformas, vilka material och tillvägagångssätt elever ges möjlighet att tillägna sig i sikte att uppnå målen. Denna studie omfattar intervjuer av sex lärare för grundskolans tidigare år. Intervjuerna har behandlat hur lärare planerar, vad de planerar och hur det tänker kring undervisningsämnet engelska, i syfte att få en bild av vilket innehåll och vilken struktur planeringen har. I studien framkommer att det är den individuella lärarens val av metoder och material samt det mål läraren har med undervisningen som avgör vad eleverna ges möjlighet att tillägna sig i skolan. Resultatet visar att det skiljer sig i hur lärare strukturerar sin undervisning. En del har en noga och väl strukturerad plan med moment och metoder, andra har en tanke som ännu inte är utformad eller tar det lite som det kommer. Alla arbetar för samma sak, efter samma styrdokument men på olika sätt.