No description available.

Min erfarenhet efter att ha talat med lärare och elever på gymnasieskolans Vård ochomsorgsprogram är att eleverna har svårigheter att nå målen med utbildningen. Detta harmånga orsaker och min erfarenhet är att mycket av lärarens tid ägnas åt att finna sätt att skapalust och intresse i lärandet. Hur skall lärare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lära hos eleverna?Det har också väckt ett intresse hos mig huruvida lärlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lärare på Vård ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som når sina utbildningsmål. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lärarna att inlärningsstrategierna börvarieras utifrån eleven/elevernas behov och att utbildningsmålen skall delas upp i mindredelmål. Elevernas delaktighet och inflytande över undervisningen betonas som viktig. Hurlärarna kan arbeta med elevinflytande beskrivs. Det framkommer att lärlingsutbildning kanvara ett alternativ för vissa elever men att denna utbildningsform ställer högre krav på denenskilde eleven. Lärarnas pedagogiska förutsättningar beskrivs och förslag på hur lärarna skall kunna arbetaför att ett bättre pedagogiskt arbete skall bedrivas framförs. Olika strategier att stärka motivationen hos eleven har beskrivits och det framgår att det ärbetydelsefullt vilken eller vilka strategier lärare väljer för att fånga elevernas intresse att lära ien given situation.

Möjligheterna till att arbeta inkluderande för elever i behov av särskilt stöd i fritidshemsverksamheten är ett relativt outforskat område. I studien fokuseras det därför på fritidshemspersonalens förutsättningar och vilken tillgång de har till skolans specialpedagogiska kompetens för att arbeta inkluderande. Genom intervjuer med fritidshemspersonal har det framkommit att de försöker arbeta relationellt för att inkludera, men att de upplever att det finns en del hinder för dem i praktiken. Det blev också tydligt att skolledningens förståelse för elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet har betydelse för vilka möjligheter som finns för fritidshemspersonalen att arbeta inkluderande. Det relationella förhållningssättet har stor betydelse hos skolledningen för en bättre förståelse för fritidshemsverksamheten men även för samverkan inom organisationen för att kunna se barnet hela dagen.

De fyra informanternas möten med nyanlända varierar i de tre verksamheternas som beskrivs i uppsatsen gällande nyanlända. Likaså undersöks hur särskilt stöd organiseras gällande nyanlända elever. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyra lärare uppfattar organisationen och mötet med nyanlända som är i behov av särskilt stöd, utifrån ett relationellt förhållningssätt. Ämnet har relevans för yrket eftersom det i examensordningen för specialpedagog ingår att visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta självständig med arbete med elever som är i behov av särskilt stöd (SFS, 1993:100). Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 1979). Möten och organisation undersöks genom en kvalitativ studie i form av fyra intervjuer. Det som beskrivs i resultatet är tre teman: mötet med nyanlända, relationellt förhållningssätt och särskilt stöd. De viktigaste resultaten är beskrivningen som görs om möten med nyanlända elever och hur arbetet organiseras gällande kartläggning och särskilt stöd. Det som beskrivs är hur det organiseras centralt och i skolorna. Slutsats som dras är att organisationen gällande nyanlända elever i behov av särskilt stöd skiljer sig i de tre verksamheterna och då främst organisation centralt i kommunerna. Det resultat som liknar varandra är kartläggningen för nyanlända elever. De har lagt ned tid på den delen av organisationen i de fyra informanternas skolor/verksamheter. Förslag till fortsatt forskning är en fallstudie med elever som börjat på gymnasiet och är nyanlända och att följa dem under tre år på gymnasiet.

Sammanfattning   Asserborn, Jeanette & Flemming, Marie (2021). Perspektiv på språklig sårbarhet i övergången mellan förskola och skola. Specialpedagogprogrammet, Fakulteten för lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Barn med en språklig sårbarhet måste då de är runt sex år gamla göra en övergång från förskolan till skolan. Olika språkliga insatser görs för dessa barn i förskolan och kommer att göras i förskoleklassen. Dessa insatser vill vi identifiera. Forskning visar på bristande informationsöverföring mellan förskolan och skolan. Den sekretess som råder mellan förskolan och skolan försvårar för pedagogerna att delge varandra de språkliga insatser som gjorts och kommer att göras. Informationsöverföringen riskerar därför att bli bristfällig. Detta kan leda till att barn med språklig sårbarhet inte får adekvat stöd i skolan. Vi ser att här finns en kunskapslucka att fylla då vi tror att mer kunskap kring detta kan gynna barn med en språklig sårbarhet. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att identifiera en variation av tidiga språkinsatser i förskolan och i förskoleklass och att ta reda på vilka uppfattningar och erfarenheter olika professioner har om hur förebyggande arbete kan bedrivas för att underlätta språkutvecklingen för elever i språklig sårbarhet. Uppsatsen syftar även till att ta reda på hur pedagogerna arbetar med övergången för de här barnen och vilken informationen är som överförs mellan de här skolformerna, gällande barn i språklig sårbarhet. Frågeställningarna i den här studien är: Vilken variation av olika arbetssätt beskrivs av lärare i förskolan respektive förskoleklass av tidiga språkinsatser hos barn i språklig sårbarhet? Vilka uppfattningar och erfarenheter har olika professioner om hur förebyggande arbete kan bedrivas för att underlätta för barn språklig sårbarhet? Vilken variation av olika arbetssätt beskrivs för att underlätta övergången mellan förskola och skola och vilken information anser de är relevant att föra över, för barn i språklig sårbarhet?     Teoretisk utgångspunkt Studiens teoretiska utgångspunkt är olika specialpedagogiska perspektiv. Det relationella perspektivet vilket beskrivs ur två olika synvinklar. Det kategoriska perspektivet, dilemmaperspektivet, salutogena perspektivet och organisations- och systemperspektivet.   Metod Insamling av empirin genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två barnskötare i förskolan, en förskollärare i förskolan, två förskollärare i förskoleklass, en lärare i förskoleklass, en specialpedagog kopplad till arbetslaget i förskolan, en specialpedagog i ett centralt team och en specialpedagog med logopedutbildning som arbetande i skolan. Insamlat material har bearbetats, kategoriserats och analyserats genom en innehållsanalys.   Resultat I resultatet belyser informanterna en mängd variationer av olika språkinsatser för barn i språklig sårbarhet. Vikten av att barnet kan göra sig förstådd och ingå i den sociala gemenskapen var något som framkom som betydande. För att nå hit är det nödvändigt att tillrättalägga miljön runt barnet. Om detta arbete lyckas, blir barnet inte längre språkligt sårbar. Informanterna kopplar språklig sårbarhet till pedagogiken och lärmiljön. Det handlar om att utforma en lärmiljö som är språkligt kommunikativ. Informanterna ger olika exempel på hur de arbetar med detta. Framgångsfaktorerna hos barnet är något som de menar måste hittas. Dessa framgångsfaktorer är den information som belyses som de mest betydande att överföra i övergången mellan förskola och skola. Pedagogerna efterlyser alltså ingen information på detaljnivå utan endast framgångsfaktorerna. Denna information behövs för att kunna arbeta vidare med barnet. Dilemmat då sekretesslagen hindrar information från att överföras utan vårdnadshavarnas godkännande belystes. Men även hur pedagogerna arbetar för att vårdnadshavarna ska ge detta godkännande genom att förtroende skapas. Pedagogerna pratar mycket om vikten av att skapa relationer i övergången. Detta relationella arbete leder till att barnet har lättare för att nå framgångar gällande den språkliga utvecklingen. Även organisatoriska förutsättningar framkom som väsentliga för övergångsarbetet. Finns dessa leder de i förlängningen till skolframgångar för barnet.   Specialpedagogiska implikationer En specialpedagogisk implikation som åskådliggörs är vikten av att tidigt hitta rätt stöd och anpassningar till barn i språklig sårbarhet. Ytterligare en implikation är betydelsen av att i övergången mellan förskola och skola belysa barnets framgångsfaktorer men också att samarbeta med vårdnadshavarna för att barnet ska få de bästa förutsättningarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger ser på arbetet med konflikter. Vidare vill vi forska i hur fritidspedagoger ser på hanteringen av de konflikter som kan förekomma på fritidshemmet och om de använder sig av särskilda metoder. I arbeter har vi använt oss av Cohens konfliktpyramid (2005) som utgångspunkt och det är en teori som vi anser vara högst relevant i vårt arbete. Konfliktpyramiden uttrycks tydligt i fyra olika steg hur arbetet ser ut i förebyggande, hanterande, hjälpande och stoppande arbetssätt. Pyramidens fyra nivåer ger en tydlig bild av vilket steg man bör använda i olika situationer, beroende på vad det är för form av konfliktsamt vem det är som är inblandad.  I den studie som vi genomfört har vi använt oss av intervjuer ur en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuerna utfördes enskilt på tre olika skolor med sju utbildade fritidspedagoger. Den empiri som inhämtats har sedan analyserats med Cohens konfliktpyramid som utgångspunkt. Utgångspunkterna av intervjuerna har varit att få svar på studiens frågeställningar som är: Hur beskriver fritidspedagoger sitt arbete med konflikter och konflikthantering? och vilka arbetssätt använder sig fritidspedagoger av när konflikter ska hanteras? Resultatet från samtliga intervjuer visade att många fritidspedagoger mest arbetar med den förebyggande nivån och mindre med stoppnivån. I fritidspedagogernas arbete beskrev de olika ingångsvinklar som de ansåg vara en viktig aspekt att ta hänsyn till. Exempelvis tydlig struktur, relationella perspektiv, lek och miljö, kännedom om elever och bemötande lyftes fram. Fritidspedagogernas arbete med konflikter lyftes även fram.

Studiens syfte var att synliggöra ett möte med språklig sårbarhet i skolan och de pedagogiska anpassningar som vidtas för att underlätta mötet med miljön. I denna studie blir det tydligt hur viktigt positiva förväntningar på elever är liksom ett välfungerande samarbete mellan speciallärare/specialpedagog och övriga pedagoger. Kompetensen kring språklig sårbarhet och språkutvecklande arbetssätt måste höjas. Genom formativ bedömning kan flera områden stärkas i såväl undervisningens kvalitet som kunskapsutvecklingen hos eleverna. Genom att stärka den metakognitiva förmågan och använda formativ bedömning på rätt sätt kan även elever i svårigheter förbättra sina prestationer och självkänsla. Åtgärsprogram kan vara ett värdefullt redskap, om de hålls levande och aktuella genom kontinuerliga utvärderingar. Ytterligare en förutsättning för att dokumentet ska hållas levande är involverandet av all personal vid såväl framtagandet som utvärdering.Eleven i fallstudien har fått diagnoserna generell språkstörning och dyslexi och med svårigheter inom språkförståelse, ordförråd, uttal, egen uttrycksförmåga, läs- och skrivförmåga samt arbetsminne. Det senaste åtgärdsprogrammet utgår till största delen från logopedens rekommendationer och är nästintill identiskt med det föregående. Insatser utifrån åtgärdsprogrammen har genomförts, men inte lett till kontinuerliga sådana och de flesta insatser har skett via specialpedagog. Anpassningar i klassrummet för eleven och kompensatoriska hjälpmedel används. Pedagogernas förväntningar på eleven är låga och de tror inte att hen kommer att uppnå kunskapskraven. Eleven har inte heller involverats i sina mål. Pedagogerna har fått stöd av vårdnadshavare och handledning av kommunens resurscentrum.Det är i miljön svårigheter uppstår, det är där den språkliga sårbarheten blir märkbar. Ett relationellt förhållningssätt bejakar detta utan att se eleven som ett problem. Genom att öka medvetenheten kring vilket förhållningssätt som präglar verksamheten kan lärandet bli effektivare då fokus istället läggs på miljön och vilka förändringar som kan ske där istället för att eleven ska ändra sig.Alla som möter språklig sårbarhet måste vara insatta och samspelta för att skapa goda förutsättningar för alla elever. Genom formativ bedömning med fokus på mål kan den metakognitiva förmågan stärkas. Genom att tydliggöra målen och göra vägen klar för eleven vart den ska och hur den ska ta sig dit har en bra grund lagts för fortsatt lärande. Eleven måste få veta var den befinner sig i förhållande till målen då den inte ska behöva gissa vart den ska eller vad nästa steg är. Formativ bedömning är till för alla såväl lärare som speciallärare/specialpedagoger och viktigt att ta till sig av. Därtill kommer lärares förväntningar på eleverna. Höga förväntningar gynnar skolframgång och elevernas väg mot kunskapskraven. Låga förväntningar riskerar att ge motsatt effekt.Denna tydlighet med mål och återkoppling borde i allra högsta grad även gälla åtgärdsprogram. Tydliga mål vägleder pedagogerna i sitt arbete med insatser och anpassningar av miljön. Samarbetet mellan speciallärare/specialpedagog och övriga pedagoger är också en förutsättning för ett aktualiserat och levande dokument. Det måste finnas en återkommande dialog om hur arbetet fortskrider och hur det ska gå vidare. Speciallärare och specialpedagoger har ett stort ansvar för att dels göra åtgärdsprogram levande, dels att forma verksamheten för att präglas av såväl ett relationellt förhållningsätt som positiva förväntningar.

AbstraktHansson, Jenny (2016)"Det komplexa samspelet mellan kunskap, lärande och sociala färdigheter" - Sex berättelser om före detta elevers skolgång på ett SkolveckohemSyftet med denna studie är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv bidra med kunskap och öka förståelsen för hur före detta elever på ett Skolveckohem med integrerad skola, uppfattade sin skolgång. Syftet är vidare att få elevers egna berättelser om skolans arbetsmetoder och undervisning bidragit till deras eventuellt vidare studier.Metoden är kvalitativa intervjuer med en narrativ ansats där elevers livshistorier har varit i fokus. Sex djupintervjuer genomfördes med elever som har åtminstone tre terminers placering. Studien lutas dels på Vygotskijs sociokulturella teori där kunskap förstås i relation till sociala och kulturella verktyg. Men också på von Wright's tolkning av Mead's teori om hur "Me and I" utvecklas genom interaktion.De sex livshistorierna i studien visar att eleverna inte kunde leva upp till de förväntningar som skolan med dess lagstiftning hade på dem. Respondenternas berättelser visar en uppfattning av att uppleva sig själv som avvikande. Eleverna upplevde lärarens kroppsspråk som negativt, vilket i sin tur påverkade elevernas självkänsla och självbild negativt. Berättelserna visar också att eleverna upplevde ett motstånd mot sig själv, där de inte kunde acceptera sin diagnos. Det komplexa samspelet mellan lärande, kunskap och sociala färdigheter blev uppenbart vid Skolveckohemmet där skolan kom att vara i fokus och studenten fick växa genom kunskap och lärande, men också genom vikten av ett relationellt förhållningssätt. I analysen kan man se att begreppet tid är viktigt där tiden inte statisk och att eleverna utvecklas genom tid och där också individuella vändpunkter varit viktiga. Man kan också se problematik kring när två alltför olika världar möts.Nyckelord: HVB, livshistoria, NPF, relationellt perspektiv, skolveckohem, scaffoldning, självbild, självkänsla, specialundervisning, hemmasittare. / AbstractHansson, Jenny (2016) “The complex interaction between knowledge, learning and social skills”- The stories of six former pupils' experiences of residential care school placementsMaster degree in Special Education Faculty of Education and Society Malmo University The purpose of the study is from an educational perspective contribute with knowledge and increase peoples understanding, how six pupils´ experiences of residential care school placements perceive their schooling. Furthermore the purpose is to get the pupils´ own perception of good methods in the education (teaching situations) at the residential care school placement and see how they have been prepared for further education (studies). The method is qualitative interviews with a narrative approach where pupils´ life stories have been in focus. Six in-depth interviews were conducted with pupils who have at least three terms of placement.The study leans partly on Vygotskijs´s sociocultural theory where human knowledge and ideas are understood in relation to social and cultural tools. Also on von Wright´s interpretation of Mead´s theory on how ”I and me” evolve through interaction.The six life-stories show that the pupils´ was unable to live up to the expectations that the school and the legislation had on them. They point out social pressure as a factor, where the pupils compares themselves with their classmates and considered their self as deviant. Pupils´ experiencing teacher in the regular school body language as negative which affected the pupils´ self-esteem and self-image negatively. The student's experience was that the teacher thought he was a problem. The stories also show that students experience a resistance against theme-self, where they could not accept their diagnosis. The complex relationship between learning, knowledge and social skills became evident at the residential care school placement where the school came to be in focus and the student had to grow through knowledge and learning but also through the importance of relational approach. This led to a future and a sense of growing by successfully.The analysis from a narrative perspective can be seen that the concept of time is important when time is not static and that the students developed through time. It can also see problems around different worlds, such routines, residential or schools that meet.Keywords: HVB, life history, NPF, relational perspective, residential care school placement, scaffolding, self-image, self-esteem, special education, a stay at home pupil.