Det sker dagligen olyckor i trafiken runt om i världen och för att göra vägarna säkrare krävs utredning om vad som orsakar olyckorna. I Sverige sker idag dokumentation av olycksplatsen enbart med bilder och skisser i 2D. Att i stället ha en dokumentation i 3D över olycksplatsen gör det lättare att i efterhand studera och analysera vad som skett på platsen. Dokumentation i 3D kan göras med flera metoder, och i denna studie har terrester laserskanning samt s.k. fotobaserad skanning som baseras på bildmatchning testats och utvärderats för dokumentation av trafikolyckor. För att testa respektive metod placerades två bilar mot varandra för att simulera en krocksituation. Först laserskannades bilarna med en multistation, Leica MS50, från fyra stationer med upplösning på 10 mm på 50 m i horisontal- och vertikalled. För att testa olika upplösningar laserskannades även bakluckan på den ena bilen från två stationer med en upplösning på 5 mm respektive 15 mm. Den fotobaserade skanningen utfördes med en digitalkamera, Nikon D7000, där bilderna togs runt om bilarna från tre olika vyer med övertäckning på minst 70 % mellan bilderna. Efter skanning importerades laserskanningsdata till programvaran GEO och bilderna från den fotobaserade skanningen till programvaran Agisoft PhotoScan för bearbetning. En 3D-modell skapades även utifrån den fotobaserade skanningen. Resultatet av laserskanningen gav ett tydligt och jämnt punktmoln med endast ett fåtal felaktiga punkter. Bilarnas glasrutor gav dock inga returer vilket resulterade i att inga punkter skapades på glasrutornas ytor. Resultatet av den fotobaserade skanningen gav ett relativt tydligt och översiktligt punktmoln men med flertalet felaktiga punkter. Den ena bilen, som var vit, genererade fler felaktiga punkter p.g.a. dålig textur jämfört med den andra bilen, som var röd. Laserskanning är en mycket användbar metod för dokumentation av trafikolyckor eftersom metoden är relativt snabb och ger en korrekt avbildning av olycksplatsen. Den fotobaserade skanningen bedöms inte vara helt tillförlitlig eftersom den har flera brister i punktmolnet. Det kan vara gynnsamt för Polisen eller Trafikverket att investera i laserskanning eftersom dokumentation i 3D ger en tydlig överblick av olycksplatsen samtidigt som detaljer kan studeras, vilket är fördelaktigt i utredningssyfte.

Kommuner har en unik position i säkerhetsarbetet genom att vara nära både medborgarna och de olyckor och skador som drabbar befolkningen. Trots långtgående framsteg inom teknologi och ett etablerat välfärdssamhälle utgör personskador till följd av olyckor ett betydande folkhälsoproblem i Sverige liksom i övriga nordiska länder. De svenska kommunerna har ålagts ett vidsträckt ansvar och förväntas vidta åtgärder inom flera samhällsområden för att värna människornas trygghet och säkerhet. De senaste två decennierna har utvecklingen i allt högre grad inneburit olika former av systematiskt och tvärsektoriellt säkerhetsarbete i kommunerna. I detta arbete används olika verktyg och metoder som hjälpmedel och stöd. Vissa verktyg är obligatoriska att använda enligt lagstiftning medan andra är frivilliga. Denna uppsats syftar till att kartlägga kommunernas användning av några av dessa säkerhetsverktyg, samt att för ett av verktygen – olycksutredning – undersöka i vilken utsträckning några särskilda utredningsmetoder förmår stödja den samlade praktiska hantering som en olycksutredning innebär. Uppsatsen bygger på två delarbeten, varav det ena är publicerat i en internationell vetenskaplig tidskrift och det andra är inskickat för bedömning till en annan tidskrift. Artikel I bygger på en enkätstudie till 1283 tjänstemän i 73 kommuner. En fråga handlade om användningen av 16 olika säkerhetsverktyg. Denna fråga besvarades av 50 % av de tillfrågade personerna. Resultaten tyder på att verktygen skyddsrond, riskanalys och riskinventering hade utbredd användning i samtliga sektorer medan övriga verktyg användes begränsat inom vissa sektorer eller nästan inte alls. Artikel II studerar hur olika olycksutredningsmetoder stödjer den praktiska utredningsprocessen. Analysen grundas i en processmodell särskilt framtagen för utvärdering av metoderna. Slutsatserna stöds av data från 114 tester av sådana metoder i kursen Kvalificerad olycksutredningsmetodik vid Karlstads universitet. Över 170 kursdeltagare från olika branscher har medverkat i testerna, som en del i undervisningen. Resultaten visar att bland de bedömda metoderna så är det endast metoderna Avvikelseutredning och STEP som ger ett bra stöd i hela utredningsprocessen. Övriga metoder stödjer huvudsakligen endast själva analysdelen i en olycksutredning. De sammanfattande slutsatserna visar att kommunerna använder sig av verktyg i sitt säkerhetsarbete, men att endast ett fåtal av verktygen används brett i alla kommunsektorer. Bland de undersökta metoderna för verktyget olycksutredning konstateras att det finns stora skillnader i hur dessa stödjer utredningsprocessen. Flera metoder borde kanske snarare benämnas olycksanalysmetoder, istället för olycksutredningsmetoder, då de främst ger stöd för själva analysdelen i utredningsarbetet. / Municipalities have a unique position in safety work by being close to both the citizens and the accidents and injuries that affect the population. Despite far-reaching advances in technology and an established welfare state, injuries resulting from accidents constitute a significant public health problem in Sweden as well as in other Nordic countries. Swedish municipalities are subjected to wide-ranging responsibilities and are expected to take action in a number of societal areas to safeguard people's safety and security. The last two decades are increasingly characterized by systematic and cross-sectorial safety work of various forms in municipalities. In this endeavor a variety of tools and methods intended to aid and support safety work have been introduced. Some tools are required by law while others are optional. This thesis aims to identify to what extent local authorities utilize a number of these safety tools, and secondly to examine whether a set of particular methods aimed to guide one of the tools – accident investigation – are actually supportive to the entire practical investigative process. The thesis is based on two papers, the first of which has been published in an international scientific journal, and the second has been submitted to another journal. Article I is based on a survey targeting 1283 officials in 73 municipalities. One question was about the use of 16 different safety tools. This question was answered by 50 % of the officials. The results show that safety round, risk analysis and risk inventory were reported to be used frequently in all sectors while other tools were used only in certain sectors or virtually not at all. Article II analyzes how different accident investigation methods support the practical investigative process. The evaluation is based on a process model intended to illustrate this process. The analysis comprises data from 114 tests of nine selected methods taught in a recurrent course entitled Advanced Accident Investigation Methodology at Karlstad University. More than 170 participants representing various industries and sectors were involved in the tests. The results show that among the nine assessed methods, only Deviation Analysis and STEP gives good support throughout the entire investigative process. Other methods provide support primarily during the analysis phase of an accident investigation. In summary, our findings show that local authorities make use of safety tools, but only a few of the tools are broadly used across all municipal sectors. Regarding the assessed methods of the tool accident investigation it can be concluded that there are major differences in their way to support throughout the investigative process. It is suggested that several methods should rather be described as accident analysis methods instead of accident investigation methods since they provide support mainly for the analysis step.

Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse. Barnsäkerhetsrådet, en samverkansorganisation bestående av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullständig bild av i vilken omfattning och på vilket sätt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit åt Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanställts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1). Rapporten utgör detta examensarbetes resultatdel. Undersökningen har genomförts som en webb-enkät vilken besvarades av drygt 900 lärare, som är medlemmar i Lärarförbundet. Resultaten visar att kvalitén på det skadeförebyggande arbetet varierar stort och att det finns behov av att stärka detta arbete på många sätt och nivåer inom skolorganisationen. Lärarna visar engagemang i att arbeta med skadeprevention och efterlyser stöd i arbetet med att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. Vidare bör eleverna inkluderas i större utsträckning och fler aktörer bör  involveras i skolornas skadeförbyggande arbete. Det finns behov av att inventera och eventuellt utveckla nya metoder/verktyg/utbildningar som ger skolans aktörer stöd i att hålla systematiskt skadeförebyggande arbete vid liv i ett långsiktigt perspektiv samt undersöka på vilket sätt resurser skulle kunna frigöras/tillskapas för att skolväsendet ska kunna få ta del av specifik kunskap om riskhantering och systematiskt barnsäkerhetsarbete.

<p>Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skälig omfattning i syfte att finna orsak, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens Räddningsverk identifierat en stor inbördes variation gällande innehållet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen är därför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbättra förutsättningarna för goda lärdomar vid olyckor.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är tvådelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och därefter verifiera resultaten utifrån tidigare forskningsresultat.</p><p>Metod och material: Med metoden kvalitativ innehållsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), där insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) är hämtat från Statens Räddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer.</p><p>Resultatdiskussion: Utifrån tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats. Konklusionen av uppsatsen redovisas i ett antal förslag på riktlinjer som bör tolkas som ett stöd vid datainsamlingen gällande kommunala olycksundersökningar. Uppsatsen är en förstudie då underlaget bör utökas och resultaten prövas empiriskt innan riktlinjerna praktiskt tillämpas.</p> / <p>Background: According to the legislation regarding protection against accidents (SFS 2003:778) shall an accident investigation be implemented at a reasonable depth to find reason, development and evaluation of the rescue initiative (SFS 2003:778, chp3, 10§). Among implemented accident investigations in Sweden's municipalities has the Swedish Rescue Services Agency identified large mutual variation the current content in the investigations and deficiencies at forwarding them to the authority for statistical analysis. This essay is therefore part of the authority's development of the aid for the collection of data regarding municipal accident investigations in aim to improve the conditions to draw important knowledge from accidents.</p><p>Aim: The aim with this essay is two-folded. To first analyze which experiences that are collected from the municipal accident investigators and then verify the results on the basis of earlier research results.</p><p>Method and materials: With the method Qualitative Content Analysis has a selection of municipal accident investigations been analyzed (n=21), where collected experiences have been categorized in a number common themes. The basis (n=68) is retrieved from the Swedish Rescue Service Agency and is comprised of all forwarded municipal accident investigations between 2005 up to and including April 2007 distributed over 8 classifications.</p><p>Results: On the basis of earlier research the results have been verified. The conclusion of the essay is presented in a number proposals on guidelines that should be interpreted as an aid regarding the data collection at municipal accident investigations. The essay is a preliminary study where the basis should be increased and the results examined empirically before the guidelines can be practical applied.</p>

Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skälig omfattning i syfte att finna orsak, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens Räddningsverk identifierat en stor inbördes variation gällande innehållet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen är därför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbättra förutsättningarna för goda lärdomar vid olyckor. Syfte: Syftet med uppsatsen är tvådelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och därefter verifiera resultaten utifrån tidigare forskningsresultat. Metod och material: Med metoden kvalitativ innehållsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), där insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) är hämtat från Statens Räddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer. Resultatdiskussion: Utifrån tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats. Konklusionen av uppsatsen redovisas i ett antal förslag på riktlinjer som bör tolkas som ett stöd vid datainsamlingen gällande kommunala olycksundersökningar. Uppsatsen är en förstudie då underlaget bör utökas och resultaten prövas empiriskt innan riktlinjerna praktiskt tillämpas. / Background: According to the legislation regarding protection against accidents (SFS 2003:778) shall an accident investigation be implemented at a reasonable depth to find reason, development and evaluation of the rescue initiative (SFS 2003:778, chp3, 10§). Among implemented accident investigations in Sweden's municipalities has the Swedish Rescue Services Agency identified large mutual variation the current content in the investigations and deficiencies at forwarding them to the authority for statistical analysis. This essay is therefore part of the authority's development of the aid for the collection of data regarding municipal accident investigations in aim to improve the conditions to draw important knowledge from accidents. Aim: The aim with this essay is two-folded. To first analyze which experiences that are collected from the municipal accident investigators and then verify the results on the basis of earlier research results. Method and materials: With the method Qualitative Content Analysis has a selection of municipal accident investigations been analyzed (n=21), where collected experiences have been categorized in a number common themes. The basis (n=68) is retrieved from the Swedish Rescue Service Agency and is comprised of all forwarded municipal accident investigations between 2005 up to and including April 2007 distributed over 8 classifications. Results: On the basis of earlier research the results have been verified. The conclusion of the essay is presented in a number proposals on guidelines that should be interpreted as an aid regarding the data collection at municipal accident investigations. The essay is a preliminary study where the basis should be increased and the results examined empirically before the guidelines can be practical applied.