Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

I detta arbete har korsningen Klarinettgatan – Nya Älvvägen i Öjebyn, Piteå kommun, undersökts ur ett trafiksäkerhetsperspektiv för att ta reda på om korsningen är extra olycksdrabbad, vad som orsakar olyckorna samt vilka förbättringsåtgärder som är möjliga att vidta för att göra korsningen säkrare i framtiden. Detta kommer genomföras genom en platsundersökning för att studera korsningen i fråga, vilka säkerhetsrisker som finns i den samt hur körbeteendet ser ut. Vidare har en litteraturundersökning för att ta reda på stärkande fakta om de olyckor som skett samt hur olika utformningsförslag kan se ut. Korsningens två största säkerhetsrisker har visat sig vara sikt samt att trafikanter kör förbi korsningen i för höga hastigheter. Ett räcke som sträcker sig över en gångtunnel, pilträd som används som bullerskydd mot bostadsområde samt övriga utplacerade träd är största anledningarna till att sikten är begränsad. De höga hastigheterna beror till mycket på att vägen rätar ut sig i samband med korsningen samtidigt som hastighetsgränsen höjs till 70km/h i samband med att vägen rätar ut sig. Under perioden 2020–2021 har sju olyckor skett i den berörda korsningen varav majoriteten har skett under sommarmånaderna. Förslagen cirkulationsplats, sänkt hastighetsgräns samt väjningsplikt byts till stopplikt är de som har djupare analyserats för att sedan ta fram ett förslag över vilket/vilka alternativ som är bäst ur både ett ekonomiskt- och ett säkerhetsperspektiv. Resultatet av denna undersökning är att stopplikt och sänkt hastighet är de åtgärder som är mest rimliga för den berörda korsningen då de inte medför en allt för stor kostnad samtidigt som det ger ett bra ökat säkerhetsläge i korsningen.

<p>I denna studie undersöks huruvida den ökade alkoholkonsumtionen utgör ett problem för att</p><p>uppnå Nollvisionen. Genom att använda experimentet med lördagsöppna Systembolag</p><p>estimeras effekterna av en ökning i alkoholkonsumtion på trafikolyckor. Försöket med de</p><p>lördagsöppna Systembolagsbutikerna i sex län ledde till en ökad alkoholkonsumtion med 3,7</p><p>procent. En Difference-in-Difference metod används för att jämföra effekterna av denna</p><p>ökning på trafikolyckor i de sex försökslän med utvecklingen i en kontrollgrupp. Resultaten</p><p>visar att konsumtionsökningen har ökat det totala antalet trafikolyckor i försökslänen med</p><p>8,5±2,6 procent i jämförelse med kontrollgruppen. Effekterna visar sig även skilja sig åt</p><p>mellan olika olycksutfall; större effekter uppvisades för de svårare olycksutfallskategorierna.</p><p>Den starkaste effekten uppvisades för kategorin svårt skadade som ökade med hela 26,4±5,6</p><p>procent. Resultaten tyder alltså på att den ökade alkoholkonsumtionen utgör ett problem för</p><p>att uppnå Nollvisionen.</p>

I denna studie undersöks huruvida den ökade alkoholkonsumtionen utgör ett problem för att uppnå Nollvisionen. Genom att använda experimentet med lördagsöppna Systembolag estimeras effekterna av en ökning i alkoholkonsumtion på trafikolyckor. Försöket med de lördagsöppna Systembolagsbutikerna i sex län ledde till en ökad alkoholkonsumtion med 3,7 procent. En Difference-in-Difference metod används för att jämföra effekterna av denna ökning på trafikolyckor i de sex försökslän med utvecklingen i en kontrollgrupp. Resultaten visar att konsumtionsökningen har ökat det totala antalet trafikolyckor i försökslänen med 8,5±2,6 procent i jämförelse med kontrollgruppen. Effekterna visar sig även skilja sig åt mellan olika olycksutfall; större effekter uppvisades för de svårare olycksutfallskategorierna. Den starkaste effekten uppvisades för kategorin svårt skadade som ökade med hela 26,4±5,6 procent. Resultaten tyder alltså på att den ökade alkoholkonsumtionen utgör ett problem för att uppnå Nollvisionen.

<p>A fauna passage is a way for animals to cross roads separated from the traffic. In Sweden, there are an unknown number of passages with different functions and appearances. These passages would, with the question “Which fauna passages can be found in Sweden, and how well do they work?” as a base, be compiled in a comparable way. This would be done with a number of questions asked to the different regions of Vägverket. The essay was delimited to only include ecoducts, animal bridges, landscape bridges, animal gates, tunnels for small animals, shore passages and fence openings.</p><p>Most of Vägverkets regions had poor documentation of their passages and lacked the time to improve it. Most questions could only be answered for the region in general, and not for every passage, which forced us to change our way of account. In the end, most of the questions were answered by every region, even though it had not seemed possible earlier. Almost all regions also accounted for all their pas-sages in tables and with selected pictures to illustrate the passages.</p><p>The compiled result showed that there were no ecoducts in the country and the passages directed to otter was clearly dominating. There were only a few passages constructed for larger animals, such as deer and elk, but those existing were better documented and followed up, than the smaller passages. It is likely that a lot of animals use regular road bridges and tunnels, but there is no documentation of this.</p><p>The smaller passages are often planned in a simplified way, sometimes only through discussion in field. This often gave a fully sufficient and functional result, but there are examples of passages which did not function alright due to simplify-ing and inadequate planning.</p><p>The passages varied in shape in the different regions, which all seemed to prefer certain kinds. It was not clear from the basic data if this depended on climate dif-ferences between the regions, or if it simply was a question of taste.</p>

A fauna passage is a way for animals to cross roads separated from the traffic. In Sweden, there are an unknown number of passages with different functions and appearances. These passages would, with the question “Which fauna passages can be found in Sweden, and how well do they work?” as a base, be compiled in a comparable way. This would be done with a number of questions asked to the different regions of Vägverket. The essay was delimited to only include ecoducts, animal bridges, landscape bridges, animal gates, tunnels for small animals, shore passages and fence openings. Most of Vägverkets regions had poor documentation of their passages and lacked the time to improve it. Most questions could only be answered for the region in general, and not for every passage, which forced us to change our way of account. In the end, most of the questions were answered by every region, even though it had not seemed possible earlier. Almost all regions also accounted for all their pas-sages in tables and with selected pictures to illustrate the passages. The compiled result showed that there were no ecoducts in the country and the passages directed to otter was clearly dominating. There were only a few passages constructed for larger animals, such as deer and elk, but those existing were better documented and followed up, than the smaller passages. It is likely that a lot of animals use regular road bridges and tunnels, but there is no documentation of this. The smaller passages are often planned in a simplified way, sometimes only through discussion in field. This often gave a fully sufficient and functional result, but there are examples of passages which did not function alright due to simplify-ing and inadequate planning. The passages varied in shape in the different regions, which all seemed to prefer certain kinds. It was not clear from the basic data if this depended on climate dif-ferences between the regions, or if it simply was a question of taste.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.