Aim The aim of this study is to examine how teachers in secondary school work with dance in physical education and which didactic challenges of teaching that appear. The following three questions will help to answer the study’s aim. What and why do teachers choose a specific content in dance? How do teachers work with dance? Which didactic challenges do teachers face in dance practice? Method We have used a qualitative method to be able to answer our aim and questions. Therefore, we have chosen to interview seven physical education teachers who work with dance in secondary school. We used a selection method called the snowball effect. The interview guide had semi structured interview questions to be able to control the conversation with eventually follow-up questions.   Results The study shows that teachers have used the cultural form of dance most of the time, mainly traditional Swedish folk dances, such as “Bugg” and “Waltz”. The teachers felt that they had to motivate more in dancing compared to other fields in the subject, because of old gender stereotypes and norms. The teacher’s interest for dancing, in combination with the student influence and individual adjustment and digital instruments, are important parts to be able to motivate the students for dance practice. The study shows the learning links together with the teachers’ assessment of the students and therefore the students’ grade got in focus instead of the specific learning. The teachers in our study pointed out that it’s in the interaction between teachers and students, and between students where the ability for learning increase the most.   Conclusions The teachers didactic challenges are motivation and driving force for how they choose to work and which content they use in practice. The cultural dance form premiers in practice, while the expressive dance form barely exist based on the subject’s traditions. The teacher needs to be both positive and flexible. Student influence, individual adjustment and digital instruments are leading factors how to motivate students and therefore promote learnings. The learning is interpreted through students’ grades. The learning object is presented as unclear for both teachers and students. / Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i högstadiet arbetar med momentet dans i idrott och hälsa och vilka didaktiska utmaningar som uppstår i undervisningen. Följande tre frågeställningar ska hjälpa till att besvara studiens syfte. Vad och varför väljer lärare ett visst innehåll i dans? Hur arbetar lärare med dans? Vilka didaktiska utmaningar ställs lärare inför när de undervisar i dans? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Därmed har vi valt att intervjua sju stycken idrott och hälsalärare som arbetar med dans på högstadiet. Vi använde oss av urvalsmetoden snöbollseffekten. Intervjuguiden bestod av semistrukturerade intervjufrågor för att kunna styra samtalet med eventuella följdfrågor.   Resultat Studien visade att lärarna utför mestadels kulturella danser, främst traditionella svenska folkdanser som bugg och vals. Lärarna ansåg att de behövde motivera mer i dans jämfört med andra moment i ämnet, på grund av gamla stereotypa könsmönster och normer. Lärarens intresse för dans, tillsammans med elevinflytande, individanpassning och digitala hjälpmedel var viktigt för att motivera eleverna till undervisningen. I studien framkommer att lärandet har kopplats samman med lärarnas bedömning, vilket gjort att betyget har hamnat i fokus hos eleverna istället för själva lärandet. Lärarna i vår studie poängterade att det är vid interaktion mellan både lärare och elev, och mellan elever som störst möjlighet till att ett lärande sker.   Slutsats Lärarnas didaktiska utmaningar är motivationen och drivkraften till hur de väljer att arbeta och vilket innehåll de använder i undervisningen. Den kulturella dansformen premieras i undervisning medan den expressiva nästintill uteblir och det beror på ämnestraditioner. Läraren behöver vara både positiv och flexibel i sitt arbete. Elevinflytande, individanpassning och digitala hjälpmedel är ledande faktorer som stärker elevens motivation och därmed främjar dennes lärande. Lärandet tolkas till stor del genom elevernas betyg, då lärobjektet framställs som otydligt för både lärare och elever.

<p>Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts. De svarsdata som framkom har därefter analyserats med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats. Resultatet som framträdde uppvisade olika undervisningsmetoder som pedagogerna använder sig utav för att få med sig de omotiverade eleverna i undervisningen. Vissa pedagoger försökte motivera genom samtal med eleven medan andra gav tillfälle för andra aktiviteter. Några exempel på dessa är alternativa aktiviteter som promenad, styrketräning eller cykla på motionscykel. Samtliga aktiviteter äger rum vid sidan av den stora gruppens huvudaktivitet. Ofta var orsaken till varför eleven inte deltog i undervisningen att de inte orkade eller att de kände sig obekväma tillsammans med andra. Då skälet för inaktiviteten var det sistnämnda, löste pedagogerna problemet genom egen tid i omklädningsrummet eller vid möjlighet separata ombytesutrymmen. De mest konkreta lösningarna för de omotiverade eleverna i framtiden, ansåg pedagogerna vara fler pedagoger i undervisningen samt ytterligare smågrupper där eleverna kan få mer elev/lärartid.</p>

Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts. De svarsdata som framkom har därefter analyserats med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats. Resultatet som framträdde uppvisade olika undervisningsmetoder som pedagogerna använder sig utav för att få med sig de omotiverade eleverna i undervisningen. Vissa pedagoger försökte motivera genom samtal med eleven medan andra gav tillfälle för andra aktiviteter. Några exempel på dessa är alternativa aktiviteter som promenad, styrketräning eller cykla på motionscykel. Samtliga aktiviteter äger rum vid sidan av den stora gruppens huvudaktivitet. Ofta var orsaken till varför eleven inte deltog i undervisningen att de inte orkade eller att de kände sig obekväma tillsammans med andra. Då skälet för inaktiviteten var det sistnämnda, löste pedagogerna problemet genom egen tid i omklädningsrummet eller vid möjlighet separata ombytesutrymmen. De mest konkreta lösningarna för de omotiverade eleverna i framtiden, ansåg pedagogerna vara fler pedagoger i undervisningen samt ytterligare smågrupper där eleverna kan få mer elev/lärartid.

SammanfattningDenna uppsats består av en fenomenografisk intervjustudie där 6 lärare i idrott och hälsa intervjuats. I fokus står idrottslärarnas tolkning av den nya ämnesplanen i idrott och hälsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter från skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av lärare i idrott och hälsas tolkning av styrdokument.Lärarna har i denna studie fått besvara frågor om hur de ser på begreppen ”kroppslig förmåga” och ”goda rörelsekvalitéer”. Begreppen är hämtade från den nya ämnesplanen i idrott och hälsa i GY11. Den forskning som presenteras i relation till denna studie fokuserar på tolkningar och uppfattningar hos lärare i idrott och hälsa samt på definitioner av kroppsliga begrepp.Syftet med studien är att hitta kategorier i lärarnas utsagor om kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer. De frågeställningar som vi ämnar besvara är i hur hög utsträckning man kan hitta likheter och skillnader i lärarnas utsagor, om utsagorna går att kategorisera och hur kategorierna i sådana fall skulle se ut?Metoden som används är intervjumetod som utgår från en öppen intervjuguide i samtalsintervjuform. Analysen skedde i fenomenografisk anda via upprepade genomläsningar av transkriberade intervjuer där belysande citat sedan införts i en analystabell. Studiens huvudresultat utgörs av tre kategorier. De kategorier som presenteras i resultatet är ”fysiska egenskaper och handlingar”, ”aktivitetsanknytning” och ”självkänsla”. Begreppen kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer definieras här utifrån olika typer av fysiska egenskaper som till exempel kondition och styrka, knutna till aktiviteterna bollsport och dans eller som att vara tätt knutna till en persons självkänsla och fysiska självkänsla. Studiens huvudresultat är alltså att de intervjuade idrottslärarna kopplar de eftersökta begreppens betydelse till fysiska handlingar, aktiviteter och självkänsla.Detta resultat diskuteras sedan utifrån den litteratur som pressenteras innan och även utifrån didaktiska aspekter.

I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering. Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande. Det är lärarna som skall skapa förutsättningar för att eleverna skall känna sig inkluderande i undervisningen. De skall anpassa aktiviteterna utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Inkludering kan ses på många olika sätt beroende på vilken författare man ser till. Någon författare skriver att det räcker att eleverna är med i undervisningen, medan andra anser att det är en känsla som finns hos eleven och att det inte räcker med att bara vara integrerad i aktiviteterna. Arbetet har inspirerats utefter det sociokulturella perspektivet, relationella perspektivet och hermeneutiken. För att få fram data har vi gjort intervjuer på tre lärare i Idrott och hälsa och observerat dem på en idrottslektion. Resultatet har visat sig vara att lärarna i Idrott och hälsa ser på inkludering som att eleverna är med i undervisningen. De anpassar sin undervisning utefter Aspergers eleverna och försöker vara extra tydliga i sina instruktioner. Idrottshallarna är relativt anpassade och skolbyggnaderna är inte lika anpassad utefter elever med Aspergers syndrom. Det är lärarna som får anpassa sig efter miljön och skapa förutsättningar för Aspergers eleverna att kunna vara integrerade och bli inkluderade. Idrottshallarna är anpassade på sätt att de har få fönster och få dörrar, vilket är bra för elever med Aspergers.

Syftet med denna studie är att förstå elevers motiv till att inte delta i idrottsundervisningen samt hur lärare arbetar med elevers motivation att delta.  De frågeställningar studien har utgått från är följande;  1a. Vad är enligt högstadieeleverna motiven till att inte delta i idrottsundervisningen?  1b. Hur ser högstadielärarna på elevers motiv att inte delta i idrottsundervisningen?  2. Hur motiverar lärarna i vår studie eleverna att delta i idrottsundervisningen?  Den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat både lärare i idrott och hälsa och elever i årskurs 9, i tre olika kommuner i Uppland. Vi har sammanlagt intervjuat sex lärare och 11 elever på fyra olika högstadieskolor.  Det resultat vi har fått fram är att de vanligaste orsakerna till att eleverna inte deltar under lektionerna i idrott och hälsa beror på att eleverna glömmer kläderna, är sjuka, skadade samt är lata. Hur lärarna i idrott och hälsa motiverar sina elever är väldigt individuellt och det beror på vilken elev de ska motivera.

The aim of this study is to investigate physical education teachers’ views on conflicts and conflict resolution work in elementary school. The focus is on conflicts between teachers and student. How do teachers experience conflicts between themselves and students? Are any prevention strategies used? If so, how? Do teachers use any strategies in particular for conflict resolutions? If so, which ones?  Are any follow-ups used when conflicts have occurred? If so, how? Qualitative and semi-structured interviews were used to answer the aim and research questions for this study. The sample was conducted in two ways: through a strategic convenient sample and a bound random sample. Six physical education teachers in the Stockholm region were interviewed. The result analysis was conducted through a thematical analysis, and the results have as well been correlated to Cohen’s conflict pyramid. The interviewed teachers experienced a rare number of conflicts with students. The majority of the teachers used methods to prevent the occurrence of conflicts. The most commonly used procedures were collaboration amongst colleagues and efficient leadership. Plenty of strategies for conflict resolution were used by the teachers, where communication, mediation and relationship creation were the most occurring. Conflict follow-ups were rarely utilized by the teachers. However, when used, it was through individual conversations with the student, the care-taker or through collegial follow-ups. The study shows that the teachers’ views on conflict are partly divided, where the negative interpretation dominated. In spite of the negative view, the greater part of the teachers perceived their conflict strategies as constructive. The teachers’ views on conflict resolution methods, corresponds well with the order of precedence of the levels in Cohen’s conflict pyramid. / Syftet med studien är att undersöka idrott- och hälsalärares syn på konflikter och deras arbete med konflikthantering i grundskolan. Fokus ligger på de konflikter som sker mellan lärare och elever. För att besvara syftet utgår studien ifrån följande frågeställningar:   Hur upplever lärarna konflikter med elever? Sker något förebyggande arbete, i så fall hur? Använder lärarna några specifika strategier för konflikthantering, i så fall vilka? Sker någon uppföljning av de konflikter som uppstår, i så fall hur? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Urvalet har gjorts på två sätt; genom ett strategiskt bekvämlighetsurval och ett bundet slumpmässigt urval. Sex lärare i idrott och hälsa i Stockholmsområdet intervjuades. Analysen av resultaten gjordes med hjälp av tematisk analys, och resultaten har relaterats till Cohens konfliktpyramid. De intervjuade lärarna upplevde att de hade få konflikter med elever. Majoriteten av lärarna arbetade förebyggande mot konflikter, där de vanligaste tillvägagångssätten var kollegialt samarbete och effektivt ledarskap. Lärarna använde en rad olika strategier för konflikthantering, där kommunikation, medling och relationsskapande var mest förekommande. Uppföljning efter konflikter var inte så vanligt förekommande bland lärarna, men då det skedde var det i form av samtal med elev, samtal till vårdnadshavare eller kollegial uppföljning. Studien visar att lärarnas syn på konflikter var tvådelad, där den negativa synen dominerade. Trots detta tolkade merparten av lärarna sitt konflikthanteringsarbete som konstruktivt. Lärarnas syn på det konflikthanterande arbetet överensstämmer väl med rangordningen av nivåerna i Cohens konfliktpyramid.

The study aims to examine how teachers in physical education manage students who choose to not participate in class because of menstruation-related causes. The study will answer the following questions. How do teachers react when the students announce that they will not attend because of menstruation-related causes? How do teachers communicate with students who announce that they will not attend because of menstruation-related causes? How do teachers act when the students have announced that they will not attend because of menstruation-related causes? In order to answer the questions, nine teachers in physical education at different upper secondary schools in Stockholm, Sweden, were chosen to conduct qualitative interviews with. The respondents were three men and six women. The teachers in the study stated that students inform them about their menstruation differently; some are more forthright and others approach the teachers more cautiously and whisper it to them. Common reactions among the interviewed teachers were either to act neutral or evaluate the student's credibility. What the teacher responds the student varies from relating to herself, respond with facts or just answer "okay". How the teacher act in this situation differs among the respondents. A common action was to try to get students involved in regular education in any way. Others sent the student for a walk or to the gym, but it was also common to give the student a theoretical task. One teacher also highlighted that the student has to sit on the side and learn the content from the bench. All teachers reported that they had no difficulties to handle the situation, but an interesting response was that they lack education in the area and want to have more knowledge. The conclusion is that there are several ways to deal with a student who does not want to attend classes because of menstruation-related causes. As a teacher in physical education, more education about menstruation and exercise is desired and this requires more research! / Studiens syfte är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa hanterar elever som väljer att inte delta på lektionen på grund av menstruationsrelaterade orsaker. Detta genom att svara på följande frågeställningar. Hur reagerar lärare då elever meddelar att de inte kommer delta på grund av menstruationsrelaterade orsaker? Hur kommunicerar lärare med elever som meddelar att de inte kommer delta på grund av menstruationsrelaterade orsaker? Hur agerar lärare efter att elever har meddelat att de inte kommer delta på grund av menstruationsrelaterade orsaker? För att svara på frågeställningarna valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med nio lärare i idrott och hälsa från olika gymnasier i Stockholmsområdet. Respondenterna var tre män och sex kvinnor. Lärarna i studien uppgav att eleverna meddelar om sin menstruation på olika sätt; vissa är mer rättframma och andra smyger fram och viskar det. En vanlig reaktion bland de intervjuade lärarna var antingen att spela neutral eller att värdera elevens trovärdighet. Vad läraren svarar eleven varierar mellan att relatera till sig själv, svara med fakta eller helt enkelt bara "okej". Hur läraren agerar vid situationen skiljer sig mellan respondenterna. Ett vanligt agerande var att försöka få eleven delaktig i ordinarie undervisning på något sätt. Andra skickade eleven på promenad eller vidare till gymmet, men att ge eleven en teoretisk uppgift var också vanligt. En lärare lyfte också fram att eleven får sitta på sidan och lära sig innehållet från bänken. Samtliga lärare uppgav att de inte hade några svårigheter att hantera situationen men ett intressant svar var att de saknar utbildning inom området och vill ha mer kunskap. Slutsatsen är att det finns flera sätt att hantera en elev som inte vill delta i undervisningen på grund av menstruationsrelaterade orsaker. Som lärare i idrott och hälsa önskas dock mer utbildning om menstruation och träning och för detta krävs mer forskning.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent det är med såväl traumatiska som förslitningsskador bland lärare i idrott och hälsa – vilka skadorna är samt hur de uppstår. Vidare syfte var att undersöka hur läraren i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande.   Metod Arbetet baserar sig på en enkätundersökning bland lärare i idrott och hälsa som undervisar i skolans olika stadier. En elektronisk enkät skickades ut till 230 lärare i idrott och hälsa varav 106 av dessa besvarade enkäten. Svaren från denna enkät ligger som grund för resultatdelen. Genusperspektivet ligger som grund för den teoretiska utgångspunkten.   Resultat Resultaten från denna studie visar att lärarna i idrott och hälsa anser att det finns orsak till att vara fysiskt aktiv på sin fritid för att orka med sitt arbete. Det är vanligt förekommande med skadeförebyggande arbete bland lärare i idrott och hälsa. Kvinnor samt äldre lärare verkar mera måna om att sköta om sina kroppar och arbeta förebyggande men trots detta så verkar det som att dessa grupper är de som blir mest drabbade av skador, vilket kan vara en orsak till att just de arbetar mer skadeförebyggande. De vanligaste traumatiska skadorna verkar drabba fotleder, huvud/nacke, fingrar, ryggens nedre del samt knän. De vanligaste förslitningsskadorna verkar drabba knän, axlar samt ryggens nedre del. En vanlig orsak till att många lärare råkar ut för traumatiska skador verkar vara att många är ouppvärmda inför aktiviteterna, en annan orsak beror på helt oförutsägbara olycksfall. Hörselproblem är vanligast bland lärare som undervisar i högstadiet och de som undervisar endast i idrott och hälsa lider även de en större risk att drabbas av förslitningsskador, traumatiska skador samt röstproblem.   Slutsats Slutsatsen vi kan dra av vår studie är först och främst att det verkar vara få lärare i idrott och hälsa som fortsätter att vara aktiva inom ämnet ända fram till pensionen. En bidragande orsak är högst troligt det stora fysiska slitaget som de utsätts för i sitt arbete. Det är med en mycket stor sannolikhet att man drabbas av någon typ av förslitningsskada och det är nästan garanterat att man kommer att råka ut för någon traumatisk skada under sin karriär. Är man dessutom ett- ämneslärare, kvinna, lite äldre och/eller arbetar på högstadiet så visar resultaten från denna studie att riskerna är ännu högre.

Bakgrund - Varje år skadas uppskattningsvis 280 000 människor i Sverige i samband med fysisk aktivitet. Vid en mjukdelsskada bör behandling ske omedelbart för att stoppa blödning samt för att minska på läkeprocessen. Erfarenhet av idrottsmedicin är av fördel för samtliga individer. För att få den bästa läkeprocessen bör behandlingen utgå från PRICE-modellen. Syfte - I denna studie undersöks vad lärare i idrott- och hälsa från västra Sverige anser om hantering av skador vid fysisk aktivitet som en del av undervisningen i idrott- och hälsa och om det borde ingå i läroplanen. Med hantering av skador vid fysisk aktivitet menar vi till exempel hur en stukad fot behandlas eller vad som ska göras om en kompis får hjärnskakning m.m. Metod - Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer genomförda på fem stycken aktiva lärare i idrott och hälsa. Intervjuerna har varit både strukturerade och icke-standardiserade Resultat - I intervjuerna var samtliga lärare i idrott och hälsa positiva till att ha med skadehantering i läroplanen. Det kom fram både fördelar och nackdelar som till exempel att det är bra om en elev kan hantera en stukning om någon skadas där ingen medicinskt kunnig vuxen är i närheten, respektive att det finns viss tidsbrist hos lärare i idrott hälsa för att hålla ett nytt moment. Studien visar att fördelarna väger över nackdelarna.