<p>Injuries caused by accidents are one of the major health problems in Sweden. Risklinjen is a model to increase people’s awareness and possibilities to report risk for injuries. In spite of this several municipalities choose to leave Risklinjen. This thesis tries to find out how municipalities argue about Risklinjen and membership in this function.</p> / <p> </p><p>Enligt en nyutkommen rapport från Konsumentverket, så har olyckor som drabbar barn ökat markant, jämfört med för 10 år sedan. De äldre utgör också en så kallad högriskgrupp och står för över 50 procent av vårdfallen inom den slutna vården.</p><p> </p><p>Avsikten med Risklinjen som startades under ledning av Folkhälsoinstitutet år 1993, är ett olycks- och skadeförebyggande arbete, där medborgare genom en tydlig infrastruktur, på ett enkelt sätt ska kunna anmäla upptäckta risker, som sedan kan åtgärdas snabbt. Cirka sjuttio kommuner, främst i norra delen av Sverige är medlemmar i Risklinjen, men i Sörmland har flera kommuner valt utträde ur denna.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring två kommuners uppfattning och argumentation kring medlemskap, respektive icke medlemskap i Risklinjen. Kommunernas uppfattningar och argument torde ligga till grund för deras handlande avseende Risklinjen. Intervju har valts som metod, där informanternas resonemang kan ha betydelse för vidare arbete eller förhållningssätt avseende Risklinjen.</p><p> </p><p>I Västerås kommun organiseras Risklinjen genom förvaltningen för Teknik och Idrott. Man har arbetat fram lokala rutiner som gör det enkelt för medborgare att anmäla upptäckta risker, vilket innebär att kommunen snabbt kan åtgärda uppkomna problem.</p><p> </p><p>I Eskilstuna kommun låg ansvaret för tidigare medlemskap i Risklinjen, på en så kallad Utvecklartjänst på Kommunstyrelseförvaltningens Demokrati- och medborgarenhet.  I mars 2002 gick kommunen med som medlemmar i Risklinjen, men ersatte denna senare med den så kallade Synpunktshanteringen, dit allmänheten kan vända sig med alla typer av frågor och synpunkter som rör kommunen.</p><p> </p><p>I Västerås kommun fungerar Risklinjen som en funktion eller redskap för olycks- och skadeförebyggande arbete, medan intrycket från Eskilstuna kommun är att man eftersträvar en ökad kontakt med medborgarna i största allmänhet.</p>

Injuries caused by accidents are one of the major health problems in Sweden. Risklinjen is a model to increase people’s awareness and possibilities to report risk for injuries. In spite of this several municipalities choose to leave Risklinjen. This thesis tries to find out how municipalities argue about Risklinjen and membership in this function. / Enligt en nyutkommen rapport från Konsumentverket, så har olyckor som drabbar barn ökat markant, jämfört med för 10 år sedan. De äldre utgör också en så kallad högriskgrupp och står för över 50 procent av vårdfallen inom den slutna vården.   Avsikten med Risklinjen som startades under ledning av Folkhälsoinstitutet år 1993, är ett olycks- och skadeförebyggande arbete, där medborgare genom en tydlig infrastruktur, på ett enkelt sätt ska kunna anmäla upptäckta risker, som sedan kan åtgärdas snabbt. Cirka sjuttio kommuner, främst i norra delen av Sverige är medlemmar i Risklinjen, men i Sörmland har flera kommuner valt utträde ur denna.   Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring två kommuners uppfattning och argumentation kring medlemskap, respektive icke medlemskap i Risklinjen. Kommunernas uppfattningar och argument torde ligga till grund för deras handlande avseende Risklinjen. Intervju har valts som metod, där informanternas resonemang kan ha betydelse för vidare arbete eller förhållningssätt avseende Risklinjen.   I Västerås kommun organiseras Risklinjen genom förvaltningen för Teknik och Idrott. Man har arbetat fram lokala rutiner som gör det enkelt för medborgare att anmäla upptäckta risker, vilket innebär att kommunen snabbt kan åtgärda uppkomna problem.   I Eskilstuna kommun låg ansvaret för tidigare medlemskap i Risklinjen, på en så kallad Utvecklartjänst på Kommunstyrelseförvaltningens Demokrati- och medborgarenhet.  I mars 2002 gick kommunen med som medlemmar i Risklinjen, men ersatte denna senare med den så kallade Synpunktshanteringen, dit allmänheten kan vända sig med alla typer av frågor och synpunkter som rör kommunen.   I Västerås kommun fungerar Risklinjen som en funktion eller redskap för olycks- och skadeförebyggande arbete, medan intrycket från Eskilstuna kommun är att man eftersträvar en ökad kontakt med medborgarna i största allmänhet.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent det är med såväl traumatiska som förslitningsskador bland lärare i idrott och hälsa – vilka skadorna är samt hur de uppstår. Vidare syfte var att undersöka hur läraren i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande.   Metod Arbetet baserar sig på en enkätundersökning bland lärare i idrott och hälsa som undervisar i skolans olika stadier. En elektronisk enkät skickades ut till 230 lärare i idrott och hälsa varav 106 av dessa besvarade enkäten. Svaren från denna enkät ligger som grund för resultatdelen. Genusperspektivet ligger som grund för den teoretiska utgångspunkten.   Resultat Resultaten från denna studie visar att lärarna i idrott och hälsa anser att det finns orsak till att vara fysiskt aktiv på sin fritid för att orka med sitt arbete. Det är vanligt förekommande med skadeförebyggande arbete bland lärare i idrott och hälsa. Kvinnor samt äldre lärare verkar mera måna om att sköta om sina kroppar och arbeta förebyggande men trots detta så verkar det som att dessa grupper är de som blir mest drabbade av skador, vilket kan vara en orsak till att just de arbetar mer skadeförebyggande. De vanligaste traumatiska skadorna verkar drabba fotleder, huvud/nacke, fingrar, ryggens nedre del samt knän. De vanligaste förslitningsskadorna verkar drabba knän, axlar samt ryggens nedre del. En vanlig orsak till att många lärare råkar ut för traumatiska skador verkar vara att många är ouppvärmda inför aktiviteterna, en annan orsak beror på helt oförutsägbara olycksfall. Hörselproblem är vanligast bland lärare som undervisar i högstadiet och de som undervisar endast i idrott och hälsa lider även de en större risk att drabbas av förslitningsskador, traumatiska skador samt röstproblem.   Slutsats Slutsatsen vi kan dra av vår studie är först och främst att det verkar vara få lärare i idrott och hälsa som fortsätter att vara aktiva inom ämnet ända fram till pensionen. En bidragande orsak är högst troligt det stora fysiska slitaget som de utsätts för i sitt arbete. Det är med en mycket stor sannolikhet att man drabbas av någon typ av förslitningsskada och det är nästan garanterat att man kommer att råka ut för någon traumatisk skada under sin karriär. Är man dessutom ett- ämneslärare, kvinna, lite äldre och/eller arbetar på högstadiet så visar resultaten från denna studie att riskerna är ännu högre.

Syftet med studien var att belysa om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick från en kvalitativ metod och intervjuade åtta utbildade lärare med inriktning mot årskurs 6-9 i ämnet idrott och hälsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lärare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand är aktiviteten som står i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nämner att det finns skillnader i planering och utförande. Informanterna betonar vikten av att eleverna lär sig hur arbetet kring förebyggande av funktionella idrottsskador kan implementeras för att kunna använda kunskaperna för ett livslångt lärande. Baserat på Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete utformade vi en ny modell för att förebygga skador. Ur ett framtida perspektiv är vår önskan att lärare använder modellen till att strukturera och organisera en lärorik undervisning. / The purpose of this study was to elucidate whether and how teachers in physical education and health work to prevent injuries. We used qualitative method and interviewed eight educated teachers specializing in sixth to ninth grade in physical education and health. The results are based on Haddon´s (1980) strategies for injury prevention. The results showed that teachers consciously work to prevent functional sports injuries and integrate the preventional work into the education. The informants believe that it is primarily the activity that is focused on and not whether the education takes place indoors or outdoors, but mentions that there are differences regarding planning and execution. The informants emphasize the importance of students learning how to work preventively with functional sports injuries and how to use the knowledge for lifelong learning. Based on Haddon´s (1980) strategies we created a strategy model for injury prevention. From a future perspective, it is our desire that teachers use the model to structure and organize a worthwhile education.

Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse. Barnsäkerhetsrådet, en samverkansorganisation bestående av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullständig bild av i vilken omfattning och på vilket sätt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit åt Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanställts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson &amp; Andersson, 2012, bilaga 1). Rapporten utgör detta examensarbetes resultatdel. Undersökningen har genomförts som en webb-enkät vilken besvarades av drygt 900 lärare, som är medlemmar i Lärarförbundet. Resultaten visar att kvalitén på det skadeförebyggande arbetet varierar stort och att det finns behov av att stärka detta arbete på många sätt och nivåer inom skolorganisationen. Lärarna visar engagemang i att arbeta med skadeprevention och efterlyser stöd i arbetet med att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. Vidare bör eleverna inkluderas i större utsträckning och fler aktörer bör  involveras i skolornas skadeförbyggande arbete. Det finns behov av att inventera och eventuellt utveckla nya metoder/verktyg/utbildningar som ger skolans aktörer stöd i att hålla systematiskt skadeförebyggande arbete vid liv i ett långsiktigt perspektiv samt undersöka på vilket sätt resurser skulle kunna frigöras/tillskapas för att skolväsendet ska kunna få ta del av specifik kunskap om riskhantering och systematiskt barnsäkerhetsarbete.