Kränkande behandling är ett samhällsproblem som för unga ofta tar sin plats i skolan. Skolan ska vara en plats för kunskapsberikande och inte kränkande behandling. Skolor har ett ansvar att säkra elevernas rätt till en trygg skolgång, huvudmannen i kommunen har även ett ansvar att upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Denna kvalitativa studie jämför handlingsplaner mot kränkande behandling mellan gymnasieskolor som befinner sig i utsatta respektive icke utsatta områden. Syftet med jämförelsen är att se om det finns märkbara skillnader i hur skolor definierar och arbetar mot kränkande behandling i skolan baserat på deras geografiska läge. Vidare är syftet att se om det arbete som beskrivs i handlingsplanerna är tillräckligt i arbetet mot psykisk ohälsa. Metoden som används vid analysen är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Socialkonstruktivism och intersektionalitet används som teoretiskt ramverk i analysen av resultatet. Studien visar att det inte finns några skillnader som direkt kan härledas till skolornas geografiska läge. Studien fann dock smärre skillnader som eventuellt kan förstås utifrån det geografiska läget. Dessa skillnader fanns bland annat i skolornas beskrivning av kränkande behandling samt i deras arbete mot detta och ansvarsfördelningen bland personal och elever.

The purpose of the work is to highlight schools work to prevent bullying and abusive treatment, find out about schools work to prevent bullying and abusive treatment follow what is written in the governing documents and how schools can work preventively against the same. The questions have been investigated through qualitative interviews and analysis of documents or in the theoretical background. The interviewees and partially schools were selected through an arbitrarily selection. In each plan against abusive treatment states that the monitoring and evaluation should be conducted in a manner that is not consistent with the responses from leisure educator 1, 2 and 3. School B's plan does not contain an overview of the measures needed to prevent and stop abusive treatment of children. The Schools conducts mainly mapping, various forms of conversation and routines for emergency situations. Schools work mainly with the multi-religious calendar. Approximately 67% of school staff’s work to prevent bullying and abusive treatment follows, completely or partially, what is written in the governing documents. / Syftet med arbetet är att synliggöra skolors förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling, ta reda på om skolors förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling följer det som står i styrdokumenten och hur skolor kan arbeta förebyggande mot detsamma. Frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer och analys av dokument eller i den teoretiska bakgrunden. Intervjupersonerna och delvis skolorna valdes ut genom ett godtyckligt urval. I respektive plan mot kränkande behandling står det att uppföljningen och utvärderingen ska genomföras på ett sätt som inte stämmer överens med svaren från fritidspedagog 1, 2 och 3. Skola B:s plan innehåller inte en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Skolorna genomför huvudsakligen kartläggningar, olika former av samtal och rutiner för akuta situationer. Desamma arbetar huvudsakligen med multireligiösa almanackan. Cirka 67 % av skolpersonalens förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling följer, helt eller delvis, det som står i styrdokumenten.

Flera studier har uppmärksammat att utsatt EU-medborgare i Sverige många gånger blir offer för hot, trakasserier och våldsbrott till följd av deras sårbara livssituation och nedsatta tillgång till skydd i landet. Denna studie syftar till att undersöka hur utsatta EU- medborgare upplever och hanterar risker för våld, hot och kränkande behandling. Datan består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju utsatta EU-medborgare i Umeå kommun. I studien har två teorier använts för att analysera materialet vilka är stigma samt aktiva och passiva copingstrategier. Dessa har använts för att ge en djupare analys av hur copingstrategier sammanhänger med upplevelser av stigmatisering. Resultatet visar att de utsatta EU-medborgarna upplever att de till följd av deras ursprung från Rumänien förknippas med negativa egenskaper och riskerar att bli föremål för diskriminering och kränkande behandling. Det framkommer att gruppen på olika sätt måste förhålla sig till sitt stigma vilket begränsar deras handlingsutrymme och vilka strategier de har tillgång till för att hantera erfarenheter och oro av att utsättas för kränkande behandling. Resultatet visar att hur väl man har lyckats frigöra sig från den egna gruppen får tillgång till fler aktiva strategier. En slutsats från studien är att strategierna gruppen använder bör förstås utifrån dimensionen stigmatisering och förslagsvis benämnas som anpassade strategier, det vill säga där man agerar i en kontext av underordning och på olika sätt förhåller sig till stigmat. / Several studies have noted that vulnerable EU citizens in Sweden often become victims of threats, harassment and violent crimes due to their vulnerable life situation and reduced access to protection. This study aims to examine how vulnerable EU citizens experience and manage risks of violence, threats and abusive treatment. The data consists of qualitative semi- structured interviews with seven vulnerable EU citizens in Umeå municipality. In this study, two theories have been used to analyze the results which are stigma as well as active and passive coping strategies. These have been used to provide a deeper analysis of how coping strategies are associated with experiences of stigmatization. The results show that vulnerable EU citizens feel that they, as a result of their origin from Romania, are associated with negative characteristics and are at risk of discrimination and abusive treatment. It appears that the group must relate in various ways to their stigma, which limits their range of options and the strategies available to them, to deal with experience and fear of being subject to abusive treatment. The results show that people who manage to free themselves from the group get access to more active strategies. A conclusion from the study is that the understanding of strategies used by vulnerable EU citizens should include the dimension of stigmatization and be referred to as adaptive strategies, that is, where one acts in a context of subordination and in different ways must relate to the stigma.

Denna kvantitativa forskningsstudie har för avsikt att klargöra om det finns skillnader mellan hur legitimerade förskollärare och barnskötare arbetar med kränkande behandling och om de tar stöd i verksamhetens trygghetsplan. 86 respondenter valde att delta i studien genom att svara på en webbenkät.  Forskningsstudien tar grund i positivismen för att analysera och lägga fram resultatet på ett så korrekt sätt som möjligt. Resultatet visar att det finns ett samband mellan pedagogers utbildningsnivå och deras förmåga att identifiera, förebygga och motverka kränkande behandling i förskolan.  Forskningsstudien visar att legitimerade förskollärare är tryggare än barnskötare i sin profession men att båda grupperna upplever en tidsbrist och en bristande samsyn som påverkar deras upplevda förmåga att systematiskt arbeta mot kränkande behandling. / This quantitative research study examines whether there is a connection between the degree of education of educators and their views on abusive treatment and work with systematic prevention programs. 86 respondents chose to participate in the study by responding to a webbsurvey.  The research study is based on positivism in order på analyze and present the results in the most accurate way possible. The results show that there is a connection between educators’ level of education and their ability to identify, prevent and counteract abusive treatment in preschool.  The research study shows that licensed preschool teachers are mor confident than uneducated theachers in their profession, but that both groups experience a lack of time and a lack of counsensus that affects their ability to work systematically against abusive treatment.

This study analyses how abusive treatment is handled in three novels for adolescents, Färglös, Näthat blues, and Fjärde riket, in order to reveal how these novels can be used as a basis for discussions of values in the teaching of Swedish in upper secondaryschool. The three novels were chosen because statistics showed that they were the most frequently borrowed books for young people under the subject heading bullying at a library in southern Sweden. The analysis shows that there are different forms of abusive treatment in the three books. Färglös describes abusive treatment against a social category, where the members of the vulnerable group are forced to protect themselves and each other as a group. Näthat blues is about net bullying, sexual harassment, and gender-related bullying against a specific individual, while Fjärde riket shows how abuse can be used as a strategy to achieve a higher power position. The latter book tells the story from the point of view of both the victim and the perpetrators. The conclusionis that the three novels, in different ways, invite changes of perspective and can function well as a basis for discussions about abuse using fictitious characters.

Stiftelsen för Internetinfrastruktur har rapporterat att användningen av Internet är utbredd och placerar Sverige bland dem främsta av världens länder. År 2010 hade 84 procent av den svenska befolkningen över 16 år tillgång till Internet i hemmet och av dessa hade 97 procent bredband. De flitigaste Internetanvändarna återfanns inom åldersgruppen 16-24 år där hela 92 procent uppger att de använder Internet dagligen. Utbredningen av Internet är i huvudsak positiv och bidrar till det gemensamma samtalet i samhället. Den leder dock samtidigt till en rad nya problem som samhället har att hantera. Ett av dem är kränkande behandling och mobbning som fått helt nya dimensioner när de sker över Internet. Kränkningar över Internet får en spridning som är svår att hantera och bemöta för den som är utsatt. När kränkningarna passerar gränsen för vad som är brottsligt enligt Brottsbalken ställs polisen inför nya utmaningar. Vårt syfte har varit att med en explorativ fallstudie belysa hur rättsväsendet reagerar på denna nya form av kränkningar, innefattande avvägningen att inleda en polisutredning, utredningens genomförfarande och domstolens bedömning och utslag. Vi utgår från ett fall av kränkningar som av domstolen rubricerats som grovt förtal. Gärningsmännen är ett antal unga män i åldrarna femton till nitton år. De har gjort filmer om flickor med kränkande innehåll och grova sexuella anspelningar och sedan spridit filmerna via chattnätverket MSN och även videohemsidan Youtube. Ett fyrtiotal flickor har enligt utredningen drabbats. Vi har granskat förundersökningsprotokoll och domstolens utslag samt intervjuat utredningscheferna på polismyndigheten som utredde fallet. Detta för att belysa fenomenet kränkande behandling över Internet och diskutera kring hur samhällets åtgärder skulle kunna förbättras. / The Internet Infrastructure Foundation has reported that the use of Internet is widespread and places Sweden among the best countries in the world. In 2010, 84 percent of the Swedish population aged 16 and above had access to the Internet at home, and 97 percent of those users had broadband. The most frequent Internet users were in the age group 16-24 years old where 92 percent stated they use the Internet on a daily basis.The spread of the Internet is essentially positive and contributes to the public debate on problems of modern society. This simultaneously leads to a series of new problems that society has to deal with. One of these new problems is harassment and bullying that has reached entirely new dimensions by the use of Internet. Harassment over the Internet has a distribution that is difficult for the victim to handle and respond to. When harassment crosses the border for what is considered a crime according to the penal code, the police face new challenges to handle.The goal of this bachelor's thesis has been to use an exploratory case study to illustrate how the legal system responds to this new form of harassment, including the considerations to start a police investigation, the procedures of the investigation and the court’s ruling. We start from a case of harassment that the court classified as aggravated defamation. The perpetrators are a number of young men aged fifteen to nineteen years old. The young men have made films about girls containing highly offensive content with sexual innuendo and then spread the films through the chat network MSN and even on the video website YouTube. According to the investigation forty girls have been affected. We have reviewed the investigation protocol, the court records and conducted interviews with police investigators in order to illustrate the phenomenon of harassment and bully behavior on the Internet. We also discuss how society measures could be improved.

Most people tend to associate the concepts of bullying and abuse between children with something that occurs mainly in school. Research shows the prevalence of abuse and bullying among children already in preschool age with the risk of serious consequences later on. According to the National Agency for Education (Skolverket 2018), the preschool has assignments regarding values-related issues and to establish measures to prevent violations. Our study shows preschool teachers' experience of the phenomenon of abusive treatment and bullying among preschool children.  Research shows that children who experience bullying are in need of the support of both guardians and professionals so that the difficulties they experience will not follow them later in school age and perhaps even later in life. On the other hand, both previous research and our own study, indicate that guardians often do not know about the preschool's work to counteract abusive treatment.