Denna uppsats är skapad i syfte att ta reda på vilken instans en kompanichef vänder sig till då ett brott har uppstått på dennes förband, vänder de sig till civil polis eller militärpolis? För att få en större förståelse i dessa val får man även beskrivit varför de väljer att agera så som de gör. I arbetet får läsaren en insikt i vad en brottsutredning är samt vad som krävs för att genomföra en. Vidare efter att läsaren uppnått en förståelse så kommer ett intervjuunderlag ställt utifrån kompanichefers svar på frågor att presenteras. Efter att intervjuerna redovisats kan läsaren läsa tre hypoteser som i slutet av arbetet skall prövas i syfte att verifieras eller falsifieras. / This thesis is written with the intention of finding out which police authority a company commander contacts when a crime has been committed at his unit, does he contact the military police or the civilian police? To get a greater understanding why a company commander acts as he does, there will be an explanation on why they chose to act as they have done. In this report it will be explained what a criminal investigation is and what the requirements are to carry out one. Further on in the essay after the reader has achieved an understanding on criminal investigation there will be interview data presented of the interviews conducted with the company commanders. After the presentation of the interviews the reader will be able to read three hypotheses that will be tested in the end of the report.

<p>Uppsatsen redogör för den rättsliga regleringen avseende förundersökning, kortfattade anteckningar samt förenklad brottsutredning. Vidare så belyses förfarandena i de rättsregler och principer fastlagda till skydd för rättsäkerheten på området. Inom ramen för uppsatsen har två undersökningar företagits för två skilda brottskategorier ringa narkotikabrott, eget bruk samt snatteri.</p>

Uppsatsen redogör för den rättsliga regleringen avseende förundersökning, kortfattade anteckningar samt förenklad brottsutredning. Vidare så belyses förfarandena i de rättsregler och principer fastlagda till skydd för rättsäkerheten på området. Inom ramen för uppsatsen har två undersökningar företagits för två skilda brottskategorier ringa narkotikabrott, eget bruk samt snatteri.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att genomföra en kvalitativ studie som belyser och diskuterar informationsinsamlande och konfrontativa förhörstekniker vid förhör med misstänkta gärningspersoner. En tematisk analys av förhör med misstänkta har genomförts för att identifiera uttalanden och uttryck som tyder på användandet av respektive förhörsstrategi. Resultaten har tolkats och diskuterats utifrån tidigare forskning och de kognitionspsykologiska områden som berör berättande, minnen och konfirmationsbias. Resultaten har visat att ett informationsinsamlande respektive konfrontativt förhållningssätt kan visa sig genom en mängd olika uttryck och uttalanden. Resultaten har också visat att det till viss del förekommit starkt konfrontativa inslag i några av de analyserade förhören. Utifrån tidigare forskning, de kognitionspsykologiska perspektiven och resultaten från den tematiska analysen är den huvudsakliga slutsatsen att det behövs fler och mer omfattande svenska studier av hur förhör med misstänkta genomförs i praktiken. / Information or confrontation - a theme-based analysis of police interviewing with criminal suspects The purpose of this paper has been to execute a qualitative study to highlight and discuss information-gathering and confrontational approaches in interviewing criminal suspects. A theme-based analysis was implemented to identify statements and expressions that suggests the use of either interrogation strategy. The results have been interpreted and discussed based on previous research and cognitive psychology areas affecting human storytelling, memories and confirmation bias. The results have shown that the information-gathering and confrontational approach may be shown through a variety of expressions and statements. The results have also shown that it to some extent have been highly confrontational elements in some of the analyzed interrogations. Based on previous research, the cognitive psychological perspectives and the results from the theme-based analysis the main conclusion is that quantitatively and extensively more studies of how the interrogation of criminal suspects is implemented in practice, especially in a Swedish context, is needed.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilken funktion och betydelse kroppen har i första säsongen av CSI: Crime Scenen Investigation (CBS, 2000-). Detta eftersom det kan ge en ökad förståelse för de föreställningar som omgärdar kroppen i vår kultur idag. Författaren gör närläsningar av analysobjektet som relateras till relevant litteratur, såväl som tidigare praktiker och representationer av kroppslighet.</p><p>I den första delen undersöker författaren vilken roll kroppen spelar i utredningsarbetets sökande efter en säker sanning. Författaren konstaterar att utredarna använder sig av en kroppslig utredningsteknik och att kroppen dessutom ses som en privilegierad form av bevis, vars tillgänglighet ökar med hjälp av obduktionsförfarandet och olika teknologiska hjälpmedel. Vidare ifrågasätter författaren hur långsökta slutsatser om individen dras från kroppen. Till sist föreslår författaren att tron på säker kunskap känns betryggande i en tid då kroppen ses som föränderlig och där begrepp som verklighet och sanning blivit flytande.</p><p>I den andra delen undersöker författaren hotfull kroppslighet och hur dessa hot eventuellt neutraliseras. Författaren drar här fyra huvudsakliga slutsatser:</p><p>1. Den uppstyckade kroppen är skrämmande eftersom den uppfattas som gränsöverskridande och utredarnas ihopsamlande av kroppsdelar är ett sätt att återskapa de ursprungliga gränserna.</p><p>2. Döden är ytterligare en gränsöverskridande praktik som dessutom innebär kroppens totala förintelse, utredningsarbetet är en kamp mot döden som strävar efter att återupprätta livet.</p><p>3. Utredarnas förhållande till den döda kroppen är synnerligen komplext eftersom de bör förbli objektiva, men samtidigt inte får riskera att objektifiera den döda kroppen.</p><p>4. Själva filmmediet kan ses som ett hot mot kroppen genom sitt fragmenterande bildspråk, men också som ett försvar mot döden genom förmågan att skildra rörelse.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken funktion och betydelse kroppen har i första säsongen av CSI: Crime Scenen Investigation (CBS, 2000-). Detta eftersom det kan ge en ökad förståelse för de föreställningar som omgärdar kroppen i vår kultur idag. Författaren gör närläsningar av analysobjektet som relateras till relevant litteratur, såväl som tidigare praktiker och representationer av kroppslighet. I den första delen undersöker författaren vilken roll kroppen spelar i utredningsarbetets sökande efter en säker sanning. Författaren konstaterar att utredarna använder sig av en kroppslig utredningsteknik och att kroppen dessutom ses som en privilegierad form av bevis, vars tillgänglighet ökar med hjälp av obduktionsförfarandet och olika teknologiska hjälpmedel. Vidare ifrågasätter författaren hur långsökta slutsatser om individen dras från kroppen. Till sist föreslår författaren att tron på säker kunskap känns betryggande i en tid då kroppen ses som föränderlig och där begrepp som verklighet och sanning blivit flytande. I den andra delen undersöker författaren hotfull kroppslighet och hur dessa hot eventuellt neutraliseras. Författaren drar här fyra huvudsakliga slutsatser: 1. Den uppstyckade kroppen är skrämmande eftersom den uppfattas som gränsöverskridande och utredarnas ihopsamlande av kroppsdelar är ett sätt att återskapa de ursprungliga gränserna. 2. Döden är ytterligare en gränsöverskridande praktik som dessutom innebär kroppens totala förintelse, utredningsarbetet är en kamp mot döden som strävar efter att återupprätta livet. 3. Utredarnas förhållande till den döda kroppen är synnerligen komplext eftersom de bör förbli objektiva, men samtidigt inte får riskera att objektifiera den döda kroppen. 4. Själva filmmediet kan ses som ett hot mot kroppen genom sitt fragmenterande bildspråk, men också som ett försvar mot döden genom förmågan att skildra rörelse.

Studien undersökte samvarians mellan juriststudenters attityder till isolering under häktningstiden ur ett brottsutredande perspektiv, ur ett integritetskränkande perspektiv och den kritik som riktats mot det svenska rättssystemet. Det undersöktes även om dessa attityder skiljde sig åt mellan män och kvinnor. En enkät besvarades av 244 juriststudenter från fyra lärosäten i Sverige (106 män och 138 kvinnor, M = 23,6 år, SD = 3,0). Resultaten visade ett negativt starkt samband vilket indikerar att perspektiven står i kontrast till varandra. Perspektiven samvarierade även med kritiken, där de som uppvisade en mer accepterande attityd till isolering ur ett brottsutredande perspektiv var mindre benägna att hålla med om kritiken. De som istället uppvisade en mindre accepterande attityd till isolering ur ett integritetskränkande perspektiv var mer benägna att hålla med om kritiken. Samtliga samband var starkare för männen, dock var skillnaden i styrka på samband för män och kvinnor mellan de båda perspektiven inte signifikant. Det identifierades signifikanta könsskillnader då män uppvisade en mer accepterande attityd till isolering ur ett brottsutredande perspektiv samt i lägre utsträckning höll med om kritiken. Kvinnor uppvisade istället en mindre accepterande attityd till isolering ur ett integritetskränkande perspektiv och höll i högre utsträckning med om kritiken. / The study examined the association between law students’ attitudes towards solitary confinement in remand prisons from a criminal investigation perspective, a violation of integrity perspective and the criticism directed against the Swedish Criminal Justice System. Differences in these attitudes between men and women were also examined. A questionnaire was answered by 244 law students from four Swedish universities (106 males and 138 females, M = 23,6 years, SD = 3,0). The results showed a negative strong correlation indicating a contrast between the perspectives. The perspectives also correlated with the criticism, where those displaying a more favourable attitude from a criminal investigation perspective tended to disagree with the criticism. Those displaying a less favourable attitude from a violation of integrity perspective tended to agree with the criticism. All correlations were stronger for males. However, the difference in strength of correlation for males and females between the perspectives, was not significant. The study identified significant gender differences where males had a more favourable attitude from a criminal investigation perspective and, to a lesser extent, agreed with the criticism. Females had a less favourable attitude from a violation of integrity perspective and agreed with the criticism to a greater extent.

This essay is the result of a study of the strategies that investigators/interrogators at the Police's felony department use in interrogations with suspects who use their statutory right not to have to make a statement or participate in an investigation about their own guilt. The questions that the study was based on are, what strategies do criminal investigators use when questioning people who use their right not to speak during interrogation? What importance does the interrogator feel the defense attorney has in the interrogation room? How does the interrogator experience the silence from the suspect? It is a qualitative study, where the material was collected through interviews with five investigators/interrogators, four police officers and one civilian investigator, with five to thirteen years of experience as an investigator at the Police Agency's Serious Crimes departments, in various locations in Bergslagen and the Stockholm area. The interviews were transcribed and analyzed in thematic analysis, where the study's questions guided the coding of the material. The theoretical frame of reference contains Lipsky's theory of Street-Level Bureaucrats, Asplund's concept of social responsibility, Goffman's dramaturgical perspective and Foucault's theory of power and resistance.  In the thematic analysis, two main categories emerge in the interrogators' strategies, questioning strategies, and contact-making strategies. With subcategories informative/information gathering, neutral/objective, professional and flexible/empathic, interested. As an interrogator, you continue to ask your planned questions even though the suspect does not answer them. Emphasis is placed on being clear and informing the suspect in an objective and professional manner about their statutory rights, they also want to ensure that the information is comprehensible and that the suspect understands. Continuing to ask questions is also seen to inform the suspect and defense attorney about what information is available in the investigation. They try to establish some form of contact with the suspect to get him/her to answer questions, but also have an understanding and awareness of the risk of speaking in interrogation.

Stiftelsen för Internetinfrastruktur har rapporterat att användningen av Internet är utbredd och placerar Sverige bland dem främsta av världens länder. År 2010 hade 84 procent av den svenska befolkningen över 16 år tillgång till Internet i hemmet och av dessa hade 97 procent bredband. De flitigaste Internetanvändarna återfanns inom åldersgruppen 16-24 år där hela 92 procent uppger att de använder Internet dagligen. Utbredningen av Internet är i huvudsak positiv och bidrar till det gemensamma samtalet i samhället. Den leder dock samtidigt till en rad nya problem som samhället har att hantera. Ett av dem är kränkande behandling och mobbning som fått helt nya dimensioner när de sker över Internet. Kränkningar över Internet får en spridning som är svår att hantera och bemöta för den som är utsatt. När kränkningarna passerar gränsen för vad som är brottsligt enligt Brottsbalken ställs polisen inför nya utmaningar. Vårt syfte har varit att med en explorativ fallstudie belysa hur rättsväsendet reagerar på denna nya form av kränkningar, innefattande avvägningen att inleda en polisutredning, utredningens genomförfarande och domstolens bedömning och utslag. Vi utgår från ett fall av kränkningar som av domstolen rubricerats som grovt förtal. Gärningsmännen är ett antal unga män i åldrarna femton till nitton år. De har gjort filmer om flickor med kränkande innehåll och grova sexuella anspelningar och sedan spridit filmerna via chattnätverket MSN och även videohemsidan Youtube. Ett fyrtiotal flickor har enligt utredningen drabbats. Vi har granskat förundersökningsprotokoll och domstolens utslag samt intervjuat utredningscheferna på polismyndigheten som utredde fallet. Detta för att belysa fenomenet kränkande behandling över Internet och diskutera kring hur samhällets åtgärder skulle kunna förbättras. / The Internet Infrastructure Foundation has reported that the use of Internet is widespread and places Sweden among the best countries in the world. In 2010, 84 percent of the Swedish population aged 16 and above had access to the Internet at home, and 97 percent of those users had broadband. The most frequent Internet users were in the age group 16-24 years old where 92 percent stated they use the Internet on a daily basis.The spread of the Internet is essentially positive and contributes to the public debate on problems of modern society. This simultaneously leads to a series of new problems that society has to deal with. One of these new problems is harassment and bullying that has reached entirely new dimensions by the use of Internet. Harassment over the Internet has a distribution that is difficult for the victim to handle and respond to. When harassment crosses the border for what is considered a crime according to the penal code, the police face new challenges to handle.The goal of this bachelor's thesis has been to use an exploratory case study to illustrate how the legal system responds to this new form of harassment, including the considerations to start a police investigation, the procedures of the investigation and the court’s ruling. We start from a case of harassment that the court classified as aggravated defamation. The perpetrators are a number of young men aged fifteen to nineteen years old. The young men have made films about girls containing highly offensive content with sexual innuendo and then spread the films through the chat network MSN and even on the video website YouTube. According to the investigation forty girls have been affected. We have reviewed the investigation protocol, the court records and conducted interviews with police investigators in order to illustrate the phenomenon of harassment and bully behavior on the Internet. We also discuss how society measures could be improved.