No description available.

No description available.

The purpose of this study is to find out the teacher's views and responses to children's conflicts and conflict management. Through my qualitative study with six interviews at two preschools, I have found out how pre-school teachers work with children's conflicts and conflict management. Conflicts in preschool can arise in many situations, it may be that the children do not agree in a game or when they do not want to share a toy. Pre-school teachers need to ensure that every child learns to handle conflicts in the early age. If the pre-school teachers do not handle this, it can lead to consequences in the child's behavior. It is important that the pre-school teachers work with children's conflicts and conflict management. The results in this study show that conflicts can arise because the children have different views and opinions about a common subject. They also said that conflicts are developing for the children because they are learning how to handle conflicts. Pre-school teachers are working at the same way in conflict management. The pre-school teachers described that they let the children's handle the conflict or they stop the conflict and listen to the parties about how it happened. After that, they prevent the conflict together. A conclusion can be drawn to Cohens conflict pyramid that consists of four levels. These levels are based on steps in conflict management. Level 1 includes prevention, level 2, management, level 3, help and level 4, stop. The children are in level two and three, adults are also in those levels. There are no people at level one, which means that conflicts never happen. In level four, there are people who is in it, but it has not resulted in my interview study.

Syftet med denna studie är att få inblick i förskollärares strategier gällande konflikthantering i förskolan. Konflikter utgör en stor del av barns sociala liv i förskolan. Det är därför viktigt att förskollärare har ett medvetet förhållningssätt gällande konflikthantering. Studien består av två delstudier: en kvalitativ textanalys av artiklar skrivna av förskollärare, samt en kvalitativ samtalsintervju med yrkesverksamma förskollärare. Den insamlade empirin har analyserats i förhållande till studiens forskningsfrågor och teoretiska utgångspunkter. Studiens forskningsfrågor är: Hur definierar förskollärare konflikt och vad innebär konflikthantering? Vilka strategier arbetar förskollärare efter vid konflikthantering? Uppmuntras barnen till att lösa konflikter på egen hand?Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av en kombination mellan Richard Cohens konfliktpyramid samt Robert Thornbergs ledarskapsstilar. Cohens konfliktpyramid är en teoretisk konflikthanteringsmodell som utgörs av fyra nivåer: förebygga, hantering, hjälpoch stopp. Modellen används som en grundprincip för konflikthantering. Thornberg har identifierat tre ledarskapsstilar som är lämpliga att använda i kombination med konfliktpyramiden: auktoritär, auktoritativ och eftergiven. Dessa ledarskapsstilar kan på olika sätt inverka på barns lärande i en förskoleverksamhet. Studiens viktigaste slutsatser är att konflikter ska ses som konstruktiva möjligheter till lärande, där förskollärarens roll är central i stöttandet av barns konflikthantering. Förskolläraren ska vara närvarande och ge barnen tillgång till konflikthanteringsverktyg, så att barn ska kunna etablera goda sociala relationer och bli självständiga i sitt hanterande och bearbetande av konflikter. Studiens resultat visar även att förskollärare framförallt arbetar med förebyggande strategier gällande konflikthantering i förskolan. Detta tenderar att skapa en paradox mellan att å ena sidan lära barn konflikthantering och å andra sidan att ständigt arbeta för att konflikter inte ska inträffa

Förskoleverksamheten präglas av konflikter orsakade av bristandekommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen avkommunikation vid konflikthantering i förskolan. Studien kommer attfokusera på förskollärares konfliktförebyggande strategier och verktyg därdestruktiva konflikter hämmas och en harmonisk lärandemiljö skapas förbarn. Konflikter förvärras av bristande kommunikation.Tidigare forskning slår fast att socio-kognitiv utveckling och lärande attkonflikter främjas av konflikter och att ökad medvetenhet omkonflikthantering stimuleras av förskollärares medling och vägledning.Avvaktande inför ett ingripande innefattas i förskollärarens ansvar att låtabarn hitta egna konfliktlösningar, vilket utgör en effektiv metod vid barnskonflikthantering.Studien som vilar på enkätundersökningar och intervjuer utgår från kvalitativmetod för att optimera förståelsen av kommunikationens betydelse vidkonflikthantering: “Vilken betydelse har kommunikation vidkonflikthantering?” och “Vilka strategier kan förskollärare använda för attunderlätta kommunikationen mellan barnen?”Viktiga implikationer tydliggörs: barn uppmuntras att ta ansvar för samtrespektera egna och andras perspektiv och känslor vid arbete med socialtansvar, normer och värden för att förebygga konflikter.Genom närvarande intas barnets perspektiv och barnets deltagande och egetansvarstagande främjas. Barnens röster hörs och deras åsikter tas effektivt ibeaktning vid demokratiskt samarbete.

The aim of this study is to investigate physical education teachers’ views on conflicts and conflict resolution work in elementary school. The focus is on conflicts between teachers and student. How do teachers experience conflicts between themselves and students? Are any prevention strategies used? If so, how? Do teachers use any strategies in particular for conflict resolutions? If so, which ones?  Are any follow-ups used when conflicts have occurred? If so, how? Qualitative and semi-structured interviews were used to answer the aim and research questions for this study. The sample was conducted in two ways: through a strategic convenient sample and a bound random sample. Six physical education teachers in the Stockholm region were interviewed. The result analysis was conducted through a thematical analysis, and the results have as well been correlated to Cohen’s conflict pyramid. The interviewed teachers experienced a rare number of conflicts with students. The majority of the teachers used methods to prevent the occurrence of conflicts. The most commonly used procedures were collaboration amongst colleagues and efficient leadership. Plenty of strategies for conflict resolution were used by the teachers, where communication, mediation and relationship creation were the most occurring. Conflict follow-ups were rarely utilized by the teachers. However, when used, it was through individual conversations with the student, the care-taker or through collegial follow-ups. The study shows that the teachers’ views on conflict are partly divided, where the negative interpretation dominated. In spite of the negative view, the greater part of the teachers perceived their conflict strategies as constructive. The teachers’ views on conflict resolution methods, corresponds well with the order of precedence of the levels in Cohen’s conflict pyramid. / Syftet med studien är att undersöka idrott- och hälsalärares syn på konflikter och deras arbete med konflikthantering i grundskolan. Fokus ligger på de konflikter som sker mellan lärare och elever. För att besvara syftet utgår studien ifrån följande frågeställningar:   Hur upplever lärarna konflikter med elever? Sker något förebyggande arbete, i så fall hur? Använder lärarna några specifika strategier för konflikthantering, i så fall vilka? Sker någon uppföljning av de konflikter som uppstår, i så fall hur? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Urvalet har gjorts på två sätt; genom ett strategiskt bekvämlighetsurval och ett bundet slumpmässigt urval. Sex lärare i idrott och hälsa i Stockholmsområdet intervjuades. Analysen av resultaten gjordes med hjälp av tematisk analys, och resultaten har relaterats till Cohens konfliktpyramid. De intervjuade lärarna upplevde att de hade få konflikter med elever. Majoriteten av lärarna arbetade förebyggande mot konflikter, där de vanligaste tillvägagångssätten var kollegialt samarbete och effektivt ledarskap. Lärarna använde en rad olika strategier för konflikthantering, där kommunikation, medling och relationsskapande var mest förekommande. Uppföljning efter konflikter var inte så vanligt förekommande bland lärarna, men då det skedde var det i form av samtal med elev, samtal till vårdnadshavare eller kollegial uppföljning. Studien visar att lärarnas syn på konflikter var tvådelad, där den negativa synen dominerade. Trots detta tolkade merparten av lärarna sitt konflikthanteringsarbete som konstruktivt. Lärarnas syn på det konflikthanterande arbetet överensstämmer väl med rangordningen av nivåerna i Cohens konfliktpyramid.

SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet. En intressant ingång till ämnet har varit om pedagogernas handlingsstrategier skiljer sig beroende av konfliktens karaktär. Informanternas svar har sedan analyserats utifrån olika teoretiska begrepp och med utgångspunkt från följande frågeställningar:• Hur hanteras konflikter inom skolan?• Skiljer sig hanteringen av dessa utifrån vilken typ av konflikt det gäller, i så fall hur och varför? Går det att urskilja en strategisk medvetenhet?Resultatet visar att pedagogernas handlingsstrategier ej skiljer sig nämnvärt mellan de olika fallen. De båda skolorna följer generella riktlinjer oavsett konfliktens art, där såväl medlingssamtal och föräldrakontakt som förebyggande arbete är vanligt förekommande. Även handlingsplanernas vikt betonas vid konflikthantering, liksom ett fullgott samarbete inom det kollegiala arbetslaget.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger ser på arbetet med konflikter. Vidare vill vi forska i hur fritidspedagoger ser på hanteringen av de konflikter som kan förekomma på fritidshemmet och om de använder sig av särskilda metoder. I arbeter har vi använt oss av Cohens konfliktpyramid (2005) som utgångspunkt och det är en teori som vi anser vara högst relevant i vårt arbete. Konfliktpyramiden uttrycks tydligt i fyra olika steg hur arbetet ser ut i förebyggande, hanterande, hjälpande och stoppande arbetssätt. Pyramidens fyra nivåer ger en tydlig bild av vilket steg man bör använda i olika situationer, beroende på vad det är för form av konfliktsamt vem det är som är inblandad.  I den studie som vi genomfört har vi använt oss av intervjuer ur en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuerna utfördes enskilt på tre olika skolor med sju utbildade fritidspedagoger. Den empiri som inhämtats har sedan analyserats med Cohens konfliktpyramid som utgångspunkt. Utgångspunkterna av intervjuerna har varit att få svar på studiens frågeställningar som är: Hur beskriver fritidspedagoger sitt arbete med konflikter och konflikthantering? och vilka arbetssätt använder sig fritidspedagoger av när konflikter ska hanteras? Resultatet från samtliga intervjuer visade att många fritidspedagoger mest arbetar med den förebyggande nivån och mindre med stoppnivån. I fritidspedagogernas arbete beskrev de olika ingångsvinklar som de ansåg vara en viktig aspekt att ta hänsyn till. Exempelvis tydlig struktur, relationella perspektiv, lek och miljö, kännedom om elever och bemötande lyftes fram. Fritidspedagogernas arbete med konflikter lyftes även fram.

Konflikter mellan barn sker dagligen i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och förstå förskolepersonalens beskrivningar av konflikter och konflikthantering. I studien nyttjades en kvantitativ datainsamlingsmetod som inkluderade öppna och slutna frågor i en enkätundersökning som lades ut i två pedagogiska grupper på medieplattformen Facebook. 120 respondenter har deltagit i studien från alla län i Sverige. Respondenterna består av förskollärare och barnskötare. Studiens resultat har bearbetats med hjälp av en innehållsanalys och diagram har skapats för de slutna frågorna. Resultatet har kommit fram till att konflikthantering är komplext men det finns många bra strategier. Med hjälp av ett förebyggande arbete kan förskolepersonal lära ut rätt verktyg till barn för att hantera konflikter självständigt. Det framgår att förskolepersonalen har olika arbetssätt för att hantera konflikter mellan barn beroende på vilken situation som är aktuell. Två av dem innehöll lågaffektivt bemötande samt fysiska strategier. Slutsatsen är att flertalet av den förskolepersonal som har utbildning menar trots det att kunskaperna inte är tillräckliga för att hantera barns konflikter.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarens roll i barnens konflikthantering. Den teoretiska inramning som valdes är Cohens konfliktpyramid. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där det fanns möjlighet för följdfrågor har använts. Fyra stycken legitimerade förskollärare från fyra olika kommuner har intervjuats. Studiens resultat visar att förskollärare arbetar med att arbeta förebyggande med ett demokratiskt förhållningssätt genom att ge barnen verktyg och strategier när det kommer till konflikthantering i förskolan, men att detsaknas viss utbildning inom konflikthantering.