SammanfattningFörmågan att lösa problem blir allt viktigare i samband med att förändringstakten i dagens samhälle ständigt ökar. De senaste 25 åren har dock svenska elevers kunskaper i matematisk problemlösning försämrats ur ett internationellt perspektiv. Det framstår som att det finns en diskrepans mellan det som beskrivs i styrdokumenten och det som sker i matematikklassrummet avseende undervisning genom problemlösning. Syftet med denna studie har därför varit att öka kunskapen om lärares erfarenheter och upplevelser av att undervisa genom problemlösning i matematikämnet. Halvstrukturerade intervjuer med sex behöriga lärare verksamma i årskurs F-3 har genomförts och erhållna data har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna bedriver en undervisning genom problemlösning i matematikämnet som är välplanerad, strukturerad och målmedveten. Lärarna beskriver flera fördelar och möjligheter med undervisningen genom problemlösning och de viktigaste är att elevernas kommunikation- och samarbetsförmågor tränas och att elevernas motivation ökar. Det största hindret uppstår i samband med att elever har svårigheter med läsförståelsen. En annan viktig möjliggörare för att lyckas med problemlösning är kollegialt utbyte. När lärarna planerar sin undervisning genom problemlösning i matematikämnet tar de inte fasta på styrdokumenten i någon större utsträckning, förutom skrivningarna om strategier. Ytterligare forskning om vilka attityder och uppfattningar som påverkar lärarnas undervisning genom problemlösning i matematikämnet behövs, samt om det pågår en generell förändring av undervisningen genom problemlösning i matematikämnet i Sverige som tar fasta på utvecklingen av elevers olika förmågor och sammankopplandet av olika matematiska områden.

Denna studie undersöker vilken typ av svenskämne det blir om vi låter AI-chatten ChatGPT av OpenAI (OpenAI, 2023) skapa lektionsplanering i svenska för högstadiet. Syftet är att bidra med kunskap om AI-genererad lektionsplanering för ökad förståelse för möjligheter och hinder med att använda ChatGPT i planeringen. Metoden för arbetet är en kvalitativ dokumentanalys som relaterar till Malmgrens ämneskonception av svenskämnet (1996) samt ämnesdidaktisk analys. I en chatt med ChatGPT har en lektionsplanering i svenska på högstadiet, utifrån Lgr22 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022), resulterat i en planering som utgör det empiriska materialet. Resultatet av studien visar en planering som i sin helhet riktas mot svenska som ett färdighetsämne, men beroende på hur läraren väljer att använda materialet kan riktningen förändras. Studien visar på brister som förmåga att planera för tid och schemaläggning samt förmåga att anpassa undervisningen efter elevgrupp och situation. Det visar sig även att lektionsplaneringen inte innehåller alla centrala delar ur kursplanen. Dessutom kan dess tillförlitlighet utgöra ett hinder varpå studien lyfter vikten av lärarens kunskaper inom professionen. Trots detta ger ChatGPT en planering med till stor del varierad undervisning och de möjligheter den uppvisar är funktionen som ett verktyg för att minska på lärares arbetsbörda samt ge utrymme för lärarens tid till reflektion och bearbetning av planering.

Läroboken i matematik anses vara en central resurs och i en granskning gjord 2014 av Skolverket visade det sig att svenska matematiklärare använder sig av läroboken i matematik i större omfattning än matematiklärare i andra länder. Lärare kan utnyttja läroboken med en direkt användning där läraren uteslutande använder läroboken vid sin planering och undervisning eller en indirekt användning där läraren använder läroboken som en inspiration och använder då inte läroboken i lika stor utsträckning. I denna studie deltog 110 svenska matematiklärare i en enkätundersökning med syftet att ta reda på hur läroboken används av legitimerade matematiklärare både till sin lektionsplanering och i sin undervisning. Studiens resultat visar att svenska matematiklärare generellt styrs mycket av läroboken både när det gäller planering och undervisning. Läroboken styr även lektionernas innehåll och vilka områden som ska omfattas. En viss variation kunde dock åskådliggöras då det fanns ett visst antal respondenter som angav att de inte alls använde sig av en lärobok vid sin undervisning. Denna studies syfte är dock inte att uppmuntra lärare till att sluta använda läroboken i matematik då den är ett värdefullt verktyg och hjälpmedel för lärare, utan snarare att uppmuntra dem till en mer indirekt användning där boken används som just ett hjälpmedel och inspiration.

Detta arbete handlar om poesi i svenskundervisningen för högstadiets årskurs 7-9. I avsnittet om tidigare forskning redogörs för studier om lektionsplaneringar, barns och ungas läsning av prosa och poesi, samt vilka effekter datoranvändning och digitala redskap har på skolungdomars inställning till poesi. Den teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är praktikarkitekturteorin, vilken även har kommit att prägla det analysverktyg som använts för analys av det insamlade materialet. I resultatsavsnittet presenteras sedan empirin som undersökts, vilket i senare avsnitt kommer att diskuteras och jämföras mot bakgrund av tidigare forskning. Slutligen kommer metoden och didaktiska konsekvenser att diskuteras. Syftet med denna studie är att genom analyser av lektionsplaneringar undersöka hur svensklärare arbetar med poesi i undervisningspraktiken. Genom att ta del av lärares lektionsplaneringar avsåg jag att undersöka hur poesiundervisningen inom svenskämnet förårskurs 7-9 utförs och vilka kunskaper lärarna vill utveckla hos sina elever. För att ta nå syftet har jag utgått från en del frågeställningar som berör vad som påverkat lärarna i planeringen, vilka redskap som använts i undervisningen, vilka förmågor som lärare vill att elever ska utveckla, samt vilken sorts poesi eleverna får ta del av. Den metod som har använts är kvalitativ textanalys. Utifrån den valda metoden harfrågeställningarna utformats, och empirin diskuteras i senare avsnitt utifrån de textanalytiska dimensioner som redogörs för i kvalitativ textanalys. Fortsättningsvis så harfrågeställningarna besvarats genom att materialet analyserats och kategoriserats i en tabell som är utformad efter praktikarkitekturteorins olika arrangemang: de materiella-ekonomiska arrangemangen som antingen möjliggör eller hindrar utförandet av undervisningspraktiken, de social-politiska arrangemangen som beskriver relationerna mellan människor och människor och material, samt de kulturella-diskursiva arrangemangen som präglar språket inom praktiken.

Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå. Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Den visar på att vi människor har tre olika system att ta emot information och dessa system symboliserar tre olika inlärningstyper: de kinestetiska, de visuella och de auditiva inlärarna. Enligt Skolverket (2009) har det inträffat stora förändringar i riktning mot mer eget eller individuellt arbete, istället för individanpassat arbete i svenska skolor. Anledningen till detta är att Lpo94 kan tolkas på olika sätt. Därför förespråkar Skolverket att man måste nyansera begreppet individualisering, genom att göra en skillnad mellan individuellt arbete och individanpassade arbete. Metoden som tillämpades i undersökningen var semistrukturerade intervjuer som också var tilltänkta som en motvikt till den litteratur och forskning som presenterades.  Den empiriska undersökningen innefattar sex lärare för grundskolans senare år. Intervjuer har behandlat hur lärarna tänker kring individanpassade lektioner, hur de planerar och genomför sina lektioner med tanke på tid, storlek och elevernas förutsättningar. Undersökningen visade på att lärarna sätter igång med planeringsarbetet innan terminen börjar och strax inför lektionen kompletteras lektionsplaneringen med alla de nödvändiga detaljerna. Det har visat sig att SO-lärarna är väldigt medvetna om elevernas olika sätt att lära sig och därför använder sig lärarna av varierande metoder för elevernas bästa. Resultaten visade att individanpassad undervisning är svår att få igenom och den används i SO-ämnena först när läraren upptäcker att en elev har svårt att hänga med eller när eleven får underkänd. Idrottslärarna upplever däremot att deras ämne är gruppcentrerat och individanpassad undervisning används endast vid några undantagsfall.

Att arbeta som lärare kräver att du erhåller vissa kunskaper. Du ska ha tillräckliga ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper. Du ska även ha kunskaper om hur planering, utförande och utvärdering av undervisningen sker. Att skapa en lektionsplanering och integrera alla nödvändiga delar av en undervisning är komplext. Därför utvecklade Shulman (1987) sex processdelar undervisningen följer. Frågan är om dagens lärare använder dessa kunskaper. Syftet är därför att bidra med förståelse om vilka kunskaper lärare besitter samt hur planering av undervisning sker. Detta genom att låta lärarna planera en undervisning inom ämnet volym. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare. Resultatet av studien visar att alla lärarna följde processdelarna. Det var emellertid mycket som skiljde sig mellan lärarna. Forskning säger att erfarenhet, utbildning och fortbildning har betydelse för lärares planeringsförmåga. Resultatet av studien visar att detta i viss utsträckning har betydelse och att lärares förmågor är olika. Dock visar egen analys att det mer beror på att alla lärare är olika individer.

Syfte Syftet med undersökningen är att ge en bild av vad forskningen visar om kollegialt lärande med fokus på elever i grundskoleåldern och ämnet matematik. Metod Det här arbetet har följt den strategi för en forskningsöversikt som benämns SMART skapad av Nilholm (2017). SMART används som metod och arbetsplan och har arbetet har följt de steg som innefattas i SMART. Forskningsområdet definierades och forskningsarenan som skulle användas identifierades. Efter detta utfördes en sökning efter material med hjälp av en sökfras uppbyggd för att innefatta de studier som skulle innefattas i forskningsöversikten. Det här ledde till att elva studier valdes ut för analys och en kartläggning av studierna genomfördes och fördes in i en matris så att studiernas innehåll och resultat kunde jämföras. Slutligen genomfördes en avslutande diskussion om resultatet i studierna, relevansen forskningen kan ha för läraryrket och vilken forskning som kan tänkas vara relevant för framtida forskning. Resultat De flesta studier i den här forskningsöversikten rapporterade positiv påverkan av kollegialt lärande på både lärare och elevresultat. I studier där lärarna själva rapporterade om effekten på sin undervisning var det främst lärarnas syn på elevernas tankar och tankesätt kring matematik som hade utvecklats.Två viktiga aspekter av kollegialt lärande och samarbetsbaserade projekt i skolan visar sig vara tid och organisation. Det behövdes tid för att utföra projekt på ett organiserat sätt men även tid till att arbeta vidare efter projektet med det nya sättet att organisera arbetet.

Examensarbetet inriktar sig mot fysisk aktivitet och hur pedagoger i årskurserna 1-3 implementerar rörelse i sin undervisning. Syftet med studien är att belysa hur pedagoger arbetar med fysisk aktivitet samt hur en lektionsplanering skulle kunna utformas för att införa mer daglig fysisk aktivitet i undervisningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ och en kvantitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer och femton enkätundersökningar ligger till grund. Det insamlade materialet analyserades både av kvalitativa och kvantitativ analysmetoder för att kunna presentera resultatet. Resultatet visar att pedagoger ser fördelar med att implementera fysisk aktivitet men att det uppstår hinder då det finns för få tillgängliga lektionsmaterial. Utifrån resultatet har en lektionsplanering utformats för att främja fysisk aktivitet i åldrarna 1-3. Lektionsplaneringen har utgått från pedagogerna där ett klassrum och elevperspektiv bör tas i beaktning. Slutsatsen som kan tolkas av resultatet är att pedagoger har en positiv inställning till fysisk aktivitet men att det finns för få lektionsmaterial med fysisk aktivitet inom årskurserna 1-3.

En utmaning för slöjdlärare idag är att det finns en brist på läromedel och vägledning för hur man ska arbeta med hållbar utveckling inom slöjden. I detta arbete presenteras en lektionsplanering för undervisning av hållbar utveckling med fokus på materiallära. I lektionsplaneringen förekommer de didaktiska metoderna EPA, agenda och exit-ticket. Planeringen har genomförts över två lektioner, med två olika klasser i årskurs fem. Upplägget har analyserats genom observationer, enkäter och intervjuer, både för att utvärdera vad eleverna har tagit till sig från undervisningen, men också med avsikt att utvärdera elevernas deltagande. Syftet var att ta fram en möjlig lektionsplanering för undervisning om hållbar utveckling i slöjd, och undersöka hur eleverna ser på den undervisningen. Genomförande av det studentinitierade utvecklingsarbetet föll ut väl, och slutsatsen är att dessa elever har hög motivation för ämnet slöjd, men att de hellre arbetar med praktisk handarbete än teoretisk arbete kring hållbar utveckling på slöjdlektionerna. Däremot uppskattar de ett lektionsupplägg som innefattar uppgifter som utförs på ett lekfullt sätt. Utifrån observationerna kunde det visas att det är positivt för elevernas engagemang att låta eleverna reflektera kring ett problem enligt EPA modellen. Resultatet av studien tyder på att upplägget av arbetsgången hjälper eleverna att utveckla ett reflekterande förhållningssätt kring hållbar utveckling.

Studien syftar till att undersöka vad det textgenererande AI-verktyget ChattGPT konstruerar för hälsosyn till lärare som använder det för lektionsplanering. Studiens frågeställning är Vilken hälsodiskurs framträder i ChattGPT:s lektionsplaneringar om hälsa i ämnet idrott och hälsa? Tio genererade lektionsplaneringar skapades utifrån instruktionen: Planera en lektion i hälsa i ämnet idrott och hälsa för årskurs 9? Lektionsplaneringarna analyserades genom en tematisk analys. Tre huvudteman framkom: mental hälsa, fysisk hälsa, och mental hälsa genom fysisk hälsa. Därefter gjordes en diskursanalys utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Resultatet förstås genom Antonovskys teori om patogen och salutogen hälsa.Resultatet visar på en diskurs där välbefinnande, mental hälsa och fysisk hälsa är centrala begrepp men tvetydiga i sin innebörd och plats i diskursen. Den fysiska hälsan innefattar inte samma fysiologiska aspekter som präglat ämnet idrott och hälsa historiskt. Den fysiska hälsan framstår istället som ett medel för att främja den mentala hälsan och välbefinnandet. Resultatet problematiseras utifrån den poststrukturalistiska synen på språk. ChattGPT ifrågasätts som subjekt vilket nyanserar synen på det diskursiva språket som betydelsebärare av språkliga tecken. Avslutningsvis framträder ett behov av vidare forskning kring textgenererande AIverktyg både i skolan och samhället i stort